Utgiftsområdet omfattar tre olika anslag som syftar till att stärka kommunernas ekonomi, ersätta kommunerna enligt finansieringsprincipen eller bidra till kommunalekonomiska organisationer. Målet för utgiftsområdet är att skapa goda och likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och landsting som bidrar till en effektiv kommunal verksamhet med hög kvalitet.
Folkpartiet värnar möjligheten att upprätthålla den offentliga servicen i hela landet. Oavsett bostadsort har individer rätt att få likvärdig kvalitet på vården, omsorgen, socialtjänsten och andra välfärdstjänster. De ekonomiska villkoren för kommuner och regioner behöver därför utjämnas med avseende på faktorer som inte går att påverka. Utjämningssystemet ska innehålla drivkrafter för tillväxt.
Folkpartiet föreslår att grundskolan görs tioårig. Det är en central satsning för ökad kunskap och likvärdighet. Förskoleklassen utgår därmed. För att kompensera kommunerna för ökade kostnader i samband med införandet tillskjuts, med en halvårseffekt, 714 miljoner på anslag 1:1 Kommunalekonomisk utjämning år 2017. Folkpartiet välkomnar att regeringen omprövat sitt tidigare motstånd mot utbyggd matematikundervisning och ansluter sig till regeringens bedömning i denna del.
Folkpartiet föreslår fortsatta nedsättningar av arbetsgivaravgifterna för unga. Därmed föreligger i del inte behovet av att bygga ut anslag 1:1 Kommunalekonomisk utjämning i den grad regeringen föreslår. Till skillnad från i budgetpropositionen drabbas inte kommunerna fullt ut av en sådan kostnadsökning som regeringen föreslår. Anslaget bör därför minska med 300 miljoner kronor 2016.
Under den tidigare regeringen genomfördes en större omläggning av den kommunalekonomiska utjämningen. För att minska inkomstutjämningens potentiellt negativa inverkan på tillväxten sänktes bland annat den inkomstutjämningsavgift som de kommuner och landsting som betalar in till systemet bidrar med. Det hade varit önskvärt att detta nya system fått ligga fast. Folkpartiet avser att i senare budgetmotioner återkomma till hur det inom det kommunalekonomiska utjämningssystemet går att skapa tillkommande drivkrafter för tillväxt.
Folkpartiet avvisar de 500 miljoner regeringen avser anslå till landstingen med början 2017 på anslag 1:1. Att säkerställa god verksamhet inom landstingen är en prioriterad politisk uppgift. De anslag regeringen föreslår kan på marginalen antas ha låg påverkan för landstingens förmåga att möta de specifika utmaningar regeringen i sin proposition motiverar tillskottet med. I den mån särskilda tillskott till landstingen bör ske med anledning av exempelvis digitaliseringen är sannolikt ett allmänt resurstillskott mer träffsäkert. Folkpartiet avvisar därför regeringens tillskott om 500 miljoner från och med år 2017 på anslag 1:1. Vidare avvisar Folkpartiet på samma anslag regeringens förslag om kostnadsfri mammografi, avgiftsfri tandvård samt sänkt högkostnadsskydd för personer över 85 år. Det är viktigt att patientavgifter är låga och väl avvägda. I vilken mån patientavgifter ej ska tas ut är en central fråga för landsting att avgöra.
Folkpartiet reglerar via anslag 1:1 även delvis genomförandet av en ny lag om vård av unga enligt förslag i SOU 2015:71. Vidare avvisas regeringens förslag om justerad riksnorm.
Slutligen föreslås, via anslag 1:1, också relation mellan stat och kommun regleras i de fall där Folkpartiet liberalerna föreslår förändringar av skattesystemets utformning jämfört med regeringen. Detta gäller det justerade reseavdraget, den växlade effektskatten samt förslaget om omvänd miljöbilsbonus. På samma sätt regleras Folkpartiet liberalernas avvisning av den höjda bensinskatten samt förmånsbeskattningen av vissa bilar från och med 2017. Under år 2016 förväntas dessa reformer sammantaget höja inkomsterna från den kommunala inkomstskatten med 1 400 miljoner kronor. Därmed justeras den kommunalekonomiska utjämningen ned med motsvarande belopp.
|
Tabell 1. Anslagsförslag 2016 för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner |
|||
|
|
|||
|
Tusental kronor |
|||
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen (FP) |
|
|
1:1 |
Kommunalekonomisk utjämning |
89 679 937 |
−1 953 000 |
|
1:2 |
Utjämningsbidrag för LSS-kostnader |
3 712 965 |
|
|
1:3 |
Bidrag till kommunalekonomiska organisationer |
5 350 |
|
|
|
Summa |
93 398 252 |
−1 953 000 |
|
|
Specificering av anslagsförändringar |
|
|
|
1:1 |
Kommunalekonomisk utjämning |
|
+24 000 |
|
1:1 |
Kommunalekonomisk utjämning |
|
+4 000 |
|
1:1 |
Kommunalekonomisk utjämning |
|
|
|
1:1 |
Kommunalekonomisk utjämning |
|
|
|
1:1 |
Kommunalekonomisk utjämning |
|
−100 000 |
|
1:1 |
Kommunalekonomisk utjämning |
|
|
|
1:1 |
Kommunalekonomisk utjämning |
|
|
|
1:1 |
Kommunalekonomisk utjämning |
|
−300 000 |
|
1:1 |
Kommunalekonomisk utjämning |
|
−181 000 |
|
1:1 |
Kommunalekonomisk utjämning |
|
−1 100 000 |
|
1:1 |
Kommunalekonomisk utjämning |
|
|
|
1:1 |
Kommunalekonomisk utjämning |
|
|
|
1:1 |
Kommunalekonomisk utjämning |
|
|
|
1:1 |
Kommunalekonomisk utjämning |
|
−300 000 |
|
Erik Ullenhag (FP) |
|
|
Mats Persson (FP) |
Tina Acketoft (FP) |
|
Emma Carlsson Löfdahl (FP) |
Christer Nylander (FP) |
|
Birgitta Ohlsson (FP) |
|