Alliansregeringen bedrev ett hårt och angeläget arbete för att minska antalet krångliga regler för företagen. Som en utgångspunkt för arbetet inrättade regeringen ett regelråd som granskade både nya och gamla regler utifrån frågeställningarna: Behövs verkligen denna regel? Är den utformad på rätt sätt? Löser den det problem som den ska bemöta? Vilken kostnad innebär den för ett företag? Utifrån detta ändrade man sedan eller avskaffade krångliga regler som drabbade företagen.
Den svenska fiskerinäringen lyder inte endast under ett regelverk, den lyder under många olika och ibland rentav motstridiga regler. Ett synnerligen detaljerat regelverk på EU-nivå reglerar snart sagt det mesta av fiskeripolitiken. Detta regelverk har av vissa framhållits såsom ett exempel på resultatet av dålig ”micro-management”. Härtill kommer nationell lagstiftning samt sist men inte minst ett antal myndigheter föreskrifter. Regelmassan upplevs som synnerligen tyngande av näringen.
På jordbruksområdet hände mycket positivt under alliansregeringen när det gällde regelförenkling. Fiskerinäringen har dock inte upplevt att detta har skett på liknande sätt för fisket, varken på nationell nivå eller inom EU. Jag anser att regelförenklingar måste intensifieras även för fiskenäringen. Detta bör ges regeringen till känna.
|
Roland Utbult (KD) |
|