Idag har miljöorganisationer rätt att överklaga i princip alla beslut som grundas på miljörelaterad lagstiftning. En liten förening i Stockholm kan till exempel överklaga beslut om vargjakt i helt andra delar av landet. Den rättigheten har däremot inte en organisation som företräder djurhållare som är direkt berörda av vargen.
Det är rimligt att miljöorganisationer ska ha rätt att överklaga beslut om verksamheter med betydande miljöpåverkan som exempelvis industrier och stora infrastrukturprojekt. Men det vore också rimligt att brukarorganisationer fick rätt att överklaga beslut i miljöfrågor då ett stort antal brukare berörs av beslutet. Den rätten finns inte. Efter en dom i Högsta förvaltningsdomstolen kan miljöorganisationerna nu i praktiken även överklaga hur enskilda ska få bruka sin mark. Det kan innebära en orimlig situation för den enskilde med domstolsprocesser som kan ta flera år och omfattande kostnader. Talerätten har fått en kraftig slagsida. Det finns sällan en sanning om miljön eller någon som bäst företräder denna sanning.
Det finns ofta inbyggda konflikter i miljöfrågorna. Det som är bra ur en miljöaspekt kan vara dåligt ur en annan. Här är några exempel:
I andra situationer finns en gemensam bild av ett miljöproblem, men det finns olika syn på hur man når det bästa resultatet. Exempelvis kan alltför långtgående miljökrav på jordbruket leda till att konsumenterna istället väljer billigare utländska produkter som är betydligt sämre för miljön.
Riksdagen bör därför ge regeringen tillkänna att mot denna bakgrund se över organisationers rätt att överklaga miljörelaterade myndighetsbeslut.
|
Staffan Danielsson (C) |
Daniel Bäckström (C) |