Vi vill förbättra kvaliteten och öka tillgängligheten i vården. Människor ska kunna åldras tryggt och makten att själv bestämma över sitt liv ska inte begränsas bara för att man blir äldre. Genom alliansens valfrihetsreformer flyttades beslut från politiker till enskilda människor som fick mer makt över sin vardag. Det har aldrig satsats så mycket på välfärden som under alliansens regeringstid. Vi kortade köerna i sjukvården, stärkte valfriheten och införde en lagstadgad värdegrund i äldreomsorgen. Mycket av det arbete som påbörjades under förra mandatperioden har nu antingen stagnerat eller är på väg att rullas tillbaka.
Vi vill fortsätta säkra att människor över hela landet möter en trygg hälso- och sjukvård som håller bra kvalitet. Vi vill stärka förutsättningarna för människor att leva ett rikt liv också på äldre dagar. Alla barn ska ha trygga uppväxtvillkor och det ska finnas goda förutsättningar för familjers frihet och ekonomiska trygghet. Vi vill därför fortsätta bygga Sverige med en bra välfärd på lika villkor för alla.
Alla barn har rätt till en trygg uppväxt. För de flesta barn i vårt land utgör föräldrarna och familjen tryggheten i tillvaron. Alliansregeringen har tagit fram en nationell strategi för föräldrastöd med syftet att via föräldrar främja barns hälsa och positiva utveckling och maximera barnets skydd mot ohälsa och sociala problem. Men det finns också föräldrar som inte förmår att ta sitt föräldraansvar eller som behöver mer omfattande stöd i sitt föräldraskap.
När omsorgen sviktar och familjens nätverk inte räcker till har kommunernas socialtjänst det yttersta ansvaret att se till att barn som far illa får en så trygg uppväxt som möjligt. Alliansregeringen genomförde flera omfattande reformer för att stärka stödet och skyddet för barn som far illa. Detta arbete måste fortsätta och genomsyras av ett barnrättsperspektiv i enlighet med barnkonventionen.
Svensk socialtjänst och dess medarbetare utför ett viktigare och svårare arbete än de ibland får erkännande för. Att ytterligare stärka professionens ställning, kompetens och auktoritet i det arbetet är därför en viktig politisk uppgift. Genom stöd och handledning och möjligheter till specialist- och vidareutbildning stärks kompetensen hos personalen i den sociala barn- och ungdomsvården. För att barn och unga som behöver hjälp snabbt ska få stöd, behövs väl fungerande samordning mellan olika aktörer. Skola, socialtjänst, polis och barn- och ungdomspsykiatri har ett gemensamt ansvar. Även de ideella organisationerna har en viktig roll och kompletterar det stöd som kommuner och olika myndigheter ger.
Socialtjänstens insatser bör bygga på frivillighet, men när ett barn misstänks fara illa och föräldrarna inte vill ta emot stöd, behövs fler möjligheter. När det gäller våld mot barn bör ytterligare insatser ske för att förebygga, upptäcka och motverka att barn utsätts för våld. Det offentligas ansvar är särskilt stort för barn som har placerats utanför sin egen familj. Det är angeläget att stabilitet och långsiktighet kan säkerställas för placerade barn. Vårdnadsöverflyttning och möjligheten till adoption ska övervägas när placeringen pågått en viss tid. Vid alla sociala insatser som berör barn ska barnet ha rätt att framföra sin åsikt och den ska vara en del av beslutsunderlaget. Ytterligare reformer behövs för att säkerställa att familjehem och hem för vård och boende håller högsta möjliga kvalitet. LVU-utredningen (SOU 2015:71) har lämnat flera angelägna förslag på detta område.
Allt fler 15-åringar besväras av nedstämdhet och sömnproblem. Oro och ängslan är vanligast bland flickor och unga kvinnor. Väntetiderna till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) är generellt sett relativt korta, även om skillnader finns runt om i landet. Till detta har bland annat överenskommelser med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och prestationsbaserade medel bidragit. Fokus framöver bör ligga på att öka tillgängligheten till förebyggande arbete och den så kallade första linjen (primärvården, elevhälsan, ungdomsmottagningar). Större och mer samordnade insatser krävs. Föräldrar, socialtjänst, skola/elevhälsa, BUP och övrig sjukvård behöver samarbeta bättre. Målsättningen är sammanhållna förebyggande insatser som de aktörer som är involverade i barnets vardag deltar i och bidrar till.
Föräldrar spelar en stor roll i barnens liv och kan vara i behov av stöd i sin viktiga roll. Den tidigare alliansregeringens PRIO-projekt pekar på föräldrastöd som en metod som har god evidens. En stor del av dagens föräldrastödsinsatser fokuserar på de mindre barnen och nyblivna föräldrar. Detta är bra eftersom forskning talar till förmån för tidiga insatser. Samtidigt ser vi ökande problem med psykisk ohälsa och oro bland våra tonåringar. Det finns goda förutsättningar att bygga vidare på de erfarenheter som gjorts genom den nationella strategin på området. Det finns också en efterfrågan bland föräldrar om att kunna få prata och rådgöra med någon om föräldrarollen och barnets utveckling. Föräldrastödsprogram har visat sig ha god effekt och tillgången till föräldrastöd behöver öka.
