Alliansen genomförde under åren 2006–2014 ett stort antal reformer i svensk skola. Bland annat infördes en ny lärarutbildning. En ny skollag, nya läroplaner och nya kursplaner har kommit till och gymnasieskolan har reformerats med yrkesförberedande och högskoleförberedande program. Karriärtjänster med två nya befattningar, förstelärare och lektorer, har införts. Stora fortbildningsinsatser, som Läslyftet och Matematiklyftet, har gett resultat. Därtill har en ny betygsskala införts med betyg från årskurs 6 och fler nationella prov. De lägre årskurserna har fått skriftliga omdömen och tidigare kunskapskrav. Reglerna för friskolorna har skärpts och en ny myndighet, Skolinspektionen, har tagit över delar av Skolverkets ansvar.
De flesta av Alliansens reformer trädde i kraft mellan 2011 och 2012, vilket innebär att det kommer att dröja ett par år innan man fullt ut kan analysera resultaten. Det finns dock anledning att vara självkritisk när det gäller delar av reformarbetet. Bland annat har Riksrevisionen pekat på att de riktade statsbidragen inte når alla kommuner och skolor, särskilt de som står utan resursstarka skolförvaltningar. Även OECD lyfter fram att ansvarsstrukturen i det svenska skolsystemet är för otydlig.
Bristande lärarkompetens och brister i kompetensförsörjning samt kompetensutveckling av lärare pekas också ut. Resultaten från PISA-proven visar att svenska elever presterat allt sämre och under OECD-snittet inom läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Men även inom andra parametrar sticker Sverige ut.
PISA:s elevenkäter visar att svenska elever inte tycker att skolan är viktig, relevant och stimulerande. Motivationen är lägre än i andra länder och eleverna tror att medfödd talang är viktigare än hårt arbete för att uppnå goda resultat. Svenska elever lägger också generellt mindre tid på studier än elever i andra länder. Detta gäller både undervisningstid i skolan och läxläsning. Ska Sverige klara av att konkurrera med höga kunskapsnivåer behöver eleverna lägga mer tid på studier.
För att säkra likvärdigheten i den svenska skolan och förhindra att vissa skolor dras med dåliga resultat år efter år vill vi stärka möjligheterna till utveckling och förbättring hos svagpresterande skolor för att ge fler elever förutsättningar att klara kunskapskraven. Totalt ökar vi Skolinspektionens anslag med 50 miljoner kronor 2016, 50 miljoner kronor 2017 och 75 miljoner kronor 2018 och 2019 för stärkt tillsyn och övriga utredningsåtgärder.
Skolinspektionens granskning av skolor behöver utgå mer från elevernas kunskapsresultat och undervisningens kvalitet. Skolinspektionens utvärderingar ska dessutom bli tydligare. Vi vill att utvärderingarna följer en betygsskala vilken också styr vilka åtgärder som behöver sättas in för att stärka skolan.
Med den nya skollagen kan Skolinspektionen kräva att åtgärder vidtas när skolor inte når upp till kunskapskraven. Då är det i första hand skolhuvudmannen som är ansvarig för finansieringen av åtgärderna. Det finns även en rad olika riktade statsbidrag för skolhuvudmän att söka för att stärka elevernas kunskapsresultat. Tyvärr visar en granskning som Riksrevisionsverket har genomfört att statsbidragen inte når ut till alla kommuner och skolor. Trots att resurserna finns tillgängliga har många av de kommuner som ofta har störst behov inte kapacitet att ansöka om dem.
Moderaterna vill därför se en tydligare koppling mellan åtgärderna som Skolinspektionen sätter upp för svagpresterande skolor och möjligheten för dessa skolor att få nationella resurser utan att det kräver ett omfattande ansökningsförfarande. När Skolinspektionen har upprättat en åtgärdsplan ska Skolverket kunna erbjuda skolor/huvudmän som inte når kunskapskraven ett särskilt kunskapskontrakt med nationella resurser kopplade till vissa åtgärder som forskningen visar stärker kunskapsresultaten. Det kan till exempel handla om lärarhandledning, speciallärarkompetens, ledarskapsutbildning eller förstärkt elevhälsa.
