Att starta och driva ett eget företag är en realitet för många och ett sätt att tjäna sitt uppehälle. Att gå mellan inkomst av eget företagande och inkomst av tjänst är däremot ett elände.
Vi kan ta som exempel någon som under tre år haft inkomst av tjänst, en heltidsanställning med en bra inkomst. Innan anställningen och parallellt med densamma har vederbörande också haft sitt företag igång. Eftersom hen arbetat 100 % i sin anställning har inkomsterna i företaget varit låga. Det är logiskt.
Efter avslutad anställning är det så dags att ta nästa kliv. Hens plan var nu att kliva tillbaka in i sitt företagande på 100 %. Då visar det sig att hens sjukdomsgrundande inkomst, SGI, skall beräknas på de tre senaste årens förtjänst från det egna företagandet. Det innebär att hen måste tillgodoräkna sig de tre sämsta åren under alla de år hen varit företagare.
Hen får då rådet att skriva in sig på en arbetsförmedling för att på så vis säkerställa sin SGI ifrån sin tjänst som hen haft under de tre senaste åren. Men det var ju företaget som skulle startas upp!!
Det rimliga kunde istället varit att räkna SGI på de tre år i företaget före hens anställning alternativt från de tre år hen haft anställning och låtit det basera hens SGI oaktat att hen nu istället driver ett företag.
Ur den enskildes perspektiv framstår dagens system som både orättvist och oförutsägbart. Det är viktigt att människor även framgent ser eget företagande som ett rimligt alternativ, det är ju i de små företagen växtkraften och jobbskapandet finns. Ett tokigt sätt att räkna fram och basera den enskildes SGI får många negativa konsekvenser och riskerar självklart bli en fälla, inte minst för småbarnsföräldrer då ju föräldrapenningen baseras på SGI.
Med stöd i ovanstående må därför riksdagen för regeringen tillkännage som sin mening att se över och ändra systemet för beräknande av den enskildes SGI så att egenföretagande som försörjningsform inte missgynnas.
|
Anders Åkesson (C) |
Göran Lindell (C) |