I takt med att vi lever längre och kan behandla allt fler sjukdomar förändras kraven på hälso- och sjukvården. Alliansens utgångspunkt är en sjukvård präglad av kvalitet och tillgänglighet för alla. Skillnader i kvalitet eller tillgänglighet mellan regioner eller utifrån till exempel kön eller utbildningsbakgrund ska motverkas.
Sedan 2006 har tillgången till vård förbättrats. Köerna har kortats och vi har sett en kraftig ökning av antalet vårdcentraler och generösare öppettider. Kvaliteten i sjukvården har också stärkts över tid och patienterna är mer nöjda med vården. Sverige är idag ett av världens bästa länder på sjukvård. Vi satsar mer resurser än någon gång tidigare på vården. Det finns fler aktiva läkare och sjuksköterskor än någonsin, och vi utbildar dessutom fler än någonsin tidigare. Apoteksreformen har inneburit fler apotek, bättre service och att vi kan köpa receptfria läkemedel i mataffärer och bensinstationer.
Trots kortare köer är det alltför många som fortfarande upplever att det kan vara svårt att komma i kontakt med sjukvården. Vissa landsting klarar inte heller kraven i den nationella vårdgarantin och det är stora skillnader mellan landstingen. Medan väntetiderna i vården har kortats väsentligt de senaste åren är bristande samordning och samverkan inom och mellan vårdgivare ett problem i dagens hälso- och sjukvård.
Vårdvalet inom primärvården har inneburit en stor och positiv förändring när det gäller tillgänglighet, innovationsfokus och effektivitet. Flera hundra nya vårdcentraler har etablerats och på platser som aldrig tidigare haft någon mottagning. Men fortfarande är primärvårdens andel av den öppna vården låg jämfört med många andra länder och primärvården kommer ofta sämre ut än den specialiserade vården i utvärderingar. Vi vill därför driva på kvalitetsutvecklingen inom primärvården. Vi anser att regeringens ambitioner att avveckla vårdvalet i Sverige är förödande. Patientens valfrihet blir i praktiken beroende på viljan i det enskilda landstinget och ojämlikheterna över landet till vård för patienten riskerar att förstärkas ytterligare. Tvärt om behövs ytterligare reformer för att stärka patientmakten. Bland annat bör reformer för ytterligare valfrihet övervägas.
Utvärderingar har visat på stora regionala skillnader inom cancervården. Genom ökade riktade resurser och genom att samla kompetensen vill vi stärka jämlikhet och kvalitet i cancervården. Vi anser det viktigt att samla viss avancerad cancervård på ett mindre antal sjukhus för att höja kvaliteten.
En särskild utredare har fått i uppdrag att se över hur den högspecialiserade vården kan utvecklas genom en ökad koncentration. Utredningen ska vara klar 2015 och bidra till förbättrade vårdresultat och på så vis också en mer jämlik vård. En viktig förutsättning för en högkvalitativ vård är spridningen och tillämpningen av bästa tillgängliga kunskap. Det ska inte bero på var vårdgivaren arbetar vilken tillgång som finns på evidensbaserad kunskap. Samlad kompetens kan också leda till ett bättre resursutnyttjande. Bättre kunskapsunderlag kan bidra till ökad patientsäkerhet, effektivare resursutnyttjande och ökad jämlikhet. Vi vill inrätta en nationell kunskapsguide för vårdens personal.
Människor med stora behov ska känna sig delaktiga i sin egen vård. Den tidigare alliansregeringen kraftsamlade för att förbättra omhändertagandet av de mest sjuka äldre, bland annat genom ekonomiska incitament för samverkan. Målet var att få omsorgen och vården att samverka bättre och att använda resurserna mer effektivt så att vården och omsorgen i högre grad utgår från patienternas behov. Bland annat har detta resulterat i säkrare läkemedelsanvändning för äldre och bättre vård i livets slutskede. För en äldre person med många olika symtom och diagnoser kan kontakterna med olika huvudmän, verksamheter och personalkategorier ändå vara svåra att överskåda. De mest sjuka äldre har i dag många olika kontakter i vården och omsorgen, vilket kan medföra lägre kvalitet för patienten och högre kostnader för vården totalt. Här finns förbättringspotential vad gäller samverkan mellan kommuner och landsting. Kontinuitet i vård- och omsorgskontakterna är också viktigt.