En ny metod bör också utvecklas där speciellt utvalda lärarcoacher, kopplade till kunskapskontrakten, får tjänstledigt från sina ordinarie lärartjänster för att professionellt och målinriktat samverka med personalen i utvalda skolors arbetslag.
I de fall skolor/huvudmän inte lyckas genomföra de åtgärder som Skolinspektionen kräver ska staten kunna vidta särskilda åtgärder. Det kan bland annat innebära statligt ansvar genom att Skolinspektionen tar över huvudmannaskapet för skolan för att åtgärda de brister som finns. Om Skolinspektionen bedömer att bristerna är för stora kan beslut om nedläggning bli aktuellt.
Vi vill också att Skolverket får ett uppdrag att utforma en plan för hur alla ämnen skulle kunna utvecklas likt Matematiklyftet samt ett uppdrag att utreda och tydliggöra ansvarsfördelningen mellan stat och kommun. För dessa åtgärder, samt åtgärder kopplade till utformandet av kunskapskontrakt, tillförs Skolverket 5 miljoner kronor.
Alla elever har rätt att känna sig trygga i skolan. Mobbning är fortfarande ett problem på många skolor som orsakar mycket lidande. Det leder också till att elever skolkar för att undvika skolmiljön och i värsta fall till att eleven, om den går i gymnasiet, väljer att hoppa av skolan.
Alla skolor har i dag en likabehandlingsplan som är till för att säkerställa att alla elever behandlas lika och att kränkande behandling och mobbning inte förekommer. Tyvärr är det, på många skolor, så att dessa planer inte är levande dokument som används i skolans vardag utan står i en pärm och samlar damm.
Ska skolan på allvar skapa en trygg miljö utan mobbning krävs genomgripande och systematiskt arbete. Det räcker inte med korta projekt eller enstaka temadagar. Det måste också finnas rutiner för hur mobbningsärenden och andra former av kränkningar ska hanteras. Mobbning kan alltid uppstå oavsett hur bra skolan arbetar med förebyggande arbete och då är det viktigt att ha tydliga rutiner för vad som ska göras och att alla på skolan är medvetna om dessa rutiner och agerar på samma sätt.
I Sverige i dag är det alltför lite förebyggande arbete och åtgärder mot mobbning som är baserade på forskning. Detta måste ändras på. Det är viktigt att allt arbete mot mobbning ska vara evidensbaserat. Denna typ av arbete görs inte i en handvändning utan är något som måste genomsyra hela skolan och vara långsiktigt. Den brist på kunskap kring mobbning som finns behöver åtgärdas för att mobbningen ska försvinna.
Vi vill därför satsa 2 miljoner kronor för att Skolverket i samråd med Skolinspektionen, Brå och Folkhälsomyndigheten ska utarbeta en webbaserad pilotmodell, liknande Matematiklyftet, med syfte att kunna erbjuda ett digitalt kompetenslyft i frågor som rör att förebygga mobbning, våld och kränkningar i skolan.
Medarbetarna är välfärdens viktigaste resurs. Särskilt tydligt blir detta inom skolan. Forskning visar att engagerade lärare som ger kontinuerlig återkoppling till sina elever gör stor skillnad för elevernas skolresultat. För att öka lärarkompetensen behöver lärarutbildningen förbättras ytterligare. En utvärdering av lärarutbildningen behöver göras och inom ramen för den bör ersättningsmodellen ses över i syfte att säkerställa att kraven på lärarstudenterna inte sänks. Specialpedagogik och svenska som andraspråk borde vara kompetenser som alla lärare har. Att kunna hjälpa elever med speciella behov och möta det ökande antalet elever som inte har svenska som modersmål ställer nya krav på lärarna. Vi vill därför ge ett nytt uppdrag till Universitetskanslersämbetet (UKÄ) att utreda hur specialpedagogik och svenska som andra språk kan ingå som obligatoriska delar av utbildningen.
