Personer som vistas i Sverige men inte är folkbokförda i landet får om de behöver kontakt med myndigheter istället för ett personnummer ett samordningsnummer, som kan användas av svenska myndigheter. Exempelvis används samordningsnumret för personer som tillfälligt arbetar i landet, utländska studenter, sjömän, invandrare, utvandrade svenskar, personer som blir åtalade och utländska personer som hamnar på svenska sjukhus.
Att sakna personnummer i Sverige ställer många gånger till stora problem med relativt enkla saker. Det kan gälla allt från att få ett ID-kort, öppna ett bankkonto till att få en födelseattest.
Personer som vårdas inom svensk sjukvård får i de flesta fall inte heller sina sjukvårdsjournaler överförda till sitt permanenta personnummer, vilket kan innebära stora problem för både patienten och sjukvården. Det kan innebära att nya prover måste genomföras, att behandling försenas eller att behandling och smittspårning av sjukdomar som hepatit eller hiv omöjliggörs.
Det är inte rimligt att människor på grund av vad man kan tycka vara ett systemfel ska förhindras från att leva ett drägligt liv. Det är inte heller rimligt att dessa personers information, viktiga för sjukvården eller andra myndigheter, ska försvinna. Därför bör systemet ses över i syfte att underlätta för de personer som innehar samordningsnummer.
|
Jan R Andersson (M) |
|