Utgiftsområde 16 omfattar skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet, vuxenutbildning och eftergymnasial yrkesutbildning, högskoleutbildning och forskning samt myndigheter inom utbildnings- och forskningsområdet.
Kunskap är skolans huvuduppdrag. Tidigare präglades svensk skola av en rädsla för att mäta elevers kunskaper. När kunskap var mindre viktigt fick inte heller eleverna tillräckligt med stöd och följden blev sjunkande resultat. Folkpartiet liberalerna har lett en total omläggning av svensk skola. Bland alla reformer finns en ny läroplan med nya kursplaner med tydliga och tidiga mål, fler och tidigare nationella prov, skriftliga omdömen, betyg från årskurs 6 och ny betygsskala med fler steg. Elevers rätt till särskilt stöd har stärkts och speciallärare utbildas på nytt. Eleverna får fler matematiklektioner. Undervisningen för nyligen invandrade elever har reformerats, exempelvis genom utvidgad undervisningstid i svenska. Genom en överenskommelse med regeringen kommer även en försöksverksamhet med betyg från årskurs 4 att inledas.
Svårigheter måste upptäckas tidigt för att eleven ska få hjälp tidigt. Elevernas kunskaper i läsning, skrivning och räkning ska följas upp redan i årskurs 1. Alla elever som går ut grundskolan ska ha de kunskaper med sig som de behöver för att klara fortsatta studier. Allra viktigast är baskunskaperna: att kunna läsa, skriva och räkna.
Vi vill göra ytterligare satsningar på skolan, men mer resurser är inte tillräckligt för att förbättra resultaten. Vi måste också förändra attityden till skolan och visa på betydelsen av utbildning. Lärare ska respekteras för sina kunskaper. Vi behöver fortsätta arbetet för att lyfta läraryrket och inte bryta ned det kunskapsfokus som nu åter växer fram. De fallande kunskaperna i den svenska skolan kan framförallt förklaras av att lågpresterande elever, särskilt pojkar, har lärt sig ännu mindre än tidigare. Försämringen är särskilt tydlig i läsförståelse. Det är dessa grupper som har drabbats mest av en skola som inte varit kunskapsfokuserad. Det är oroande att skillnaden mellan pojkar och flickor ökar.
Kvaliteten och valfriheten ska värnas. Därför försvarar vi rätten att starta friskolor och rätten att välja skola. En förutsättning för att friskolor ska få tillstånd ska vara att de uppfyller kvalitetskraven och har seriösa ägare som tar ett långsiktigt ägaransvar. Skolor som inte klarar kvalitetskraven ska stängas.
Vi ser nu med oro på hur regeringen bryter mot den inslagna kunskapslinjen i svensk skolpolitik. Statsanslag används för kommunala uppgifter, som att rusta upp skolgårdar, i stället för att prioritera skolans kunskapsuppdrag. Stora medel reserveras för oprecisa satsningar. Vi avvisar regeringens förslag under anslag 1:5 om nationella skolutvecklingsprogram på 140 miljoner kronor, yrkescollege på 5 miljoner kronor och överenskommelser inom samverkan för bästa skola på 490 miljoner kronor för år 2016. För att finansiera andra prioriterade satsningar avvisar vi även den satsning på 250 miljoner kronor år 2016 som regeringen gör på fritidshem under anslag 1:7.
Vi har en annan inriktning för våra förslag. De statliga satsningar som görs på området ska bidra till att stärka kunskapsuppdraget i skolan.
För att ge alla elever en bra skolgång bör staten ta tillbaka ansvaret för skolan. Kommunaliseringen av skolan, som genomfördes för 25 år sedan, innebar att kommunerna tog över arbetsgivaransvaret för lärarna och ansvaret för undervisningen. Den har bidragit till minskad likvärdighet och försämrade studieresultat. Det är uppenbart att inte alla landets kommuner har den kompetens och handlingskraft som skolan behöver. Var för sig kan de inte lyfta resultaten. Kommunaliseringen har också på flera sätt försämrat lärarnas arbetssituation. Kommunerna är till exempel ansvariga för att lärarlönerna inte har prioriterats. Sammantaget har kommunaliseringen kraftigt försämrat läraryrkets status.
