Cykelolyckor ökar i antal och ger lika många personskador som bilolyckor. Cykelolyckornas konsekvenser har varit ett dolt problem och därför har cyklisternas säkerhet varit lågt prioriterad. De huvudskador cyklister får i olyckor leder betydligt oftare till livslånga problem jämfört med andra skador. Därför är det extra viktigt att samhället känner till omfattningen så att rätt beslut kan tas när man ska arbeta förebyggande i trafiken.
Av alla de cykelolyckor med huvudskador som registrerades på landets sjukhus hade ca 2 000 kunnat undvikas om cyklisten använt cykelhjälm.
Två av tre vuxna struntar i cykelhjälmen enligt NTF – Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande. I och med det är det långt kvar till riksdagens mål 2020 på 70-procentig användning. Alldeles för många skadas i onödan. NTF förordar lag på hjälm för alla.
Det har lagts stor kraft på att förhindra olyckor i biltrafiken. Mitträcken, hastighetsändringar och fartkameror har varit mycket effektiva. På cykelsidan finns inget som motsvarar de insatserna. Det cyklisten själv kan göra är att använda cykelhjälm; hjälmen har stor betydelse för att förhindra skallskador.
Idag finns en åldersgräns på 15 år i lagen för cykelhjälm. Bra så långt men många tonåringar tar av sig hjälmen när tvånget upphör. Användningen av hjälm är som störst hos de barn som är yngst, där föräldrarna har möjlighet att bestämma. Sedan börjar barnen se hur de äldre ungdomarna och de vuxna gör, vilket gör att man oftast inte använder hjälm från tonårstiden.
I likhet med vad som gäller för andra trafiksäkerhetsregler som vi har i fråga om t.ex. säkerhetsbälte och hastighetsbegränsningar ska lagstiftningen självklart omfatta alla åldrar.
|
Catharina Bråkenhielm (S) |
|