Industrilandet Sverige
Industrin är basen för svenskt välstånd och det var alla våra framgångsrika industriföretag som tog Sverige från att vara ett relativt fattigt land till ett av världens mest utvecklade och välmående länder under 1900-talet. Den svenska industrin sysselsätter idag direkt 650 000 individer och ytterligare 350 000 individer inom den industrirelaterade tjänstesektorn. Inom denna tjänstesektor får många som tidigare varit arbetslösa sitt första jobb. Det innebär att industrin och industrins fortlevnad i hög grad underlättar en slags socioekonomisk integration i och med att de som står långt ifrån arbetsmarknaden får bättre möjligheter att faktiskt träda in på arbetsmarknaden.
I Sverige har vi idag en relativt väl fungerande industri, men det finns betydande orosmoln och signaler om att vi tappar i konkurrenskraft gentemot jämförbara länder i Europa. Samtidigt hårdnar konkurrensen mot växande ekonomier i framför allt Asien. Med tiden har allt färre kommit att vara sysselsatta inom industrin, vilket till stor del är kopplat till tekniska framsteg, men på senare tid kan det också kopplas till att Sverige halkat efter på en rad områden i förhållande till vår omvärld.
Sverigedemokraterna har ambitionen att Sverige även fortsatt ska vara en avancerad kunskapsekonomi och en stark industrination. Den moderna kunskapsekonomin är präglad av snabba teknologiskiften och Sverige måste ta sig an dessa utmaningar för att förbli innovativt och konkurrenskraftigt. Våra ambitioner är att befintliga industriföretag såväl som nya branscher ska ha goda förutsättningar att verka långsiktigt i Sverige. Företag som flyttat ut hela eller delar av sin produktion ska uppmuntras att återvända. Genom att bibehålla och förbättra villkoren för svensk industri skapar vi produktion, tillväxt och sysselsättning åt alla grupper i samhället. Genom att bevara och utveckla en välfungerande exportindustri upprätthåller vi dessutom en skattebas som är av fundamental betydelse för vår gemensamma välfärd.
En sund energipolitik – industrins grundpelare
Sverige som industriland är beroende av såväl konkurrenskraftiga priser på elenergi som tillgång på elenergi under årets alla timmar. Det är även därför som vattenkraften tillsammans med kärnkraften utgör basen i det svenska energisystemet. Detta har tjänat Sverige väl och vi företräder därför denna industrivänliga linje där vi skapar förutsättningar för att successivt bygga ut och vidareutveckla kärnkraften.
Det är Sverigedemokraternas uppfattning att det behövs samarbete kring energifrågorna som borgar för en bred parlamentarisk majoritet, vilken kan bestå under betydligt längre tid än enstaka mandatperioder. Detta är något som är av stor vikt för Sveriges industri som för vårt näringsliv i stort.
Sverigedemokraterna anser att den svenska energipolitiken måste vila på tre ben: leveranssäkerhet, kostnadseffektivitet och en hög miljöprestanda, vilket även är det som präglat svensk kraftproduktion under andra halvan av 1900-talet. Vidlyftiga subventioner eller oöverlagda skattesanktioner på energimarknaden raserar förutsättningarna för att ens nå något av dessa mål.
En fungerande kapitalförsörjning
Svenska folket ska vara ett ägande folk. En betydande del av svenskarnas förmögenhet är uppbundna i offentliga och privata fonder genom främst pensionssystemen. För gemene man är detta deras främsta finansiella tillgångar och de flesta har i övrigt ett relativt begränsat finansiellt kapital. Genom att kapitalet är bundet i olika fonder, vars investeringar inte är tillgängliga för de mindre företagen, skiljer sig här Sverige ifrån många andra länder. Vi vill öka möjligheterna och incitamenten för privatpersoner att investera främst i mindre bolag genom justeringar på skatteområdet. Vi ser också gärna att nystartade och små expanderande företag ska kunna erbjuda sina anställda att investera i företaget och vill därför underlätta för personaloptioner.
Den statliga riskkapitalfinansieringen bör i högre grad än idag ges åt mindre nystartade tillväxtföretag. Statens insatser på detta område bör inte enbart begränsas av just riskkapital, lån eller bidrag utan bör även involvera så kallade Science Parks, innovationskontor och inkubatormiljöer. Vi vill att företag i avfolkningsorter genom riktade satsningar får hjälp med att starta företag eller expandera sina verksamheter. Överlag ska den statliga riskkapitalfinansieringen styras mot de förkommersiella faserna.