Folkpartiet liberalerna drev i regeringsställning igenom förändringar så att staten tagit ett allt större ansvar för skolan. Det handlar om skärpta krav på behöriga lärare i skollagen, om tydligare mål för vad eleverna ska lära sig, mer statlig inspektion av skolorna och miljardsatsningar på både högre lärarlöner, genom karriärtjänster och fortbildning.
Vi vill på sikt att staten ska ta över ansvaret för skolans utbildningsuppdrag. Staten ska vara arbetsgivare för lärarna och ansvara för att eleverna får så mycket kunskaper som möjligt med sig från skolan. Omfattande strukturreformer av detta slag måste föregås av gedigen analys, gediget utredningsarbete och ett genomtänkt genomförande.
Därför föreslår Folkpartiet liberalerna att det under 2016 bör tillsättas en utredning som tar fram förslag på formerna för en modern skola med staten som huvudman där kvalitet och likvärdighet säkras genom statlig finansiering, nationella mål, utvärderingar och tillsyn. Tillsättandet av en sådan utredning har ingen effekt på de offentliga finanserna under prognosperioden.
Folkpartiet liberalerna vill att skolstarten ska ske vid sex års ålder, i stället för som i dag vid sju års ålder. Därmed förlängs skolplikten till tio år och förskoleklassen blir den första av tio årskurser i grundskolan. Genom att tydliggöra förskoleklassens syfte och införa ett extra skolår ges fler elever förutsättningar att nå målen för utbildningen. Med allmän skolstart vid sex års ålder tydliggörs utbildningsperspektivet, samtidigt som lärandet sker med en pedagogik som är anpassad till elevernas ålder. De kunskapskrav som finns för lågstadiet i dag ska finnas kvar, men det nya lågstadiet blir fyraårigt.
I ett internationellt perspektiv sker den obligatoriska skolstarten i Sverige sent. I majoriteten av de europeiska länderna är skolan tioårig och barnen börjar skolan vid sex års ålder. Genom ökad tid i skolan och tidiga insatser för de elever som riskerar att inte nå kunskapskraven kan fler elever nå målen. Skolverket bör ges i uppdrag att förbereda införandet av tioårig grundskola. Folkpartiet liberalerna anslår 170 miljoner kronor på anslag 1:10 år 2016 för fortbildningsinsatser.
Folkpartiet liberalerna vill utöka undervisningstiden i idrott och hälsa med 100 timmar, vilket motsvarar en ökning av ämnet med 20 procent. Grundskolans elever får i dag mindre tid för idrott och hälsa än för tjugo år sedan. Detta trots att forskningsresultat från bland annat den så kallade Bunkeflomodellen tydligt visar att elever som rör på sig en timme om dagen utvecklar en starkare fysik, presterar bättre i skolan och leder till att fler elever blir behöriga till gymnasiet. För att kunna ha fler lektioner i idrott och hälsa bör man minska tiden i motsvarande grad för det som kallas elevens val.
Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats sedan 1990-talet. Folkpartiet liberalerna vill öka undervisningstiden i matematik med en timme i veckan för alla elever i högstadiet från höstterminen 2016. Duktiga lärare kombinerat med utökad undervisningstid gör att fler elever får större möjligheter att klara kunskapskraven i matematik. I enlighet med regeringens förslag föreslår Folkpartiet liberalerna ökade resurser med 245 miljoner kronor på anslag 1:1.
Duktiga lärare är den avgörande faktorn för att höja resultaten i skolan. Läraryrkets status har dessvärre sjunkit under flera decennier, bland annat för att arbetsgivarna inte värdesatt de utbildade lärarnas kompetens. Vi vill ha högre lön åt skickliga lärare och en reformerad lärarutbildning som ska göra läraryrket attraktivt. Lärarlegitimation och skärpta behörighetsregler har införts och lärarutbildningen har gjorts om och fått tydliga inriktningar.
Folkpartiet liberalerna genomdrev under alliansregeringen bland annat fortbildningssatsningar som Mattelyftet och Läslyftet för att öka lärarstödet och minska det egna arbetet i skolan. Vi värdesätter lärarnas yrkeskunnande. Vi vill att det ska löna sig att vara en skicklig lärare och vi vill ge lärarna goda möjligheter till utveckling. Vi ser ett behov av att fortsätta satsa på lärarnas fortbildning och föreslår därför att Skolverket får i uppdrag att identifiera vilka behov som finns, skapa en struktur för kontinuerlig fortbildning för lärare och utforma uppdragsbeskrivningar. Vi anslår 10 miljoner kronor år 2016 på anslag 1:1.
