Skollagen har sedan 2010 skärpts på ett antal områden för att bidra till ökad kvalitet i undervisningen. Lärarens roll betonas mycket mer, men även rektor som pedagogisk ledare. För att på allvar fortsätta stärka professionens roll och mandat i klassrummet och vid varje skolenhet är det centralt att fler lärare blir behöriga, men också ämnesbehöriga i de ämnen de undervisar inom. Trots lärarlegitimationsreformen krävs det fortfarande viktiga steg för att vända kunskapsutvecklingen och höja resultaten, inte minst i ämnen som matematik för att ta ett exempel. Att lärare utöver en pedagogisk utbildning behärskar sitt ämne som man ska undervisa i samt sätta betyg är därför helt centralt.
För att skolan också ska kunna ledas pedagogiskt i enlighet med skollagens ambitioner bör Sverige riksdag tillkännage för regeringens om sin mening att en rektor också ska vara utbildad lärare i grunden.
Rektor ska leda det dagliga arbetet, risken idag är att fokus ligger helt på ekonomi och lokaler. Att betona rektorns pedagogiska koppling, utöver dagens rektorsutbildning, genom krav på en lärarutbildning- skulle höja den pedagogiska nivån på skolan. Detta skulle dessutom innebära ytterligare ett tydligt karriärsteg för den pedagogiska personalen som verkar i skolan, vid sidan av reformer som Folkpartiet tidigare genomfört som lektorat eller förstelärartjänster.
Riksdagen bör med anledning av ovan tillkännage till regeringen som sin mening att skolledare ska vara utbildade lärare i grunden för att verka som rektor
Roger Haddad (FP) |
|