Kvaliteten på lärarutbildningen bör höjas genom att på sikt se över om antagningen bör kompletteras med lämplighetstest eller antagningsprov. Försök med antagningsprov genomförs redan på några orter i Sverige. Efter utvärdering kan det ses över vilken lösning som är bäst för den svenska lärarutbildningen. Det är också viktigt att det finns fler vägar in till lärarutbildningen. Akademiker som vill bli lärare ska kunna gå en snabbkurs i pedagogik för att sedan kombinera lärararbete med fortsatt utbildning. Fler relevanta sommarkurser på lärarutbildningen behöver säkerställas för att fler ska kunna avsluta den snabbare. Vi vill se över hur högskolor skulle kunna specialisera sig enligt Riksrevisionens förslag. Det handlar bland annat om bättre möjligheter för högskolor och universitet att bli riktigt bra på vissa lärarutbildningar, men främst för att se till att lärarprogram som få söker till ändå blir av.
För att ytterligare stärka kvaliteten i den svenska högskolan vill vi utreda hur resurstilldelningssystemet skulle kunna reformeras och hur kvalitetsutvärderingarna hos Universitetskanslersämbetet skulle kunna stärkas. Den svenska högskolan är internationaliserad, men mer kan göras för att ytterligare öppna högskolesektorn för både framstående internationella studenter och för lärare. Ett sätt är att locka utländska universitet till att etablera sig i Sverige. Vi vill därför utreda hur tillståndsgivningen för utländska lärosäten som vill upprätta filialer i Sverige kan förenklas.
Att vara lärare i dag kräver att man ständigt vidareutvecklar sin kompetens och ständigt fyller på sin kunskapsbank. Vi vill därför utreda hur alla skolhuvudmän ska kunna ge sina lärare en individuell kompetensutvecklingsplan för att garantera regelbunden fortbildning. På sikt är det rimligt med ett krav på regelbunden fortbildning för bibehållen lärarlegitimation.
De nationella proven bör på sikt få ett nytt syfte och även kunna verka som en utvärdering av lärarnas undervisning i stället för att enbart utvärdera elevernas kunskaper. De digitala och centralt rättade nationella proven bör flyttas från årskurs 9 till årskurs 8. Genom att ha proven i årskurs 8 får eleven större möjlighet att komplettera kunskaper som den saknar.
Samtidigt anser vi också att man på sikt bör se över hur en mer rättssäker och likvärdig betygssättning kan säkerställas. För att stärka elevers rättssäkerhet ytterligare vid betygssättning vill Moderaterna se över vilka ytterligare insatser som kan bidra till detta, bland annat om möjligheten att överklaga sina betyg kan förstärkas utan att detta innebär en orimlig dokumentation för lärarna.
Karriärtjänsterna har varit betydelsefulla. I sin granskning av den svenska skolan lyfter OECD bland annat fram vikten av goda karriärvägar för att höja läraryrkes status. Därför vill vi fortsätta bygga ut antalet karriärtjänster så att de uppgår till 22 000 tjänster. För detta avsätts 186 miljoner kronor 2016, 316 miljoner kronor 2017 och 496 miljoner kronor 2018 och 2019. Vi förstärker även anslagen till vår tidigare satsning på fler karriärtjänster i utanförskapsområden genom att avsätta dubbelt så mycket medel som tidigare. Från och med 2016 ökar anslaget från 26 miljoner kronor till 36 miljoner kronor 2017, 44 miljoner kronor 2018 och 52 miljoner kronor 2019.
Fritidsverksamheten har länge hamnat i skymundan. Fritidshemmen är allt sämre bemannade och utbildningsnivån hos personalen har sjunkit. Ny statistik från Skolverket visar att den genomsnittliga elevgruppen har växt från 31 till 41 elever mellan åren 2004 och 2014. Därför vill vi att Skolverket ser över barngruppernas storlek och utreder hur fritidshemmen kan inkluderas i de nationella skolsatsningarna. Vi vill också se över möjligheterna att ge fritidshemmen en egen läroplan och genomföra ett aktivitetslyft för mer idrott och rörelse i verksamheten. Vi satsar 10 miljoner kronor på att bygga upp ett samarbete mellan fritidshem och Svenska skolidrottsförbundet.