Vi drev i regeringsställning även igenom flera lärarreformer. Ett exempel är de karriärtjänster som infördes. Skickliga lärare kan göra karriär och bli förstelärare eller lektorer och får statligt finansierade lönelyft på ca 5 000 kronor respektive 10 000 kronor i månaden utan att lämna undervisningen och eleverna. Tyvärr genomför regeringen inte den utökning av karriärtjänster som Alliansen föreslagit. Vi vill också se en särskild satsning på karriärtjänster i utanförskapsområden.
I enlighet med regeringens förslag föreslår Folkpartiet liberalerna ökade resurser till lärarlöner och anslår 1 500 miljoner på anslag 1:19 år 2016. Vi vill även se en satsning på utbyggnad av karriärtjänster och anslår en ökning med 138 miljoner kronor 2016 på anslag 1:19. Utöver detta anslår vi 26 miljoner kronor till karriärtjänster i utanförskapsområden på anslag 1:19. I enlighet med regeringens förslag föreslår Folkpartiet liberalerna ökade resurser till fler anställda i lågstadiet med 2 000 miljoner kronor på anslag 1:19.
Folkpartiet liberalerna vill satsa på en särskild kompletterande pedagogisk utbildning. En modell som har visat sig ha potential att attrahera studenter till lärarutbildningen är den kombination av arbete och studier som genomförts i flera länder, t.ex. i USA under namnet Teach for America. Studenter med en tidigare examen som har genomfört sin utbildning med goda studieresultat ges möjlighet att läsa en kompletterande pedagogisk utbildning för att nå en ämneslärarexamen samtidigt som de arbetar i en skola med låg måluppfyllelse. Organisationen Teach for Sweden och ett antal universitet och högskolor har tagit initiativ till att arbeta på detta sätt. Folkpartiet liberalerna anser att studenterna främst bör ha ämneskunskaper i naturorienterande ämnen, matematik och teknik. Det behövs en bred satsning på att få fler kunniga människor att vilja bli lärare. Regeringen ökar stödet till särskild pedagogisk utbildning och Folkpartiet liberalerna anslår därutöver ytterligare 7 miljoner kronor på anslag 2:64 år 2016. Regeringen föreslår även en satsning på specialpedagogisk kompetens generellt hos lärare. Folkpartiet liberalerna avvisar 500 miljoner kronor på anslag 1:5 och anslår istället en fördubbling till skillnad mot regeringen på 200 miljoner kronor på anslag 1:10 på utbildningsinsatser för förskollärare och lärare där prioritering ska ske till utbildning i specialpedagogik och för fortbildning till speciallärare.
Utbildningen av högstadie- och gymnasielärare bör slås ihop. Den nuvarande uppdelningen av ämneslärarexamen i två inriktningar mot grundskolans årskurs 7–9 och gymnasieskolan bör därför avskaffas. Det är i dag för få studenter som vill bli högstadielärare. Detta beror till stor del på att man som lärarstudent mot gymnasieskolan automatiskt får behörighet att undervisa även på högstadiet. Söktrycket till den utbildning som enbart ger högstadiebehörighet har varit så lågt att de flesta lärosäten valt att lägga ner utbildningen.
Folkpartiet liberalerna anser att ämnesstudierna för alla blivande ämneslärare ska vara så pass omfattande att studenterna når nivån för en masterexamen. Ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasiet omfattar redan i dag 300 eller 330 poäng och även de som ska undervisa i högstadiet bör få en lika lång utbildning och ämnesdjup motsvarande masternivå i ett av undervisningsämnena. En mastersexamen är internationellt gångbar, förbereder för forskarstudier samt höjer statusen på yrket.
Den nya lärarutbildningen har tydliga inriktningar för olika årskurser och krav på ämnesdjup. Lärarutbildningen finns i dag på 28 olika orter och har traditionellt sett varit decentraliserad och utvecklats åt olika håll. Vi behöver ha färre utbildningsinstitutioner med tydlig koppling till de starkaste ämnesinstitutionerna. Detta skulle leda till högre kvalitet och effektivitet och valmöjligheter för studenterna genom att man kan samla fler ämnesinstitutioner på ett minskat antal utbildningsorter. Ett större lärosäte kan dessutom erbjuda fler ämnen till skillnad mot mindre lärosäten.
