I utgiftsområde 1 ingår bl.a. utgifter för statschefen, riksdagen, riksdagens ombudsmän (JO), Sametinget, Regeringskansliet, länsstyrelserna samt demokratipolitik, nationella minoriteter och medier.
Ärendebelastningen hos JO är mycket hög, vilket har lett till betydande utmaningar för myndigheten där många ärenden har måst läggas åt sidan trots att de hade kunnat vara angelägna ur rättssäkerhetssynpunkt. Justitieombudsmannen bör därför ges ökade resurser för att kunna fullgöra sitt viktiga uppdrag. Vi anvisar därför en höjning av anslag 2:4 till JO på 5 miljoner kronor per år för att därmed möjliggöra högre ambitioner på rättssäkerhetsområdet.
Folkpartiet liberalerna anser att länsstyrelsernas arbete i miljöfrågor är viktigt och delar därför den nu sittande regeringens ståndpunkt att ytterligare medel bör tillskjutas på anslaget 5:1. För att finansiera andra prioriterade satsningar begränsar vi dock anslagshöjningen till länsstyrelsernas arbete med miljöfrågor till 5 miljoner kronor per år, vilket jämfört med budgetpropositionen är en utgiftsminskning med 20 miljoner kronor.
Folkpartiet liberalerna vill samla integritetsfrågorna hos en myndighet med ett brett mandat. Vi vill också att alla lagförslag ska granskas ur ett integritetsperspektiv, på samma sätt som deras effekter för t.ex. ekonomin eller jämställdheten analyseras. Även integritetspåverkande lagar som redan antagits ska utvärderas regelbundet. I avvaktan på en ny myndighetsstruktur förstärker vi anslag 6:3 till Datainspektionen med 10 miljoner kronor årligen från 2016, för att förbättra myndighetens förutsättningar att bedriva en aktiv tillsyn.
Valmyndigheten är den myndighet som ansvarar för genomförandet av allmänna val. Även mellan de ordinarie valen har myndigheten en viktig funktion. På grund av det osäkra politiska läget, med en regering med svag parlamentarisk ställning, bör anslag 6:5 Valmyndigheten ökas med 5 miljoner kronor årligen för att därmed möjliggöra en ökad beredskap för extra val.
Sverige har alltid varit ett land med etnisk mångfald och många språk. Folkpartiet liberalernas minoritetspolitik handlar om att stärka individens rätt att använda sitt minoritetsspråk och vara delaktig i sin kultur. Därför är Folkpartiet liberalerna pådrivande för att förbättra individens tillgång till undervisning, kultur och välfärdstjänster på sitt minoritetsspråk. Under alliansregeringen ökade antalet kommuner som ingick i förvaltningsområdena kraftigt och rätten till undervisning i minoritetsspråk har förbättrats. Folkpartiet liberalerna fortsätter att driva på för en aktiv minoritetspolitik.
Folkpartiet liberalerna är starkt kritiskt till att regeringen nu väljer att föreslå en frysning av budgetanslaget från 2016 och framåt. Det är oförenligt med tanken att förvaltningsområdena ska kunna utökas, och innebär i praktiken att anslutningen av nya kommuner sker på bekostnad av sänkta ambitioner och försämrade förutsättningar för de kommuner som tidigare ingått. Regeringen har därmed demonstrerat sitt ointresse för de minoritetspolitiska ambitionerna som det tidigare rått enighet om. Folkpartiet liberalerna anser att ytterligare medel måste tillföras för att förvaltningsområdena ska kunna fortsätta utökas. Vi anvisar därför ytterligare 10 miljoner kronor årligen från 2016 på anslag 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter.
Den romska minoriteten har under historiens gång utsatts för omfattande övergrepp och kränkningar, och många romer befinner sig fortfarande i utanförskap. Alliansregeringen inrättade ett särskilt budgetanslag för långsiktigt arbete för romsk inkludering. Vi noterar att regeringen inför 2016 föreslår en sänkning av den samlade anslagsnivån för åtgärder för den nationella minoriteten romer. Detta är inte acceptabelt. Ett långsiktigt genomförande av strategin för romsk inkludering kräver långsiktiga och uthålliga åtaganden, och i stället för nedskärningar behöver snarare ambitionerna höjas. Vi tillskjuter 5 miljoner kronor extra årligen på anslag 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer.
Den fortsatta justeringen av pris- och löneomräkningen som vi föreslår får därutöver effekter på anslag 2:1, 2:2, 4:1 och 5:1.
