Försvarssamarbete
Den svenska militära alliansfriheten har tjänat landet väl sedan den rådande utrikespolitiska linjen infördes 1814. Det är viktigt att bidra till avspänning i det militärt strategiska område där Sverige befinner sig. Det är därför Sverige inte ingår i en militär allians som kan rubba balansen i vårt närområde. Därför ska Sverige stå utanför Nato och andra stormakters militärallianser.
Det finns däremot skäl att försäkra sig om att kunna arbeta förebyggande för att minska risken för militär aggression mot svenskt territorium syftande till att menligt påverka landets nationella frihet eller det svenska folkets självbestämmanderätt. Ett sätt att arbeta förebyggande vore att ingå ett försvarsförbund med Finland. Sverige och Finland möter samma säkerhetspolitiska utmaningar med hänsyn till ländernas gemensamma geografiska läge.
Sverige och Finland har därutöver starka kulturella och politiska band och en lång gemensam historia. Genom ett försvarsförbund höjs tröskeleffekten och nya strategiska djup skapas, vilket stärker ländernas försvarsförmåga.
Ett försvarsförbund med Finland ska inte ha som uttalat syfte ett försvar mot en utpekad
part, utan syftar till att befria de båda länderna från eventuella yttre politiska och militära påtryckningar.
Möjligheter finns dessutom att fördjupa försvarssamarbetet med övriga nordiska
länder inom ramen för Nordefco, och detta oaktat om Sverige och Finland utgör ett
försvarsförbund och Norge, Danmark och Island ingår i en annan försvarsallians. Detta fördjupade försvarssamarbete kan ses som ett naturligt fortsatt steg eftersom Sverige gemensamt med övriga nordiska länder etablerade en solidaritetsförklaring år 2011. Vad gäller samarbete kring materiel, övningar och underrättelseutbyten med olika länder anser
Sverigedemokraterna att detta ska fortsätta. Likaså bör redan inledda militära samarbeten fortsätta.
Internationella militära insatser
Sedan FN:s tillkomst har Sverige deltagit i många av organisationens fredsbevarande
insatser, allt som allt uppgående till 120 internationella uppdrag i 60 länder.
Under senare år har dock Sverige nästan helt valt bort att delta i FN-ledda fredsbevarande insatser, och i stället givit företräde åt EU- eller Nato-ledda insatser. FN har synbarligen valts bort som konflikthanterare av diverse svenska regeringar, vilket Sverigedemokraterna beklagar. Sverigedemokraterna ser FN som det primära samarbetsorganet för att hantera konflikter och värna fred och säkerhet. En grundläggande förutsättning för internationella insatser ska vara ett tydligt mandat från FN:s säkerhetsråd.
Sverige bör efter förmåga, när vi finner starka motiv därtill, aktivt delta i insatser inom ramen för FN och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), samt verka för att stärka dessa organisationers kapacitet. Det är också av vikt att insatserna har tydliga mål och en genomtänkt strategi för att insatsen ska kunna bidra till fred och stabilitet.
Internationella insatser får dock inte leda till att vårt eget lands fortbestånd sätts på spel. Därför bör extra medel tillskjutas Försvarsmakten som kompensation för de ekonomiska konsekvenserna av internationella insatser.
Vapenexport
För bevara Sverige som ett alliansfritt land och garantera en stabil och god tillgång på försvarsmateriel måste Sverige förfoga över en försvarsindustri som på egen hand kan ge ett tillräckligt bidrag till utvecklingen av ny materiel, framförallt genom export. Sådan export måste självfallet regleras. Exportkontrollrådet och Inspektionen för strategiska produkter (ISP) verkar i enlighet med existerande regelverk, som upprättats i bred politisk enighet på såväl nationell som internationell nivå.
Principerna för vapenexport ska baseras på en avvägning mellan Sveriges försvarsindustriella och säkerhetspolitiska intressen å ena sidan, och hänsynstaganden till svenska utrikespolitiska mål, situationen för mänskliga rättigheter i mottagarlandet och risken för anfallskrig eller att vapen används mot den egna befolkningen å den andra. Sverigedemokraterna stödjer dessa principer. Dessutom välkomnar vi att man framöver även vill ta hänsyn till graden av demokrati i mottagarlandet, under förutsättning att möjlighet finns till nyanserade bedömningar i enlighet med gällande regelverk.
