Myndigheternas arbete måste fungera effektivt och rättssäkert. Förseningar, fördröjningar och oförutsägbarhet kan öka kostnader och minska svenska företags konkurrenskraft om de tvingas vänta medan myndighetens kvarnar maler. En myndighet som i dagsläget kämpar med problem är Kemikalieinspektionen som har anmälts till Justitiekanslern (JK) för sina långa handläggningstider, och JK har framfört kritik mot bland annat dessa handläggningstider.
Kemikalieinspektionen har även fått mer pengar, ca 10 miljoner, för budgetåret 2015. Underskottet var vid årsskiftet 78 miljoner kronor. Regeringen har både gett mer pengar till Kemikalieinspektionen och höjt avgifterna för prövningar.
Trots detta klarar Kemikalieinspektionen inte sitt jobb. Kemikalieinspektionen klarar inte heller att leva upp till EU:s krav på att ärenden ska avgöras inom tolv månader. Man misslyckas både med att sköta sin ekonomi och med att hålla handläggningstiderna. Enligt kommentarer till medierna från Kemikalieinspektionen bedömer myndigheten själv att man först år 2019 kommer att uppfylla lagkraven för handläggning.
Lösningar till problematiken finns tillgänglig för regeringen om den vill agera.
”Det finns allvarliga brister i effektivitet, enhetlighet, rättssäkerhet och konkurrensneutralitet i tillståndsgivning och tillsyn” stod det att läsa i Miljömyndighetsutredningen (SOU 2015:43) som presenterade sitt betänkande i slutet av mars. I utredningen redovisas förslag över åtgärder för att skapa en smidigare process för tillstånd och uppföljning inom miljöområdet.
En av åtgärderna handlade om ett helhetsgrepp med en ny myndighet som var tänkt att hantera tillståndsgivning, tillsyn och tillsynsvägledning i en ny organisation. Enheter skulle brytas ut från Naturvårdsverket, Havs och Vatten, Kemikalieinspektionen och länsstyrelserna och placeras i en ny central myndighet: ”Miljöinspektionen”.
Utredningen och dess förslag som helhet togs emot väl av bl.a. Innovations- och kemiindustrierna (IKEM), branschorganisation för kemiindustrin. Av det västsvenska näringslivet, i form av Västsvenska handelskammaren, möttes förslaget av gillande och de argumenterade för en placering i Göteborg, nära det västsvenska kemiklustret i Stenungssund och Lysekil.
I ljuset av en dåligt fungerande myndighetsverksamhet idag borde regeringen genomföra eller åtminstone presentera ett trovärdigt alternativ till förslaget om en ny samordnande myndighet. En ny start, med nya medarbetare, på en ny plats kan vara vad en dysfunktionell verksamhet behöver för att komma ur gamla hjulspår.
|
Sten Bergheden (M) |
Lotta Olsson (M) |