Areella näringar, landsbygd och livsmedel omfattar verksamhet inom områdena jordbruks- och trädgårdsnäring, fiskerinäring, livsmedel, skog, djur, landsbygd och jakt samt rennäring och samefrågor. Vidare omfattar utgiftsområdet även verksamhet inom utbildning och forskning.
Folkpartiet liberalerna driver på för att jordbruks- och livsmedelspolitiken ska ha ett tydligt konsument- och hållbarhetsperspektiv. Jordbruket ska i likhet med andra sektorer bära sina egna miljö- och klimatkostnader, men också ersättas för kollektiva nyttigheter som naturvård samt bevarande av den biologiska mångfalden. Därigenom förstärks drivkrafterna för effektivisering och klimatsmart teknik.
Det är positivt att världsmarknaden för jordbruksprodukter är allt mer avreglerad men det innebär också nya villkor för svenskt jordbruk. För svenskt jordbruk är det viktigt att svenska bönder tillåts konkurrera med utländska på mer lika villkor. Det behövs en generell och företagarvänlig politik som inte tynger företag med onödig byråkrati och höga skatter. Den kommande livsmedelsstrategin måste utifrån ett marknadsliberalt och konsumenträttsligt perspektiv innehålla åtgärder för att lyfta svensk jordbruksproduktion.
Att öppna marknader för handel stimulerar livsmedelsproduktion och effektiv användning av åkermark. EU:s jordbrukspolitik behöver reformeras i grunden. Jordbruksstödet, utom landsbygdsstödet, ska avvecklas så snart som möjligt liksom EU:s handelshinder mot omvärlden. Samtliga direktstöd och marknadsregleringar ska fasas ut så snart som möjligt. Det behövs tydligare fokus på landskapsvård, miljöskydd och bevarad biologisk mångfald. Folkpartiet liberalerna avvisar under anslag 1:16 bemyndigandet avseende statliga kreditgarantier på 500 miljoner kronor för mjölkföretag.
Ett hållbart jord- och skogsbruk är en del av lösningen på dagens miljöutmaningar. Redan med nuvarande teknik skulle jord- och skogsbruket kunna vara självförsörjande på hållbar energi. Det finns goda möjligheter att förbättra avkastningen på ett miljövänligt sätt genom att anpassa växtsorter, brukningsmetoder och näringsämnen efter lokala förhållanden. Rätt använd kan bioteknik bidra till att få fram bättre skördar och näringsinnehåll.
Ett kretslopp där näringen går från jord till bord och sedan tillbaka till jorden är avgörande för en hållbar livsmedelsförsörjning. Läckaget av näringsämnen från odlingsmark och hushåll ut i sjöar, vattendrag och hav behöver bromsas och hållbar återvinning av biologiskt avfall introduceras i bred skala. Särskilt viktigt är detta i ljuset av att fosfor är på väg att bli en bristvara.
Användningen av handelsgödsel bidrar till övergödning av vattenområden. Även förekomsten av kadmium i handelsgödsel är ett oroande miljöproblem. Det är därför angeläget att användningen av sådan gödsel minskar och att jordbrukets allmänna miljöpåverkan sjunker.
För att uppnå detta bör en ny läckageskatt för jordbruket införas från och med den 1 januari 2017. Den skatt på handelsgödsel som avskaffades den 1 januari 2010 skulle kunna tjäna som en utgångspunkt för en ny miljöstyrande skatt. Folkpartiet liberalernas förslag till läckageskatt redogörs för i vår utgiftsområdesmotion som behandlar skatter. Samtidigt noterar Folkpartiet liberalerna att regeringen överväger andra konstruktioner av skatten och kommer att noga följa det arbete på området som nu sker.
Folkpartiet liberalerna anser att Sverige ska driva på för att stärka djurskyddet i hela Europa. Hur vi hanterar våra djur är ett mått på vår civilisation och en förutsättning för en god folkhälsa. All djurhållning måste garantera djuren ett värdigt liv och en anständig död. Kontrollen av att nationella lagar och EU-regler efterlevs måste skärpas.
Utvecklingen av antibiotikaresistens hotar folkhälsan. Sverige ska arbeta i EU och globalt för en ansvarsfull antibiotikaanvändning, både bland människor och på djur, baserad på medicinska bedömningar.