Skickliga lärare är den avgörande faktorn för att höja resultaten i skolan. Vi vill att det ska löna sig att vara en skicklig lärare och vill ge lärarna goda möjligheter till utveckling. Det är dags för ytterligare ett steg i lärarlegitimationsreformen. Dagens regelverk garanterar att endast legitimerade lärare får sätta betyg. Det är nu dags att göra legitimationsreformen komplett genom att kräva legitimation i rätt ämne för att få sätta betyg.
Förskolan ska erbjuda barn en trygg omsorg, och är också viktig för att stimulera barns utveckling och lärande. Vi vill förstärka Skolinspektionens tillsyn över förskolan, med fokus på kvalitet och måluppfyllelse. Den nuvarande tillsynen ska kompletteras med regelmässiga stickprov genom besök på ett antal förskolor i varje kommun. Folkpartiet liberalerna anslår 10 miljoner kronor årligen från 2016 på anslag 1:2 för regelmässiga stickprov.
Regeringen föreslår en satsning på 830 miljoner kronor på anslag 1:7 år 2016 för att stödja huvudmän att minska gruppstorlekar. Vi avvisar regeringens förslag då vi i stället fokuserar på kvalitet i förskolans verksamhet. Skolverket har allmänna riktlinjer till hur stora barngrupper bör vara. Det är Folkpartiet liberalernas bedömning att detta är väl avvägda riktlinjer. Att främja kvalitet genom en lämplig gruppstorlek är en angelägen kommunal uppgift.
En skola med jämn och hög kvalitet är det främsta sättet att skapa goda livschanser för alla. Det behövs också lugn och arbetsro i skolan. När det saknas studiero i klassrummet är de som behöver skolan allra mest de stora förlorarna. Vuxna i skolan måste ha befogenheter och ta ansvar för att skapa ordning, studiero och trygghet.
Vi vill därför införa ett ordningsomdöme och ett stöd till skolor att arbeta förebyggande. De internationella undersökningar som visar på att kunskapsresultaten i svensk skola sjunkit i ett par decennier visar också att vi har stora ordningsproblem. När oordning och stök tillåts i klassrummen sänder det signalen att det som sker i skolan inte är så viktigt. Ska vi lyfta resultaten i skolan så måste vi också ta i de stora ordningsproblem som råder där. Att få studiero i skolan är ett gemensamt ansvar fördelat på eleven själv, vårdnadshavarna, skolan och politikerna. Från politiskt håll måste vi ge verktyg och stöd åt de skolledare, lärare och personal som har att hantera en stökig vardag, något som också direkt drabbar eleverna, och ge dem möjlighet att arbeta förebyggande för en trygg miljö.
Därför vill Folkpartiet liberalerna införa ett stöd till utsatta skolor som kan sökas av huvudmännen för att motverka ordningsproblem och implementera förebyggande insatser för att långsiktigt verka för studiero. Skolorna kan själva utforma förslag på sina satsningar. Det kan handla om nya arbetsmetoder, fler vuxna i skolan, få föräldrar att ta ökat ansvar för elevens agerande eller ta in organisationer som kan arbeta förebyggande. Insatser kan vara av kortsiktig karaktär för att främja ordning i skolan, men strävan ska vara att arbeta förebyggande och långsiktigt för ökad studiero. Det finns goda exempel som t.ex. i Frankrike, där det finns en modell med elevvårdsteam där vuxna finns på plats i skolan och tar hand om elever som genom sitt beteende stör undervisningen för sig själva och andra. Även skolor i utsatta delar av London har lyckats vända nedåtgående trender och kan vara inspiration för skolor i Sverige. Folkpartiet liberalerna anslår 50 miljoner kronor år 2016 på anslag 1:5. Bidraget ska fördelas av Statens skolverk.
Att snabbt lära sig svenska är grunden för att klara skolan och komma in i samhället. Vi vill att alla nyanlända ska få extra undervisning i svenska och att den ska anpassas efter varje elevs förkunskaper och behov. Nyanlända elever ska mötas av höga förväntningar och en undervisning som är anpassad till deras förkunskaper. Elevens kunskapsnivå ska kartläggas inom ett par månader för att snabbt kunna delta i ordinarie undervisning i så många ämnen som möjligt. I skolor i utanförskapsområden, områden där utbildningsnivån är låg och arbetslösheten hög, är utmaningarna stora. Dessa skolor ska få mer resurser för att möta utmaningarna. De elever som har sämst förutsättningar måste få möta de allra duktigaste lärarna. Folkpartiet liberalerna anslår år 2016 300 miljoner kronor på anslag 1:5.
