Vi lever i en tid när flyktingströmmarna saknar motstycke i historien. Nästan 60 miljoner människor är på flykt undan krig, konflikter och förföljelse. Det är den högsta siffran någonsin och antalet ökar. En mycket liten del av alla världens alla flyktingar tar sig till Europa och en del av dessa till Sverige. För Folkpartiet liberalerna är det självklart att Sverige och Europa måste göra mer för att hjälpa människor som flyr från krigets helvete i Syrien och från IS terrorvälde.
Vår tradition av öppenhet gentemot omvärlden har gjort Sverige till ett bättre och rikare land. Det har bidragit till vårt lands utveckling och till ekonomisk tillväxt som har byggt vårt välfärdssamhälle. De människor som under årens lopp kommit hit från andra länder, oavsett om de flytt eller sökt sig hit av andra skäl, har på olika sätt berikat Sverige. Idag bor här människor med rötter från världens alla hörn och här talas i princip världens alla språk. Det ger oss stora möjligheter på en global marknad. Sverige, liksom många andra länder, står inför det faktum att fler och fler blir äldre samtidigt som en allt lägre andel av befolkningen befinner sig i arbetsför ålder. Att fler kommer till Sverige och jobbar är viktigt för vårt framtida välstånd.
Eftersom fler än tidigare söker skydd i vårt land är vårt mottagningssystem ansträngt. Etableringsreformen från 2010 riggades för maximalt 16 000 personer. I slutet av 2014 var antalet deltagare i etableringsuppdraget 43 000. Drygt 10 000 personer, ett antal som förväntas växa, är kvar på Migrationsverkets boenden trots att de fått uppehållstillstånd. Orsaken är att kommunerna inte erbjuder tillräckligt med platser. Det tar fortfarande för lång tid för nyanlända att få jobb och generellt sett är sysselsättningsgraden lägre för utrikes födda, särskilt utrikes födda kvinnor, än för personer födda i Sverige.
Folkpartiet liberalerna förbättrade i regeringsställning integrationspolitiken. Vi bröt mot en långvarig omhändertagandementalitet och fokuserade tydligt på jobb, inledde omfattande reformer för att förbättra skolgången för nyanlända elever med mer svenskundervisning, höjde kvatiteten i svenska för invandrare (sfi) samt förbättrade valideringen och satsade på fler kompletterande utbildningar för utrikes födda akademiker. Insatserna bidrog till att 200 000 fler utrikes födda fick jobb, att sysselsättningsgraden bland utrikes födda ökade och att kompetensen bland dem med högre utbildning tas till vara bättre. Sverige får också höga betyg i internationella jämförelser när just integrationspolitiken granskas, men det räcker inte eftersom andra politikområden som arbetsmarknad, skola och bostäder är avgörande för utfallet i verkligheten.
För att klara av ett ökat asylmottagande måste vi ha en politik som håller hela vägen och som ger människor verkliga möjligheter att komma in i det svenska samhället. Det kostar inledningsvis pengar och gör att vi har behov av att hela tiden utveckla politiken för mottagande. Det krävs viktiga och brådskande reformer. Framför allt krävs en öppen, flexibel och modern arbetsmarknad och förändringar på bostadsmarknaden som underlättar byggande och gör det möjligt för fler att få sin första bostad. Rätt hanterat blir dagens asylmottagande en tillgång för Sverige.
Sverige ska ta emot fler kvotflyktingar och fler EU-länder måste göra mer
EU:s gemensamma asylpolitik måste bygga på att alla länder delar på ansvaret. Vi vill se ett system som fördelar asylsökande mellan medlemsländerna, grundat på till exempel befolkningsmängd och BNI.
Även Sverige som redan tar ett stort ansvar måste i denna akuta situation göra ännu mer för att hjälpa fler. Vi vill att Sverige ska öka antalet kvotflyktingar som kommer hit från 1 900 till cirka 5 000. Genom ett högre mottagande av kvotflyktingar ges fler människor möjligheten att på ett lagligt och säkert sätt komma i säkerhet. Många gånger handlar det om kvinnor och barn som oftare stannar i konflikternas närområde.
