Rätt strukturerade kan privata investeringar skapa höga värden till samhället, minska framtida investeringsbehov och initiera nya projekt. Staten har begränsade resurser och måste prioritera vilka investeringar som kan göras, vilket sannolikt håller tillbaka samhällsutveckling och tillväxt.
Privata investeringar kan skapa möjlighet att tidigarelägga projekt med samhällsekonomiska vinster. Dessutom kan försäljning av befintliga tillgångar skapa utrymme för viktiga nyinvesteringar. I Europa är privatfinansierad infrastruktur mycket vanlig och vi borde som nation dra lärdom av dessa länders sätt att kombinera offentliga och privata investeringar. I många fall finns väl beprövade strukturer där samhället är kvar som delägare för att behålla insyn och kontroll.
Privata investeringar är ofta mer kostnadseffektiva – både vad gäller investeringen och operationella kostnader och total kapitalkostnad (med både eget kapital och skuldsättning) är i nivå med offentliga avkastningskrav. Prissättningen till samhälle och kunder kan kontrolleras genom prisregleringar. Där inte etablerade regleringar och regleringsmyndigheter finns – kan prisreglering etableras i köpeavtalet. Exemplen är många.
Ett område där ett OPS-upplägg skulle passa Sverige bra är järnvägens kraftförsörjning genom att skapa en fristående kraftnätsoperatör reglerad under Energimarknadsinspektionen.
Struktur skulle kunna vara:
Fördelar för samhället av ett OPS-objekt av ovanstående slag skapar klara fördelar för samhället.
För att detta skall vara möjligt förutsätter det ändring i lagstiftningen för att möjliggöra separering av i detta fall kraftförsörjning från anläggning i övrigt, vilket inte är möjligt idag. Exempelvis Holland har gjort detta och därmed öppnat för OPS i delar av anläggningen.
Med detta som utgångspunkt föreslås att det skapas OPS-projekt för att säkerställa järnvägens kraftförsörjning.
|
Anders Ahlgren (C) |
Helena Lindahl (C) |