Det ständigt ökande behovet av datalagring kommer kräva alltmer kapacitet, till följd av den tekniska utvecklingen, nya konsumtionsmönster och den ökade användningen av molntjänster. Runtom i världen kommer många nya datacenter, centraler för lagring av digital information att behöva etableras. Enligt bedömningar handlar det om uppemot 700 före år 2020, varav 200 troligen hamnar i Europa.
Vad gäller etablering av denna typ av verksamhet har Sverige i ett europeiskt perspektiv många konkurrensfördelar. Kallt klimat, god tillgång på utbildad personal, en bra it-infrastruktur med stor kapacitet, solida geologiska förhållanden och en stabil kraftförsörjning gör att vi skulle stå oss väl i en internationell konkurrens.
Det främsta tröskeln för tillväxt för denna näring i Sverige är energibeskattningen. I Sverige omfattas serverhallar av normalskattenivån i den svenska skattelagstiftningen, vilket idag innebär att energiskatten uppgår till 29,4 öre/kWh, 19,4 öre/kWh för vissa kommuner i Norrland. Detta kan jämföras med den energiskatt om 0,5 öre/kWh som den energiintensiva industrin betalar.
Finland genomförde under föregående år en betydande sänkning av sin energiskatt för serverhallar, vilket placerar Sverige i den absoluta toppen i Norden vad gäller energibeskattning för detta ändamål. Även om etableringar sker i Sveriges lågskattekommuner i Norrland så är energiskatten betydligt lägre i såväl Finland (8 öre/kWh), Norge (10,8 öre/kWh) som Danmark (0,5 öre/kWh).
För att skapa likvärdiga konkurrensförutsättningar för denna näring vill Sverigedemokraterna att energiskatten för verksamhetsutövare där serverhallarna är den huvudsakliga affärsverksamheten ska likställas med den som råder för den energiintensiva industrin, det vill säga 0,5 öre/ kWh.
|
Mattias Bäckström Johansson (SD) |
|
|
Josef Fransson (SD) |
Johan Nissinen (SD) |