Fler lagliga vägar in i EU och fokus på dem som behöver vår hjälp mest
Människor ska inte behöva riskera sina liv på väg till frihet och säkerhet eller vara hänvisade till cyniska människosmugglare. Vi vill införa asylvisum som ska kunna sökas på EU-ambassader och vi vill avskaffa det så kallade transportörsansvaret som idag innebär att alla flygbolag måste stoppa människor som inte har pass och visum.
En del som idag söker asyl inom EU saknar flyktingskäl. Under 2014 kom 17 procent av alla asylsökande till EU från Västra Balkan, där väpnad konflikt inte pågår. Dessa ansökningar, som tynger asylsystemet och gör det svårare att snabbt hjälpa de som flyr krig och förföljelse, måste kunna avslås snabbare. Vårt fokus ska vara på dem som behöver vår hjälp mest.
Fler kommuner måste göra mer
Flyktingmottagandet är ett nationellt åtagande och ansvaret måste vara gemensamt. Många kommuner tar ett stort ansvar, medan andra inte gör tillräckligt. Denna extraordinära situation kräver mer av alla. Vi anser därför att staten ytterst ska kunna ålägga kommuner att ta emot fler nyanlända.
För att ge kommunerna bättre förutsättningar att ta emot fler nyanlända behöver det statliga stödet till kommunerna öka. Folkpartiet liberalerna vill höja den statliga schablonersättning per nyanländ men vill till skillnad från regeringen också behålla och reformera det prestationsbaserade stödet som innebär att de 30 kommuner som utifrån sin befolkningsmängd tar emot flest nyanlända också får mer i statlig ersättning. Folkpartiet liberalerna anser att det är viktigt att stimulera och uppmuntra de kommuner som tar ett stort ansvar för mottagandet av nyanlända.
Bättre boendeprocess
Boendekedjan för asylsökande och nyanlända måste förbättras. Väntetider i bosättningsprocessen försenar etableringen vilket är dåligt både för individ och för samhället. Det generella bostadsbyggandet måste öka och Sverige behöver en bostadsmarknad med fler bostäder och mer marknad. Snabbare planprocess, färre möjligheter att överklaga, snabbare hantering av förslag till detaljplaner samt fri hyressättning i helt nybyggda hyresrätter behövs. Regeringens massiva statliga byggsubventioner löser inte problemen på svensk bostadsmarknad och de löser inte situationen för de 10 000 personer med uppehållstillstånd som väntar på landets asylboenden. Ett högt asylmottagande kräver också snabba och kreativa lösningar till exempel inventering av alla bostadsmöjligheter, till exempel lokaler, och modulboenden. Det behövs en effektivare statlig organisation och fler långsiktiga anläggningsboenden till rimligt pris. De dyra tillfälliga anläggningsboendena ska bort. Lägenheter ska prioriteras för dem som har erhållit uppehållstillstånd, särskilt barnfamiljer. Etableringsinsatser ska komma igång snabbare och tiden i anläggningsboende kortas. Det ska finnas bättre möjligheter att läsa svenska på Migrationsverkets boenden.
Bättre skolgång
Skolgången för nyanlända elever behöver förbättras ytterligare. På lång sikt är förstatligandet av skolan centralt men på kort sikt bör fler kommuner satsa mer på skolor med låga resultat där andelen nyanlända elever ofta är högt. Dessa skolor måste få mer resurser och de mest kompetenta lärarna. Att snabbt lära sig svenska är grunden för att klara skolan och komma in i samhället. Vi vill att alla nyanlända ska få extra undervisning i svenska och att den ska anpassas efter varje elevs förkunskaper och behov. Nyanlända elever ska mötas av höga förväntningar och en undervisning som är anpassad till deras förkunskaper. Elevens kunskapsnivå ska kartläggas inom ett par månader för att snabbt kunna delta i ordinarie undervisning i så många ämnen som möjligt. I skolor i utanförskapsområden, områden där utbildningsnivån är låg och arbetslösheten hög, är utmaningarna stora. Dessa skolor måste få mer resurser för att möta utmaningarna. De elever som har sämst förutsättningar måste få möta de allra duktigaste lärarna.