Utbilda rätt
Utbildning är en av de nyckelfaktorer som återkommande lyfts fram i samband med industrins fortlevnad och utveckling i Sverige. För att tillgodose en kunskapsintensiv arbetsmarknad behöver vi vara särskilt duktiga på de naturvetenskapliga ämnena redan i grundskolan, vilket i sin tur ställer krav på duktiga lärare. Vi ser också ett stort framtida behov av ingenjörer på såväl gymnasienivå som högskolenivå, varför vi vill se riktade satsningar för detta. Resursallokeringen till de högre lärosätena måste i hög grad styras av parametrar som kvalitet, arbetslivsanknytning och examen.
På grundskole- och gymnasienivå är det angeläget att fånga ungdomarnas teknikintresse i syfte att säkra kompetensförsörjningen för framtiden, vilket kan ske exempelvis genom så kallade teknikcollege. Vi vill även se stimulanser till vidareutbildning i arbetslivet som framförallt ska användas i tider av lågkonjunktur. Ett annat sätt att möta företagens skriande behov av yrkeskunniga är införandet av lärlingsjobb. Den nya anställningsformen skulle möjliggöra för en arbetsgivare att anställa en ung lärling med en provanställningsperiod om tolv månader i stället för dagens sex och där arbetsgivaravgiften är helt avskaffad. Vidare skall lärlingen också kunna anställas till 75 procent av ingångslönen i samråd med arbetsmarknadens parter.
Kompetensförsörjning
Svensk industris viktigaste tillgång är arbetskraften. Denna upprätthålls främst genom att vi utbildar vår egen arbetskraft och ser till att den matchas med det behov som finns på svensk arbetsmarknad. Men det kommer förutom detta alltid finnas ett behov av att rekrytera viss högkompetent arbetskraft utifrån.
För kompetenser som inte står att finna på den svenska arbetsmarknaden är det därför viktigt att människor på ett strukturerat sätt ska kunna fylla luckorna på den svenska arbetsmarknaden. Arbetsgivare måste dock respektera svenska villkor i enlighet med den svenska modellen.
Välfinansierad forskning
Det är naturligt att utvecklandet av kunskapsintensiv industri bör gå hand i hand med forskning och utveckling i världsklass. Sveriges enda chans att vara en ledande industrination också i framtiden är att förbli innovativt och ligga i framkant i ett brett spektrum av forskningsområden. Politikens roll i detta sammanhang är att säkerställa ett gott klimat för innovationer, till exempel genom att ha tydliga statliga aktörer dit företag kan vända sig.
Det handlar också om att våga prioritera det som faktiskt är efterfrågat på arbetsmarknaden, såväl inom forskning som inom lärosäten. Det handlar vidare om rättsligt skydd för immateriella rättigheter och hela det institutionella ramverket, som utgör en av grundförutsättningarna att utveckla nya industriella koncept i Sverige.
Konkurrenskraftiga skatter
Sverige ska ta ut skatter för att finansiera välfärd och investeringar i tillväxt. Samtidigt är det ett faktum att vi även på skatteområdet måste vara konkurrenskraftiga gentemot omvärlden. Sverige har en rad andra skattepålagor som behöver ses över och reformeras för att kunna jämföra oss med konkurrerande länder. En konkret satsning vi vill göra är att avskaffa fastighetsskatten på så kallade industrienheter, vilket ger en total skattesänkning för den svenska industrin. Vi vill vidare se över definitionerna av energiintensiv industri.
Politiska beslut påverkar ständigt näringslivet och svenska företags konkurrenskraft. Sverigedemokraterna anser därför att det är dags att införa en slags industrigaranti, där varje politiskt motiverad fördyrning för industrin bör åtföljas av en motsvarande lättnad i någon annan del av den industriella produktionen. Olika former av skattepålägg eller andra administrativa sanktionsavgifter bör alltså i strikt paritet kompenseras. En sådan industrigaranti skulle bidra till att skapa långsiktiga och förnuftiga villkor för den fortsatta svenska industriproduktionen.
En välfungerande infrastruktur
Sverige är ett stort och relativt glesbefolkat land vilket innebär stora utmaningar för det offentliga samhället. För tillverkningsindustrins del är transportinfrastrukturen avgörande för frakt av gods, men infrastrukturen måste också fungera tillfredsställande för arbetskraften. Sverige har sedan årtionden försummat investeringar och underhåll i transportinfrastrukturen vilket gör det högst angeläget att snarast påbörja upprustning och långsiktiga investeringar. Att Sverige inte ens når upp till det europeiska genomsnittet för investeringar i transportinfrastruktur, utan tvärtom ligger klart under, är oroväckande.