Alla barn i Sverige ska ha tillgång till en bra förskola oavsett var i landet man bor. Förskolan är också betydelsefull för att motverka det nya utanförskapet som växer fram, som ofta börjat med att unga tidigt halkat efter i skolan. Moderaterna vill därför skapa ökade förutsättningar för en bättre och mer tillgänglig förskola.
Vi vill att den allmänna förskolan ska utökas till att gälla från två års ålder i stället för dagens tre år. Det skulle innebära att Sveriges familjer får möjlighet till avgiftsfri förskola för sina barn 15 timmar i veckan redan från det att barnet är två år gammalt. Det ger också fler familjer, särskilt de med små inkomster, ännu bättre möjligheter att kombinera familjeliv med arbete.
Till det ska stödet till mindre barngrupper i förskolan ökas så att det uppgår till 1 miljard kronor per år. Stödet ska särskilt premiera de förskolor som arbetar aktivt med språkinlärning. Så kan fler barn ges det utrymme till lek och lärande som de behöver, särskilt de som inte får det hemma.
Kvaliteten i den svenska förskolan är överlag god. Nöjdhetsindex brukar uppvisa höga resultat. De svenska föräldrarna är nöjda med förskolan och känner sig trygga. Trots det är kvaliteten alltför skiftande. De skillnader i likvärdighet som syns i grundskolan finns också i förskolan. Skillnaderna märks i antalet behöriga förskollärare men också i hur huvudmännen väljer att fortbilda förskollärarna och vilka karriärmöjligheter som finns.
Alliansen tog ett viktigt steg genom att 2010 göra förskolan till en egen skolform, att lyfta fram förskollärarens viktiga roll och förskolechefens betydelse för den pedagogiska utvecklingen. Dessvärre missades förskolan i en rad andra reformer som berört skolan. Karriärtjänstreformen omfattade inte förskolan och den obligatoriska rektorsutbildningen omfattade inte förskolans chefer. Vi vill därför att Skolverket utreder möjligheterna att inrätta förstelärare även i förskolan. Vi vill också utreda hur vi kan förbättra implementeringen av förskolans läroplan för att stärka likvärdigheten i förskolan.
Att utbildningssystemet hänger ihop måste genomsyra utbildningspolitiken. En del i att förstärka den sammanhållna skolan är en mer likvärdig överlämning från förskola till förskoleklass. Det behöver ses över hur vi kan säkerställa att alla förskolor lämnar över kunskaper om barnens utveckling genom en kvalificerad överlämning mellan förskolan och förskoleklassen.
Under de senaste åren har söktrycket till förskollärarutbildningen ökat. Alliansen byggde kraftigt ut utbildningsplatserna till förskollärarutbildningen. Samtidigt som vi fortsätter bygga ut förskollärarutbildningen bör vi säkerställa att utbyggnaden inte sker på bekostnad av utbildningens kvalitet. Även fortbildningen av befintliga förskollärare bör ses över. Skolinspektionen har i sin granskning av förskolan konstaterat att medarbetarnas kompetens behöver förstärkas. Förskolelyftet, en satsning för kompetensutveckling, har varit viktig och ambitionen bör vara en mer permanent lösning på lärares och förskollärares kompetensutveckling som ger den långsiktighet skolan och förskolan behöver.
Vi står även i fortsättningen bakom förslaget om att en tioårig grundskola, där förskoleklassen blir nya årskurs ett, behövs för att stärka skolans kunskapsfokus. Där ingår också fortbildning av befintliga förskollärare så att de ska bli behöriga att undervisa i den nya grundskolan. Från år 2017 avsätter vi 200 miljoner kronor per år för fortbildning av förskollärare.
Vi förstärker också tillsynen över förskolan med en tydligare kvalitetsgranskning av bland annat barngruppernas storlek. För att stärka tillsynen över förskolan förstärks anslaget till Skolinspektionen med 25 miljoner kronor per år mellan 2016-2018 och 10 miljoner kronor år 2019.