Gymnasieskolan ska förbereda både för vidare studier och för arbetslivet. Alla gymnasieelever hade tidigare krav på sig att bli behöriga för högskolestudier, medan yrkeskunnande sågs som mindre viktigt. Det är viktigt att alla elever ska ha en god grund att stå på inför studier och arbetsliv. Vid sidan av de traditionella gymnasieprogrammen och högskoleutbildningarna behövs det också branschanknutna utbildningar, bland annat lärlingsjobb. På en föränderlig arbetsmarknad är det också viktigt att alla har goda möjligheter att fortbilda sig och förbättra sina kunskaper genom hela yrkeslivet. Vi vill ha en försöksverksamhet kring gymnasial lärlingsutbildning där branscher och arbetsgivare har ökat inflytande och ansvar, så kallade branschlärlingar. Det är viktigt att utbildningssystemet är anpassat till de behov som finns på arbetsmarknaden, genom både lärlingssystem, yrkesutbildningar och en högre utbildning av bra kvalitet.
Regeringen föreslår att den del av statsbidraget för gymnasial lärlingsutbildning som lämnas till den som tillhandahåller det arbetsplatsförlagda lärandet minskas. Folkpartiet liberalerna anser att vi bör öka lärlingsutbildningens attraktionskraft och ser därför lärlingsersättningen som en viktig del i detta. Därför avvisar vi regeringens minskning med 88 miljoner kronor för att istället höja ersättningen med 5 000 kronor per lärling och läsår jämfört med dagens nivå. Sammantaget anslår Folkpartiet liberalerna därmed 132 miljoner kronor ytterligare jämfört med regeringen på anslag 1:5 för att stärka den gymnasiala lärlingsutbildningen.
Sverige behöver en stark vuxenutbildning för dem som vill förbättra sina grundkunskaper, specialisera sig inom ett yrke eller förbereda sig för högskolestudier. I regeringsställning skapade vi Yrkeshögskolan. Vi anser att alla ska ha rätt till komvux. Regeringen föreslår vid sidan av en sådan reform statliga medel till bland annat komvux och yrkesvux. Det är viktigt att det finns kommunal gymnasial utbildning med hög kvalitet. Anordnandet av sådan utbildning är en kommunal uppgift. Folkpartiet liberalerna avvisar därför de avsatta medlen på anslag 1:13 och 1:14. Detta finansierar bland annat vår egen satsning på Yrkesskolan nedan. Då Yrkeshögskolan varit en framgångsrik utbildningsform anslår Folkpartiet liberalerna mer resurser än regeringen till utbyggnad av Yrkeshögskolan och avsätter 61 miljoner kronor på anslag 1:14.
Folkpartiet liberalerna vill införa yrkesskola, en yrkesutbildning för vuxna motsvarande gymnasial nivå med stort inslag av arbetsplatsförlagt lärande. Utbildningen bör följa en modell i likhet med yrkeshögskolan och bör administreras av Myndigheten för yrkeshögskolan. Utbildningen bör rikta sig mot personer utan gymnasiekompetens, främst nyanlända, men kan även vara ett alternativ till gymnasieutbildning för vissa. Folkpartiet liberalerna anslår 5 miljoner kronor år 2016 på anslag 1:12 för att Myndigheten för yrkeshögskolan ska kunna förbereda inrättandet av yrkesskola, och från 2017 anslår vi 248 miljoner kronor på anslag 1:13 för genomförandet av reformen. Detta innebär att för 2017 finansieras motsvarande 4 000 platser. För 2018 finansieras motsvarande 10 000 platser.
Sverige ska ha höga ambitioner när det gäller andelen personer som går vidare till högre studier, men utbyggnaden av antalet platser får inte ske på bekostnad av kvaliteten. Regeringen bygger ut antal platser men i stället föreslår Folkpartiet liberalerna en kvalitetssatsning på hum/sam-utbildningar. Skälet är att det är dessa utbildningar som har låg andel lärarledda timmar. För att finansiera denna reform justeras antalet platser på vissa högskolor och anslagen 2:29, 2:47, 2:49, 2:27, 2:19, 2:41, 2:43, 2:45, 2:33 minskar med sammantaget med 100 miljoner kronor år 2016.
