Med jämna mellanrum framkommer exempel på hur företag som ägs av staten, landsting eller kommuner är inne och konkurrerar med privata företagare på marknader och områden som ligger utanför den offentliga sektorns kärnverksamhet. Det blir då inte sällan en obalanserad och osund konkurrenssituation, eftersom förutsättningarna för privata och offentliga företag att bedriva verksamhet kan skilja sig mycket åt. Ett kommunalt bolag har exempelvis alltid skattebetalarna i ryggen och kan klara längre perioder av affärstorka, än vad privata aktörer normalt sett kan. De kan också använda sig av kommunens övriga resurser som en konkurrensfördel och har ofta andra förutsättningar att låna pengar.
Till den 1 januari 2010 gjorde den dåvarande alliansregeringen ett försök att skärpa konkurrenslagen i syfte att råda bot på den snedvridna konkurrenssituation som finns på många av de marknader där både offentliga och privata företag verkar. Denna skärpning innebar i korthet att offentliga aktörer kan förbjudas att sälja varor eller tjänster på ett sätt som inverkar negativt på konkurrensen. Modellen är då att Konkurrensverket ansöker hos Stockholms tingsrätt om att domstolen ska utfärda förbud mot viss säljverksamhet. Det finns dock frågetecken – från flera håll – rörande om dessa regler verkligen fått önskad effekt, det vill säga en markant minskning av offentliga bolags närvaro på marknader som ligger utanför den kommunala kärnverksamheten.
Med anledning av detta är det rimligt att nu göra en översyn av de aktuella förändringarna i konkurrenslagen i syfte att avgöra om de fått önskad effekt eller om ytterligare skärpningar behöver göras.
|
Aron Modig (KD) |
|