En betydande del av godstrafiken inom Sverige sker idag med lastbil och en stor del av dessa transporter är korta eller av andra skäl olämpliga att ersätta med järnvägstransporter. Vi ser det som angeläget att inte ytterligare försvåra för åkerinäringen vars näring redan är hårt ansträngd. Det krävs även krafttag kring cabotagetransporter, vilket innebär att en utländsk bil som lossar gods i Sverige kan sedan använda sig av tre inrikes laster för att ta sig till färjeläget för vidare transport mot sitt hemland. Vi vill att registrering av dessa ska ske vid ankomst till våra gränser. Sålunda får polisen en möjlighet att kontrollera om det rör sig om en laglig cabotagetransport eller en olaglig inrikestransport vid en senare kontroll längs de svenska vägarna.
I grunden bör hela transportinfrastruktursystemet ses som en nationell angelägenhet. Tyngre lastbilar ska kunna trafikera fler sträckor och underhållsförhöjande åtgärder exempelvis av vissa broar för att göra detta möjligt bör ges prioritet.
Handel
Sverigedemokraterna är ett handelsvänligt parti då vi ser internationell handel som nödvändig för landets ekonomi och att handel generellt gynnar alla parter. Exportindustrin är även den motor som skapar förutsättningarna för Sveriges välfärdsutveckling och genererar resurser som krävs för att finansiera välfärdens vidmakthållande. Det är därför viktigt att staten tar ansvar för att skapa de förutsättningar som krävs för att den svenska exportindustrin ska kunna utvecklas på ett effektivt sätt, vilket kräver en mängd åtgärder som sammantaget bygger en aktiv och offensiv näringspolitik.
En viktig sådan åtgärd är att Sverige odlar sina bi- och multilaterala kontakter med andra länder på skatteområdet. Sverige har under lång tid agerat passivt och oengagerat med sina bi- och multilaterala skatteavtal. Det har gjort att vi under de senaste femton åren har tappat i konkurrenskraft gentemot våra viktigaste konkurrentländer och, till råga på allt, våra viktigaste marknader. Sverige har inte heller förhandlat fram nya avtal med utvecklingsländer där svenska företag har utvecklingspotential. Detta är en viktig och nödvändig förutsättning för att på sikt kunna behålla och utveckla konkurrenskraften för svensk exportindustri. Vi vill också se en fortsatt satsning och utveckling på svensk försvarsexport, vilket i grunden är en förutsättning för ett starkt och kostnadseffektivt inhemskt försvar.
I handelsavtal med andra länder är det viktigt att slå vakt om värden som har en tydlig folklig förankring t.ex. gällande djurskyddskrav.
En modern arbetsmiljö
Vi lägger fokus på att svenska arbetare ska ha en god och trygg arbetsmiljö. Det som utmärker god arbetsmiljö är att det gynnar alla parter. Det gynnar individen som slipper besvär som förslitningar och stressrelaterade sjukdomar, det gynnar företaget som får friskare anställda och därigenom kan producera mer och det gynnar samhället genom att hålla sjukskrivnings- och rehabiliteringskostnader nere.
Därför behöver vi genom Arbetsmiljöverket ständigt jobba med arbetsmiljön för att minska skador och olyckor. Vidare vill vi att staten ska erbjuda ett arbetsmiljöbidrag som ger företag bättre möjligheter och incitament att investera i arbetsmiljön. Förutom en trygg arbetsplats förordar vi också en trygg omställningsförsäkring om man blir arbetslös.
Enklare lagstiftning och regelverk
Utgångspunkten gällande regler i form av lagar, förordningar och föreskrifter är att de enbart ska finnas i den mån de behövs samt vara pragmatiska. Det finns idag dubbelregleringar, där två eller fler myndigheter ställer krav som i princip överlappar varandra, samt regler som i praktiken skulle kunna avskaffas utan att det får någon negativ effekt. Vi vill att företag ska förhålla sig och rapportera till så få myndigheter som möjligt.
Entreprenörer som söker olika tillstånd för att expandera eller öppna ny verksamhet kan ibland fastna i en administrativ loop där ärendet bollas mellan olika kommunala aktörer och myndigheter utan en tydlig bortre tidsgräns. Vi vill införa en bortre tidsgräns för ärendehantering och även förenkla hanteringen vid överklaganden. Därutöver vill vi införa en servicepott för att förenkla olika myndigheters handläggning av tillståndsärenden.
Miljölagstiftningen ger idag otydliga besked om ansvarsfördelning vid förorening av mark, till exempel vad gäller industritomter där föroreningar skett i sedan decennier nedlagda företag. Detta vill vi avhjälpa genom förtydligande av nuvarande regelverk. Vi anser också att staten bör stå med betryggande resurser för sanering.
|
Josef Fransson (SD) |
|
|
Mattias Bäckström Johansson (SD) |
Johan Nissinen (SD) |