Alliansregeringen förde med lyckat resultat över ansvaret för djurskydd och djurskyddsinspektörernas arbete till länsstyrelserna. Syftet var bland annat att göra arbetet mer likvärdigt över hela landet. Genom att införa färre men större kontrollmyndigheter, det vill säga 21 länsstyrelser istället för 290 kommuner, kunde arbetet samordnas bättre och också bli mer effektivt.
Detta har möjliggjort en högre rättssäkerhet för den enskilde djurägaren men har också ökat kunskapsnivån inom tillsynsverksamheten, genom att fler djurskyddsinspektörer fått möjlighet till heltidsanställning och därmed i högre grad kunna fokusera på detta ansvarsområde. Genom att många djurskyddsinspektörer därmed har fått kollegor på sin arbetsplats har de dessutom fått större möjligheter att utbyta information och erfarenheter med varandra, vilket också gynnar kvaliteten i yrkesutövandet.
I samband med reformen fick länsstyrelserna också ett tillskott i budgeten som regeringen nu drar in, trots att den i budgetpropositionen samtidigt anför att ”antalet genomförda kontroller fortfarande behöver öka.” En märklig ekvation kan tyckas. Enligt uppgift från Länsstyrelsen i Östergötland kommer den nya anslagsnivån innebära att länsstyrelsen tvingas spara bort 1,5 tjänst för området i fråga. Detta samtidigt som pålagorna från EU ökat med krav på ökade kontroller. Regeringens minskade anslag är inte hållbart och riskerar att få stora effekter på kvaliteten i verksamheten.
Med hänvisning till ovan anser undertecknad att regeringen snarast bör se över att anslagsnivån för länsstyrelsernas djurskyddskontroll är rimlig med avseende på de nya uppgifter som tillförts verksamheten sedan reformen genomfördes. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.
|
Betty Malmberg (M) |
|