Med Folkpartiet liberalerna och alliansregeringen höjdes de statliga forskningsanslagen kraftigt, och vi vill fortsätta prioritera forskningen. Sverige ska ha höga ambitioner när det gäller andelen personer som går vidare till högre studier, men utbyggnaden av antalet platser får inte ske på bekostnad av kvaliteten. Stora investeringar i forskning och innovation är avgörande för Sveriges framtid. Under Folkpartiet liberalernas ledning presenterade alliansregeringen två forsknings- och innovationspropositioner som sammantaget innebar att nivån på de årliga statliga forskningsanslagen höjdes med 9 miljarder kronor. Det var en ökning med mer än 30 procent. Folkpartiet liberalerna anser att de historiskt stora satsningarna på forskning och innovation måste fortsätta.
Folkpartiet liberalerna föreslår att PLO-uppräkningen för åren 2016–2018 justeras på samma sätt som för innevarande budgetår. På detta utgiftsområde påverkas bland annat Statens skolverk, Statens skolinspektion, Specialpedagogiska skolmyndigheten med flera. På detta utgiftsområde påverkas ett flertal anslag, exempelvis 1:1, 1:2 och 1:3.
Tabell 1. Anslagsförslag 2016 för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning |
|||
|
|
|||
|
Tusental kronor |
|||
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen (FP) |
|
|
1:1 |
Statens skolverk |
626 443 |
−15 000 |
|
1:2 |
Statens skolinspektion |
404 182 |
+9 000 |
|
1:3 |
Specialpedagogiska skolmyndigheten |
701 835 |
−2 000 |
|
1:4 |
Sameskolstyrelsen |
36 038 |
+132 000 |
|
1:5 |
Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet |
3 484 525 |
−785 000 |
|
1:6 |
Särskilda insatser inom skolområdet |
445 137 |
−2 000 |
|
1:7 |
Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. |
4 612 000 |
−1 080 000 |
|
1:8 |
Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m. |
177 355 |
−1 000 |
|
1:9 |
Bidrag till svensk undervisning i utlandet |
93 900 |
|
|
1:10 |
Fortbildning av lärare och förskolepersonal |
382 226 |
+370 000 |
|
1:11 |
Bidrag till vissa studier |
19 525 |
|
|
1:12 |
Myndigheten för yrkeshögskolan |
105 629 |
+5 000 |
|
1:13 |
Statligt stöd till vuxenutbildning |
1 414 050 |
−1 414 050 |
|
1:14 |
Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning |
2 066 960 |
+52 000 |
|
1:15 |
Särskilt utbildningsstöd |
153 606 |
|
|
1:16 |
Fler anställda i lågstadiet |
1 974 000 |
|
|
1:17 |
Skolforskningsinstitutet |
40 441 |
|
|
1:19 |
Bidrag till lärarlöner |
2 884 000 |
+164 000 |
|
2:1 |
Universitetskanslersämbetet |
135 885 |
|
|
2:2 |
Universitets- och högskolerådet |
130 283 |
|
|
2:3 |
Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
1 647 319 |
+18 485 |
|
2:4 |
Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
2 035 864 |
−6 000 |
|
2:5 |
Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
1 922 512 |
+18 534 |
|
2:6 |
Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
2 088 022 |
−7 000 |
|
2:7 |
Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
1 981 236 |
+16 013 |
|
2:8 |
Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
1 481 746 |
−5 000 |
|
2:9 |
Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
1 632 659 |
+28 741 |
|
2:10 |
Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
1 556 592 |
−5 000 |
|
2:11 |
Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
1 301 247 |
+6 682 |
|
2:12 |
Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
1 066 217 |
−3 000 |
|
2:13 |
Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
1 435 423 |
+6 658 |
|
2:14 |
Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
825 464 |
−3 000 |
|
2:15 |
Karolinska Institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
673 580 |
−1 090 |
|
2:16 |
Karolinska Institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
1 483 297 |
−5 000 |
|
2:17 |
Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
1 048 011 |
−1 636 |
|
2:18 |
Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå |
1 477 070 |
−4 000 |
|
2:19 |
Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
634 937 |
−17 979 |
|
2:20 |
Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
363 673 |
−1 000 |
|
2:21 |
Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
614 236 |
+3 259 |
|
2:22 |
Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
223 706 |
−1 000 |
|
2:23 |
Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
1 012 220 |
+7 451 |
|
2:24 |
Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
318 453 |
−1 000 |
|
2:25 |
Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
748 128 |
+4 748 |
|
2:26 |
Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
