Barn och ungdomar som blir utsatta för sexualbrott är en särskilt utsatt grupp då de befinner sig i en fas i livet där förmågor som tillit, integritet, intimitet och även personlig sexualitet utvecklas.
Att vuxna tar kontakt med barn i ett sexuellt syfte har blivit mer vanligt, särskilt då både barn och vuxnas närvaro i sociala medier på internet har ökat. I Sverige är grooming, kontakt med barn i sexuellt syfte, kriminaliserat sedan 2009 med en straffskala med böter upp till fängelse i ett år.
När det gäller olika former av sexualbrott mot barn så återfinns återkommande böter som en lägstanivå i straffskalorna. Det handlar mer specifikt om sexuell posering, köp av sexuell handling av barn, sexuellt ofredande, kontakt med barn i sexuellt syfte och ringa barnpornografibrott. Samtliga brott innehåller böter som lägsta påföljd.
En granskning av Dagens Nyheter (DN) visade att så gott som ingen som köper sex av barn döms till fängelse. Av 542 anmälda fall åren 2006–2010 ledde endast 26 till fällande domar och av dem endast fyra till fängelsestraff (Sexköp av barn leder sällan till fängelse publicerad 2012-05-07 på www.dn.se).
Med böter som lägsta straffnivå är alltså dessa brott mot barn i lagstiftningens mening likställda med ett brott som nedskräpning. En straffskärpning för dessa integritetskränkande brott som barn kan utsättas för har flera fördelar. Mer allvarliga brott får en högre prioritet och längre straff ger bättre möjlighet till vård för den dömde.
Men framför allt är en straffskärpning för dessa brott, där böter tas bort som lägsta nivå, rimligt ur ett brottsofferperspektiv. Av de ovan angivna skälen är det vår mening att straffskalan för sexualbrott mot barn ses över med utgångspunkt att höja maxnivåer och att gärningsmän för dessa brott aldrig ska komma undan ett straff som böter.
|
Adam Marttinen (SD) |
|