Den svenska skogspolitiken ska vila på två jämställda mål, produktionsmålet och miljömålet. Skogens potential inom förnybara material, kemiska produkter, textilier och energiproduktion ska tillvaratas. Miljöhänsynen inom skogsbruket måste öka genom att t.ex. avverkningsmetoder kan variera. Både staten och skogsnäringen har ett långtgående ansvar att skydda skogens ekosystemtjänster, bevara den biologiska mångfalden och slå vakt om naturvård och miljöhänsyn. De återstående gammelskogarna ska ges starkare skydd.
Folkpartiet liberalerna avvisar regeringens ökning 2016 av anslag 1:1, 1:2, 1:7, 1:8 och 1:15 liksom 20 miljoner kronor av regeringens höjning av anslag 1:20.
Folkpartiet liberalerna föreslår att PLO-uppräkningen för åren 2016–2018 justeras på samma sätt som för innevarande budgetår. På detta utgiftsområde påverkas ett flertal anslag, exempelvis 1:1, 1:8 och 1:15.
|
Tabell 1. Anslagsförslag 2016 för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel |
|||
|
|
|||
|
Tusental kronor |
|||
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen (FP) |
|
|
1:1 |
Skogsstyrelsen |
413 452 |
−32 000 |
|
1:2 |
Insatser för skogsbruket |
328 206 |
−102 000 |
|
1:3 |
Statens veterinärmedicinska anstalt |
118 572 |
|
|
1:4 |
Bidrag till veterinär fältverksamhet |
104 305 |
|
|
1:5 |
Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder |
14 933 |
|
|
1:6 |
Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar |
124 349 |
|
|
1:7 |
Ersättningar för viltskador m.m. |
57 778 |
−20 000 |
|
1:8 |
Statens jordbruksverk |
530 700 |
−36 000 |
|
1:9 |
Bekämpande av växtskadegörare |
5 000 |
|
|
1:10 |
Gårdsstöd m.m. |
7 632 000 |
|
|
1:11 |
Intervention för jordbruksprodukter m.m. |
128 000 |
|
|
1:12 |
Finansiella korrigeringar m.m. |
75 472 |
|
|
1:13 |
Strukturstöd till fisket m.m. |
24 250 |
|
|
1:14 |
Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. |
137 000 |
|
|
1:15 |
Livsmedelsverket |
314 814 |
−7 000 |
|
1:16 |
Konkurrenskraftig livsmedelssektor |
76 160 |
−26 000 |
|
1:17 |
Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. |
42 913 |
|
|
1:18 |
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur |
4 007 866 |
|
|
1:19 |
Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur |
2 230 764 |
|
|
1:20 |
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket |
72 830 |
−20 000 |
|
1:21 |
Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. |
4 116 |
|
|
1:22 |
Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. |
1 029 |
|
|
1:23 |
Främjande av rennäringen m.m. |
107 915 |
|
|
1:24 |
Sveriges lantbruksuniversitet |
1 801 598 |
−5 000 |
|
1:25 |
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning |
564 354 |
−50 000 |
|
1:26 |
Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien |
1 177 |
|
|
|
Summa |
18 919 553 |
−298 000 |
|
|
Specificering av anslagsförändringar |
|
|
|
1:1 |
Skogsstyrelsen |
|
−7 000 |
|
1:1 |
Skogsstyrelsen |
|
−24 000 |
|
1:1 |
Skogsstyrelsen |
|
−1 000 |
|
1:2 |
Insatser för skogsbruket |
|
−2 000 |
|
1:2 |
Insatser för skogsbruket |
|
−100 000 |
|
1:4 |
Bidrag till veterinär fältverksamhet |
|
|
|
1:7 |
Ersättningar för viltskador m.m. |
|
−20 000 |
|
1:8 |
Statens jordbruksverk |
|
−8 000 |
|
1:8 |
Statens jordbruksverk |
|
−21 000 |
|
1:8 |
Statens jordbruksverk |
|
−5 000 |
|
1:8 |
Statens jordbruksverk |
|
−2 000 |
|
1:15 |
Livsmedelsverket |
|
−5 000 |
|
1:15 |
Livsmedelsverket |
|
−2 000 |
|
1:16 |
Konkurrenskraftig livsmedelssektor |
|
−26 000 |
|
1:20 |
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket |
|
−20 000 |
|
1:24 |
Sveriges lantbruksuniversitet |
|
−5 000 |
|
1:25 |
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning |
|
|
|
1:25 |
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning |
|
−50 000 |
|
Lars Tysklind (FP) |
|
|
Fredrik Malm (FP) |
Erik Ullenhag (FP) |
|
Tina Acketoft (FP) |
Emma Carlsson Löfdahl (FP) |
|
Christer Nylander (FP) |
Birgitta Ohlsson (FP) |