250 193 |
−1 000 |
|
2:27 |
Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
518 614 |
−14 481 |
|
2:28 |
Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
231 067 |
−1 000 |
|
2:29 |
Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
242 276 |
−7 026 |
|
2:30 |
Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå |
91 134 |
|
|
2:31 |
Malmö högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
866 470 |
+5 676 |
|
2:32 |
Malmö högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå |
137 103 |
|
|
2:33 |
Mälardalens högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
569 778 |
−14 521 |
|
2:34 |
Mälardalens högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå |
103 690 |
|
|
2:35 |
Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
194 650 |
−1 000 |
|
2:36 |
Stockholms konstnärliga högskola: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå |
48 744 |
|
|
2:37 |
Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
94 838 |
|
|
2:38 |
Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och forskarutbildning |
31 509 |
|
|
2:39 |
Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
459 299 |
+1 327 |
|
2:40 |
Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå |
66 401 |
|
|
2:41 |
Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
402 150 |
−10 544 |
|
2:42 |
Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå |
61 333 |
|
|
2:43 |
Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
425 125 |
−9 163 |
|
2:44 |
Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå |
90 963 |
|
|
2:45 |
Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
369 418 |
−9 134 |
|
2:46 |
Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå |
62 494 |
|
|
2:47 |
Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
362 953 |
−7 927 |
|
2:48 |
Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå |
52 657 |
|
|
2:49 |
Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
298 093 |
−9 088 |
|
2:50 |
Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå |
46 706 |
|
|
2:51 |
Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
333 298 |
−9 378 |
|
2:52 |
Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå |
47 538 |
|
|
2:53 |
Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
155 388 |
|
|
2:54 |
Konstfack: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå |
9 371 |
|
|
2:55 |
Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
61 679 |
|
|
2:56 |
Kungl. Konsthögskolan: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå |
6 010 |
|
|
2:57 |
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
125 345 |
|
|
2:58 |
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå |
9 465 |
|
|
2:59 |
Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
386 119 |
+6 949 |
|
2:60 |
Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå |
56 920 |
|
|
2:61 |
Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
24 136 |
|
|
2:62 |
Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå |
10 421 |
|
|
2:63 |
Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet |
3 023 559 |
−3 752 |
|
2:64 |
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor |
576 386 |
+5 000 |
|
2:65 |
Särskilda medel till universitet och högskolor |
694 834 |
−2 000 |
|
2:66 |
Ersättningar för klinisk utbildning och forskning |
2 461 782 |
−8 000 |
|
3:1 |
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation |
5 766 449 |
|
|
3:2 |
Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer |
280 061 |
|
|
3:3 |
Vetenskapsrådet: Förvaltning |
141 109 |
|
|
3:4 |
Rymdforskning och rymdverksamhet |
372 100 |
|
|
3:5 |
Rymdstyrelsen: Förvaltning |
28 162 |
|
|
3:6 |
Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella organisationer |
551 309 |
|
|
3:7 |
Institutet för rymdfysik |
53 695 |
|
|
3:8 |
Kungl. biblioteket |
350 540 |
−1 000 |
|
3:9 |
Polarforskningssekretariatet |
38 926 |
|
|
3:10 |
Sunet |
43 646 |
|
|
3:11 |
Centrala etikprövningsnämnden |
7 227 |
|
|
3:12 |
Regionala etikprövningsnämnder |
40 686 |
|
|
3:13 |
Särskilda utgifter för forskningsändamål |
112 220 |
|
|
4:1 |
Internationella program |
81 589 |
|
|
4:2 |
Avgift till Unesco och ICCROM |
30 886 |
|
|
4:3 |
Kostnader för Svenska Unescorådet |
10 093 |
|
|
4:4 |
Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning |
24 161 |
|
|
|
Summa |
69 452 400 |
−2 608 246 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Christer Nylander (FP) |
|
|
Roger Haddad (FP) |
Erik Ullenhag (FP) |
|
Tina Acketoft (FP) |
Emma Carlsson Löfdahl (FP) |
|
Birgitta Ohlsson (FP) |
|