Företag och verksamheter under uppbyggnad och som är beroende av egenproducerade insatsvaror kan komma att hamna snett i beskattning av innestående lager. Problemet är att man blir beskattad på en tillgång i företaget som man vid tid för beskattning enbart haft kostnader för. Problemet blir särskilt kännbart för företag typ lantbruk som under delar av året, under växtsäsong, bygger upp lager som sedan förbrukas under höst, vinter och vår. Har företaget i fråga därtill delat räkenskapsår kan man riskera få sin beskattning baserad på läget då lagret i företaget var som störst. Ingen hänsyn tas då till en strävan att i så stor utsträckning som möjligt vara självförsörjande under hela året. Rent teoretiskt skulle ett företag typ detta skattemässigt gynnas av att sälja all egenproducerad foderspannmål direkt vid skörd för att sedan köpa in foder senare under året. Teoretiskt låter det sig göras men blir krångligt om företaget i fråga bedriver produktion enligt Krav med stora krav på specifika kvaliteter.
Problemet förvärras av om företaget i fråga är under uppbyggnad och expansion och därför i förebyggande syfte bygger upp sitt lager, att i ett sådant läge lägga betydande delar av företagets kassa på att skatta av lagerreserver gör expansionen svår. Det riskerar missgynna företag som är i en utvecklings- och tillväxtfas.
|
Anders Åkesson (C) |
Göran Lindell (C) |