Sverige framstår i internationell jämförelse som väl kapabelt i detta avseende, vilket är något som främjar vårt rykte och som vi kan förbättra ytterligare.
Vidare finns EU:s gemensamma ställningstagande om principerna för vapenexport samt de åtta kriterier som ska beaktas innan beslut om krigsmaterielexport fattas. Dessa kriterier anser Sverigedemokraterna ska följas. Sveriges handlingsfrihet eller möjlighet att bedriva en inhemsk dynamisk försvarsindustri får emellertid aldrig inskränkas. Därför måste Sveriges och övriga medlemsstaternas möjlighet att tillämpa artikel 346 i funktionsfördraget om skyddandet av inhemska försvarsindustrier respekteras.
Terrorism
På senare år har den internationella terrorismen utvecklats till ett högst påtagligt och allvarligt fenomen. Vi vill att Sverige i sin utrikespolitik ska ta tydligare avstånd från och göra allt för att undvika att direkt eller indirekt bidra till - terroristers verksamhet. Det måste alltid vara ett överordnat mål att skydda och försvara dem som kan riskera att falla offer för terrorism och extremism.
I ett läge där flera terroristattacker har genomförts på olika håll i Europa, och där allt fler individer tragiskt nog väljer att stödja terrorism genom aktiviteter i eller utanför Europa, så krävs internationell samverkan för att effektivt bemöta detta hot. Detta är viktigt ur flera perspektiv – dels för att inte ytterligare destabilisera regioner som är särskilt hårt drabbade, såsom Syrien och Irak, dels för att lindra det mänskliga lidandet där och dels för att värna säkerheten i Europa och förhindra ytterligare radikalisering och risk för nya terrorbrott.
Vi välkomnar de initiativ som tagits av bland annat EU och Europarådet för att motverka rekryteringen av så kallade ”foreign fighters” men anser dem ändå klart otillräckliga. Med tanke på att den fria rörligheten inom EU också försvårar möjligheten att stoppa terrorister så vill vi framhålla vikten av såväl politisk som polisiär samverkan mellan länder. På sikt vill vi också se ett återupprättande av effektiva gränskontroller. Det är viktigt att varje land också tar sitt eget ansvar och genomför nödvändiga lagändringar för att stoppa terrorism och terrorresor. Sverigedemokraterna välkomnar att FN genom olika instrument engagerar sig i kampen mot terrorismen. Exempelvis konventionen om motverkande av bombattacker från 1997 och resolutionen om stävjnde av terrorresor från 2014 är viktiga dokument som alla stater bör ratificera och följa. Sverigedemokraterna ser tyvärr med oro på att det i dagsläget kan
ifrågasättas huruvida Sveriges lagstiftning lever upp till vad det internationella samfundet efterfrågar, och därför kommer vi att arbeta för en modern och effektiv antiterrorpolicy i linje med FN:s resolutioner och internationella avtal.
Enligt svenska lagar och föreskrifter har Försvarsmakten idag efter förfrågan från ordningsmakten rätt att understödja ordningsmakten vid till exempel ett omfattande och/eller närstående terrorangrepp. Eftersom vi redan idag har flera hundra svenska medborgare som anslutit sig till IS bedömer vi risken för att Sverige kommer att utsättas för ytterligare terrorattacker som stor, bland annat till följd av de straffskärpningar som är att vänta och som riktas mot dessa terrorister, men även på grund av Sveriges engagemang i norra Irak som syftar till att bekämpa denna terroristorganisation.
Attentaten i Paris visar vad två attentatsmän med låg militär kompetens kan utföra. Betänk då vad flera hundra militärt kompetenta och stridserfarna islamister kan åstadkomma. På grund av detta måste Försvarsmakten kunna leverera stöd till ordningsmakten om så skulle inträffa. Vi har två myndigheter som ansvarar för att upprätthålla statens våldsmonopol och båda ska kunna användas för att försäkra medborgarnas rätt till liv och hälsa.
Försvarsmakten och ordningsmakten ska därför ges i uppdrag att genomföra det som krävs i form av samövning och samordning för att Försvarsmakten ska kunna leverera snabbt och effektivt stöd till ordningsmakten vid ett storskaligt terrorangrepp.
|
Björn Söder (SD) |
|
|
Jeff Ahl (SD) |
Roger Hedlund (SD) |
|
Mikael Jansson (SD) |
Julia Kronlid (SD) |
|
Kent Ekeroth (SD) |
|