Utgiftsområde 2 omfattar politiken för finansmarknaden och den statliga förvaltningspolitiken.
Inom finansmarknadspolitiken är det fortfarande centralt att minska risken för att det finansiella systemet drabbas av allvarliga problem. Folkpartiet liberalerna vill se ett stabilt finansiellt system som präglas av högt förtroende med väl fungerande marknader som tillgodoser hushållens och företagens behov av finansiella tjänster samtidigt som det finns ett högt skydd för konsumenter. Det finns i dessa perspektiv särskilt skäl att överväga vidare åtgärder för att dämpa hushållen skuldsättning.
Folkpartiet liberalerna välkomnar ett allt närmare europeiskt samarbete på detta område. De senaste åren har vi sett en snabb utveckling där det i EU under 2015 fullt ut etableras en gemensam tillsynsmekanism för banker, en gemensam resolutionsmekanism för banker och en gemensam resolutionsfond för finansiering av resolution. Sverige bör inte ställa sig utanför, utan söka medlemskap i denna så kallade bankunion.
Folkpartiet liberalerna föreslår att myndigheten Finanspolitiska rådet får en stärkt finansiering och ett utvidgat uppdrag. Myndigheten har sedan 2007 i uppgift att oberoende granska regeringens politik, dess budgetpropositioner och regeringens ekonomiska bedömningar. Vår erfarenhet är att rådet ger nödvändig stadga åt den finanspolitiska debatten. Finanspolitiska rådet har dock gett uttryck för att myndighetens tilldelade anslag inte ger möjlighet till en uthållig och oberoende verksamhet av tillräckligt hög kvalitet.
Av det skälet föreslår vi att anslag 1:6 Finanspolitiska rådet stärks med 10 miljoner från 2016 och framåt. Samtidigt föreslår vi också att rådets uppdrag utvidgas. Det är rimligt att myndigheten, åtminstone översiktligt, granskar och utvärderar oppositionspartiernas ekonomiska politik med hänseende till effekterna för de offentliga finanserna, sysselsättningen och fördelningspolitiken.
Den statliga förvaltningspolitiken ska bedrivas i en riktning så att den svenska offentliga sektorn fortsätter att vara en av världens mest effektiva. Anslagen för myndigheternas verksamheter ökas varje år i takt med att pris- och lönenivåer i samhället ökar. För att ge ett ökat effektiviseringstryck och ta tillvara besparingsmöjligheter hos myndigheterna föreslår Folkpartiet liberalerna att denna så kallade pris- och löneomräkning (PLO) från och med 2017 inte räknas upp i en snabbare takt än åren 2015–2016 utan att den reducerade uppräkning som nu ligger fortlöper åren 2017–2018. Inom detta utgiftsområde påverkas bland annat anslag 1:8, 1:10 samt 1:14.
Inom detta utgiftsområde redovisas av beräkningstekniska skäl också effekter av reformer Folkpartiet liberalerna föreslår som påverkar flertalet utgiftsområden. Tre sådana beräkningstekniska anslag är uppförda.
För det första är ett anslag 1:18 Statens lönekostnader uppsatt. Därpå redovisas en besparing om 100 miljoner kronor år 2016. Besparingen är hänförlig till de sänkta arbetsgivaravgifter för unga som Folkpartiet liberalerna föreslår.
För det andra är ett anslag 1:19 Reducerade rikthyror uppsatt. Därpå redovisas en besparing om 89 miljoner kronor år 2016. Folkpartiet liberalerna ser flera möjligheter till fortsatt effektivisering av myndigheternas lokalförsörjning. Som tidigare aviserats i bland annat Alliansens budgetmotion för 2015 finns det besparingspotential i myndigheternas lokalkostnader. Ekonomistyrningsverket har bl.a. föreslagit en metod för att begränsa anslagsmedlen för de myndigheter som disponerar lokaler i centrala Stockholm. Metoden innebär att rikthyran för Stockholm innanför tullarna ska reduceras till 80 procent av den fastställda rikthyran från och med ett visst beräkningsår. Metoden tillämpas vid första möjliga tillfälle att teckna om avtalet.
