Inför och under varje valrörelse talas det om valfusk. Det talas om hur problematiskt det är att lita på att valförrättare sköter sig och håller koll på de som går in i vallokalen. Det talas även om hur viktigt det är med personlig integritet när det är dags att rösta, eftersom få vill att det ska märkas vilken valsedel de har tagit. Valsedlar kan enkelt kastas bort eller täckas över av odemokratiska personer, och i vissa fall då en valsedel saknas kan en väljare missförstå det med att alternativet inte finns. Kort och gott finns det många demokratiska problem med dagens system där varje parti har en egen valsedel som är skäl nog för att framöver använda gemensamma valsedlar. De som arbetat med beställningen och logistiken inser att detta bara är en del av orsaken till att många efterfrågar gemensamma valsedlar. Partiernas funktionärer måste åka runt för att distribuera olika valsedlar och miljön tar stor skada. Genom dagens system skapas givetvis då också en hel del merarbete för både politiska partier och för kommunala tjänstemän. I slutändan är det skattebetalarna som får stå för notan.
Varje valsedel kan innehålla namnen på de föranmälda partier som ställer upp för det aktuella valet, med tillhörande partisymbol och eventuellt partiets toppkandidat/partiordförande. Längst ned kan det finnas en blank ruta om det är så att ett parti inte föranmält sig i tid men ändå har rätt att ställa upp i valet. För att det fortsatt ska vara möjligt att personrösta bör det finnas ett område på valsedeln där man kan skriva ett nummer på den person man önskar ge sitt kryss samt eventuellt kryssa i ”lista A” eller ”lista B” om det skulle finnas flera listor. Listorna kan distribueras via partiernas hemsidor, via valmyndigheten eller på valbåsens väggar så att alla enkelt kan se vem de vill kryssa. På detta sätt minimeras likaså risken att personer kryssar en person bara för att kryssa, och istället väljer att aktivt skriva dit ett nummer.
|
Markus Wiechel (SD) |
|