Ska vi nå högre kunskapsresultat i den svenska skolan behövs det mer ansträngning från elevernas sida, och samtidigt ska alla elever också få stöd och stimulans från skolan när de behöver det. För att ge bättre förutsättningar för fler elever att klara kunskapsmålen är möjlighet till sommarskola betydelsefull.
Alla elever bör ha samma möjligheter att delta i sommarskola, oavsett i vilken kommun man bor. Det bör därför finnas en tydlig skyldighet för Sveriges kommuner att erbjuda sommarskola från årskurs 6 för de elever som löper risk att inte bli behöriga till gymnasiet.
Moderaterna satsar därför ytterligare 150 miljoner kronor per år på sommarskola från årskurs 6 till 9 för alla som riskerar att halka efter. Vi föreslår också att det införs obligatorisk läxhjälp, det vill säga en skyldighet för kommuner och fristående huvudmän att erbjuda läxhjälp till alla elever från årkurs 4 till 9, för att alla elever ska få goda förutsättningar att lyckas. För detta satsas 390 miljoner kronor per år från och med 2016.
De senaste årens PISA-resultat har visat på fallande matematikkunskaper bland de svenska eleverna. För att höja matematikkunskaperna behövs duktiga lärare men också mer undervisningstid. Sedan hösten 2013 får elever i årskurserna 1–3 en matematiktimme mer i veckan jämfört med tidigare. I enighet med förslagen i alliansregeringens budgetar införs nu också en extra timme matematik för elever i årskurserna 4–6. Vi moderater vill fortsätta på den inslagna vägen och även utöka undervisningstiden i matematik i årskurserna 7–9 med en timme i veckan. För att stärka svenska elevers matematikkunskaper står vi därför även i fortsättningen bakom vårt förslag om en extra timme matematik i veckan på högstadiet. För detta avsätts 245 miljoner kronor 2017 och därefter 490 miljoner kronor per år.
En modern kunskapsskola ska utvecklas i takt med att samhället förändras. Samtidigt ska alla elever oavsett bakgrund ges lika förutsättningar att klara fortsatta studier och arbete. I ett digitaliserat samhälle är det viktigt att elever förstår språket som styr datorer, datorprogram och internet. Det handlar till exempel om förståelsen för vilken information som väljs ut när elever gör sökningar på nätet. Det är en modern form av källkritik.
Programmering är ett språk som allt fler lär sig. Precis som med engelska eller matematik kommer det att vara en avgörande kunskap både för att klara sig på framtidens arbetsmarknad och för att klara många vardagsuppgifter. Det finns flera föregångskommuner i Sverige som moderniserat sin undervisning, exempelvis med läsplattor. Oavsett vilken kommun en elev kommer ifrån ska hon eller han ha samma förutsättningar för vidare studier och arbete. Programmering bör därför ingå i skolans läroplan redan från årskurs 1 och vi vill ge Skolverket i uppdrag att utreda hur det skulle kunna införas. Till det bör Alliansens fortbildningsinsats för lärare, Matematiklyftet, utvecklas till att också innehålla programmering.
Vidare behövs det ett samlat grepp om moderniseringen av svensk skola. Vi avsätter därför 1 miljon kronor till Skolverket för att ta fram en nationell strategi för skolans digitalisering. Tillsammans med Alliansen har vi tagit fram ett förslag på fyra fokusområden som strategin bör innehålla:
Tillsammans med Alliansen vill vi också tillsätta ett expertråd för skolans digitalisering som bör samarbeta med Skolverket i arbetet med att ta fram strategin. Det kan handla om forskare, skolexperter, utvecklare av digitala skolmaterial och program samt representanter från andra länder, exempelvis Danmark, som redan har börjat digitalisera sina skolor.
|
Anna Kinberg Batra (M) |
|
|
Jessica Polfjärd (M) |
Hans Wallmark (M) |
|
Ewa Thalén Finné (M) |
Anti Avsan (M) |
|
Tobias Billström (M) |
Karin Enström (M) |
|
Lotta Finstorp (M) |
Camilla Waltersson Grönvall (M) |
|
Ulf Kristersson (M) |
Cecilia Magnusson (M) |
|
Elisabeth Svantesson (M) |
Andreas Norlén (M) |