Det finns myndigheter som av olika skäl inte har möjlighet eller är lämpliga att vara lokaliserade i andra lokaler eller andra områden. Exempelvis museer som Nationalmuseum och Waldemarsudde eller myndigheter som t.ex. Regeringskansliet och Kungliga biblioteket föreslås utgöra undantag från den nya beräkningsmetoden.
Ändringen bör tillämpas för hyreskontrakt som tecknas efter den 1 januari 2016. Den allmänna inriktningen är att ESV bör få en starkare roll än i dag i att styra mot kostnadseffektiva lokallösningar. Utgångspunkten ska vara att nya myndigheter i första hand bör lokaliseras utanför Stockholms län samt att befintliga myndigheter i centrala Stockholm i flera fall bör överväga alternativa placeringar i exempelvis närförorter.
För det tredje är ett anslag 1:20 KPI-effekter uppsatt. Därpå redovisas en besparing om 400 miljoner kronor från och med 2017. Besparingen är hänförlig till den avvisade bensinskattehöjningen från regeringen. Folkpartiet liberalernas förslag kommer i denna del något dämpa prisökningstakten i ekonomin som helhet, vilket medför lägre utbetalningar i transfereringssystem som är kopplade till inflationens utveckling.
Tabell 1. Anslagsförslag 2016 för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning |
|||
|
|
|||
|
Tusental kronor |
|||
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen (FP) |
|
|
1:1 |
Statskontoret |
88 564 |
|
|
1:2 |
Kammarkollegiet |
53 334 |
|
|
1:3 |
Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter |
12 150 |
|
|
1:4 |
Arbetsgivarpolitiska frågor |
2 443 |
|
|
1:5 |
Statliga tjänstepensioner m.m. |
12 426 000 |
|
|
1:6 |
Finanspolitiska rådet |
9 688 |
+10 000 |
|
1:7 |
Konjunkturinstitutet |
61 827 |
|
|
1:8 |
Ekonomistyrningsverket |
163 617 |
−1 000 |
|
1:9 |
Statistiska centralbyrån |
552 406 |
−3 000 |
|
1:10 |
Bidragsfastigheter |
195 500 |
|
|
1:11 |
Finansinspektionen |
491 044 |
−8 000 |
|
1:12 |
Riksgäldskontoret |
307 420 |
−1 000 |
|
1:13 |
Bokföringsnämnden |
10 519 |
|
|
1:14 |
Vissa garanti- och medlemsavgifter |
2 370 |
|
|
1:15 |
Riksrevisionen |
319 661 |
−1 000 |
|
1:16 |
Finansmarknadsforskning |
29 919 |
|
|
1:17 |
Upphandlingsmyndigheten |
82 850 |
|
|
1:18 |
Statens servicecenter |
3 000 |
|
|
|
Nya anslag |
|
|
|
1:19 |
Statens lönekostnader |
|
−100 000 |
|
1:20 |
Reducerade rikthyror |
|
−89 000 |
|
1:21 |
KPI-effekter |
|
|
|
|
Summa |
14 812 312 |
−193 000 |
|
|
Specificering av anslagsförändringar |
|
|
|
1:6 |
Finanspolitiska rådet |
|
+10 000 |
|
1:8 |
Ekonomistyrningsverket |
|
−1 000 |
|
1:9 |
Statistiska centralbyrån |
|
−3 000 |
|
1:11 |
Finansinspektionen |
|
−1 000 |
|
1:11 |
Finansinspektionen |
|
−7 000 |
|
1:12 |
Riksgäldskontoret |
|
−1 000 |
|
1:15 |
Riksrevisionen |
|
−1 000 |
|
1:19 |
Statens lönekostnader |
|
−100 000 |
|
1:20 |
Reducerade rikthyror |
|
−89 000 |
|
1:21 |
KPI-effekter |
|
|
|
Erik Ullenhag (FP) |
|
|
Mats Persson (FP) |
Tina Acketoft (FP) |
|
Emma Carlsson Löfdahl (FP) |
Christer Nylander (FP) |
|
Birgitta Ohlsson (FP) |
|