En arbetsmarknad för alla
Alliansregeringen gjorde för lite för att modernisera arbetsmarknaden, vilket är en förutsättning för en effektiv integrationspolitik. Vi behöver en öppnare arbetsmarknad med lägre trösklar till jobb och modernare arbetsrätt för att öka rörligheten på arbetsmarknaden. Det måste bli billigare, inte dyrare, att anställa. Vi måste öppna en arbetsmarknad för fler enkla jobb. Jobbskapande åtgärder såsom RUT-reformen måste utvecklas, inte försämras. Vårdnadsbidraget, som bidrar till att utestänga utrikes födda kvinnor från arbetsmarknaden, ska avskaffas.
Regeringen satsar på utrikes födda med utbildning. Majoriteten av dem som nu flyr till Sverige har dock en lägre utbildningsnivå. Dessa människor kommer inte att hjälpas av aldrig så bra system för validering eller regeringens snabbspår. De behöver en politik som ger dem möjlighet till utbildning men framförallt behövs en politik som sänker trösklarna in på svensk arbetsmarknad. För Folkpartiet liberalerna är det avgörande att fokusera på att hur fler jobb skapas och hur trösklarna in på den svenska arbetsmarknaden kan sänkas. Dessvärre höjer regeringen istället skatten på jobb och driver en politik som kommer att sänka sysselsättningen, vilket också kommer att drabba många utrikes födda som nu kommer till vårt land.
Yrkesskola, validering och individanpassad sfi
Folkpartiet Liberalerna vill införa Yrkesskola, en yrkesutbildning för vuxna motsvarande gymnasial nivå, med stort inslag av arbetsplatsförlagt lärande. Utbildningen bör följa en modell i likhet med yrkeshögskolan och administreras av Myndigheten för yrkeshögskolan. Utbildningen bör rikta sig mot personer utan gymnasiekompetens, främst nyanlända, men kan även vara ett alternativ till gymnasieutbildning för vissa.
Validering och kompletterande utbildningar bidrar till att individen får sin kompetens värderad och de formella kvalifikationer som krävs för att komma in på svensk arbetsmarknaden. Mer resurser för validering och kompletterande utbildningar behövs för att snabba på och effektivisera processerna.
Undervisningen i svenska för invandrare måste få en tydligare koppling till den kommunala vuxenutbildningen och Arbetsförmedlingen samt individanpassas mer. Det ska gå att kombinera studierna med praktik och arbete. För att uppvärdera både medborgarskapet och vikten av svenskkunskaper bör ett språkkrav för medborgarskap införas.
Civila samhället
Det civila samhället kan spela en viktig roll när det gäller att främja nyanländas etablering. Verksamheten med flyktingguider introducerades under Folkpartiet liberalernas tid i alliansregeringen och har bidragit till att nya kontakter och mötesplatsers skapats mellan nyanlända och det civila samhället. Det handlar om olika former av verksamheter som till exempel bidrar till språkträning och kunskaper om det svenska samhället. Kontakter med det civila samhället är ett viktigt komplement till det offentligas etableringsinsatser och därför bör det civila samhället fortsätta ha möjlighet att ansöka om statliga medel för att kunna erbjuda olika former av verksamheter som möjliggör mötesplatser mellan civila samhället och nyanlända.
|
Jan Björklund (FP) |
|
|
Said Abdu (FP) |
Tina Acketoft (FP) |
|
Maria Arnholm (FP) |
Emma Carlsson Löfdahl (FP) |
|
Bengt Eliasson (FP) |
Roger Haddad (FP) |
|
Robert Hannah (FP) |
Fredrik Malm (FP) |
|
Christer Nylander (FP) |
Birgitta Ohlsson (FP) |
|
Mats Persson (FP) |
Mathias Sundin (FP) |
|
Lars Tysklind (FP) |
Erik Ullenhag (FP) |
|
Maria Weimer (FP) |
Barbro Westerholm (FP) |
|
Allan Widman (FP) |
Christina Örnebjär (FP) |