Sverige är inte skonat från politiskt våld. Enligt Säpo är de tre främsta extremistmiljöerna i Sverige den vänsterautonoma miljön, vit makt-miljön och den våldsbejakande islamistiska extremismen. Men vi vet inte hur morgondagens extremism gestaltar sig, och därför behövs en bred syn på den våldsbejakande extremismen. De blodiga terrorattentaten i Paris och Köpenhamn, som riktade sig mot det fria ordet och mot judar, måste leda till ökade förebyggande och brottsbekämpande insatser och förbättrat skydd. Det växande antalet svenskar som rekryteras till IS och andra terrorgrupper ska mötas med kraftfulla insatser. Det är viktigt att polis och säkerhetspolis motverkar denna brottslighet, men minst lika viktigt att arbeta förebyggande.
På Folkpartiet liberalernas initiativ presenterade alliansregeringen Sveriges första nationella handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism, och alliansregeringen tillsatte också en nationell samordnare. Det är angeläget att detta arbete drivs vidare. Utöver de åtgärder som ligger inom ramen för detta utgiftsområde behövs också skärpt lagstiftning, bland annat vad gäller resor för att ansluta sig till terrorgrupper, och ökat internationellt samarbete mot våldsbejakande extremism. För Folkpartiet liberalernas övergripande politik vad gäller arbetet mot våldsbejakande extremism och terrorism hänvisas till följdmotionerna till skrivelserna 2014/15:144 och 2014/15:146.
Tabell 1. Anslagsförslag 2016 för utgiftsområde 1 Rikets styrelse |
|||
|
|
|||
|
Tusental kronor |
|||
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen (FP) |
|
|
1:1 |
Kungliga hov- och slottsstaten |
135 378 |
|
|
2:1 |
Riksdagens ledamöter och partier m.m. |
867 133 |
−2 000 |
|
2:2 |
Riksdagens förvaltningsanslag |
715 382 |
−2 000 |
|
2:3 |
Riksdagens fastighetsanslag |
100 000 |
|
|
2:4 |
Riksdagens ombudsmän (JO) |
89 041 |
+5 000 |
|
3:1 |
Sametinget |
40 897 |
|
|
4:1 |
Regeringskansliet m.m. |
7 098 798 |
−26 000 |
|
5:1 |
Länsstyrelserna m.m. |
2 595 248 |
−29 000 |
|
6:1 |
Allmänna val och demokrati |
58 340 |
|
|
6:2 |
Justitiekanslern |
40 505 |
|
|
6:3 |
Datainspektionen |
48 689 |
+10 000 |
|
6:4 |
Svensk författningssamling |
1 300 |
|
|
6:5 |
Valmyndigheten |
19 285 |
+5 000 |
|
6:6 |
Stöd till politiska partier |
171 200 |
|
|
7:1 |
Åtgärder för nationella minoriteter |
102 917 |
+10 000 |
|
7:2 |
Åtgärder för den nationella minoriteten romer |
14 500 |
+5 000 |
|
8:1 |
Presstöd |
567 119 |
|
|
8:2 |
Myndigheten för press, radio och tv |
33 893 |
|
|
9:1 |
Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information |
17 619 |
|
|
|
Summa |
12 717 244 |
−24 000 |
|
|
Specificering av anslagsförändringar |
|
|
|
2:1 |
Riksdagens ledamöter och partier m.m. |
|
−2 000 |
|
2:2 |
Riksdagens förvaltningsanslag |
|
−2 000 |
|
2:4 |
Riksdagens ombudsmän (JO) |
|
+5 000 |
|
4:1 |
Regeringskansliet m.m. |
|
−26 000 |
|
5:1 |
Länsstyrelserna m.m. |
|
−9 000 |
|
5:1 |
Länsstyrelserna m.m. |
|
−20 000 |
|
6:3 |
Datainspektionen |
|
+10 000 |
|
6:5 |
Valmyndigheten |
|
+5 000 |
|
7:1 |
Åtgärder för nationella minoriteter |
|
+10 000 |
|
7:2 |
Åtgärder för den nationella minoriteten romer |
|
+5 000 |
[Motionärernas namn]
|
Mathias Sundin (FP) |
|
|
Allan Widman (FP) |
Erik Ullenhag (FP) |
|
Tina Acketoft (FP) |
Emma Carlsson Löfdahl (FP) |
|
Christer Nylander (FP) |
Birgitta Ohlsson (FP) |