De människor som drabbats av demenssjukdom är särskilt utsatta. En välfungerande demensvård är därför en av grundförutsättningarna för en fungerande äldreomsorg. Detta kräver i sin tur kompetent, välutbildad och välmotiverad personal. Forskning på demensområdet har visat att relationen till vårdpersonalen är bland det allra viktigaste i vården av demenssjuka. Därför bör medarbetarna i vård och omsorg ges både tid och resurser och specifik kunskap om demenssjukdomar för att de ska kunna skapa en så bra demensvård som möjligt.
Dessvärre beslutade den sittande regeringen att lägga ned Äldreutredningen som tillsattes av alliansen i början av 2014. Svensk vård och omsorg om äldre står inför betydande utmaningar under de närmaste decennierna. Behovet av insatser kan komma att öka väsentligt, vilket förväntas medföra en samhällsekonomisk utmaning. Samtidigt behöver kommuner och landsting utveckla vård- och omsorgsinsatserna på ett sätt som ger den enskilde mer inflytande, trygghet och självbestämmande över den egna tillvaron. Utredningen skulle ha varit klar i december 2015. Vi beklagar att regeringen inte anser att dessa frågor är av större vikt och att de valde att lägga ned arbetet. Vår förhoppning är ändå att de i efterhand har insett behovet av det arbete som pågick i utredningen och därför återupptar den.
På vissa ställen i landet råder det brist på läkare och sjuksköterskor, trots att Sverige idag har 3 500 fler läkare och 5 200 fler sjuksköterskor än 2006. Det är bra att även regeringen vill fortsätta bygga ut läkar- och sjuksköterskeutbildningarna. Möjligheterna att rekrytera utbildad personal är avgörande för att hälso- och sjukvården ska kunna ge en god och säker vård och omsorg. Vi vill vidta åtgärder för att landstingen bättre ska kunna planera för sin kompetensförsörjning.
Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt och medellivslängden fortsätter öka. Ändrade levnadsvanor mot ett hälsosammare liv gör att fler kan hålla sig friska längre.
Alliansen har gjort satsningar på bland annat hälsocoacher och läkemedelsgenomgångar. Det finns också goda exempel på landsting som erbjuder hälsosamtal och därmed ger människor bättre förutsättningar att känna delaktighet och motivation att vid behov ändra sina levnadsvanor. Fortfarande finns det dock hälsovinster att göra genom förebyggande arbete. Många hälsoproblem beror på alkohol, tobak och övervikt. Genom tidig upptäckt och personanpassade behandlingsupplägg kan många folkhälsoproblem förebyggas.
Endast två av tio personer med kroniska och långvariga sjukdomar anser att de är involverade i sin egen vård. Detta visar att det finns brister inom vården när det gäller att möta patienters individuella behov.
Forskning visar att patientdelaktighet leder till bättre vård och bättre hälsa. Den 1 januari 2015 trädde den nya patientlagen i kraft. Den tydliggör och förstärker patientens ställning genom förbättrad delaktighet, valfrihet och information. Vården ska utgå från patientens egna förutsättningar och patienter får en lagstadgad möjlighet att välja utförare av primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. Vi vill även stärka patientens ställning ytterligare genom att etablera en digital tjänst – Hälsa För Mig – där den enskilde enkelt ska kunna samla och spara information om sin egen hälsa.
Att åldras innebär ofta ett ökat behov av hjälp i vardagen. Hur hjälpen utformas påverkar i hög grad livskvaliteten. Alliansens utgångspunkt är att varje människa är unik, med egna önskemål och intressen. Rätten till självbestämmande är lika viktig oavsett ålder. Den välfärd som betalas med våra gemensamma resurser ska därför präglas av stor valfrihet, hög kvalitet, ett värdigt bemötande och finnas tillgänglig för alla som behöver den. Sveriges äldre kan vänta sig fler år med god hälsa än i de allra flesta länder. Idag lever vi i genomsnitt 20 år efter pensioneringen. Det är en fantastisk utveckling. Men det kräver också en förändring i synen på äldre. Det är viktigt att politiken visar förståelse och respekt för att äldre inte är en homogen grupp människor med samma behov och önskemål. Det behöver skapas fler vägar för att underlätta för människor att leva det aktiva liv de vill leva.
Det är självklart att också äldre ska ha en meningsfull vardag med intressen och fritidssysselsättningar. Social samvaro kan också bidra ytterligare till fler friska år. Många lever tyvärr i ofrivillig ensamhet. Trygghetsboenden med möteslokaler och ny teknik kan bryta isolering och skapa delaktighet. Ett mer strukturerat samarbete mellan kommunerna och ideella organisationer kan också skapa bättre förutsättningar för fler att leva ett rikt liv. Därför vill vi kartlägga kunskapsläget och ta fram vägledningar och utbildningsmaterial med inriktning på aktivering av äldre, tidig upptäckt och behandling av psykisk ohälsa. Vi vill se över kunskapsläget vad gäller rehabilitering och hemsjukvård bland äldre.
Att själv få välja var och hur man vill bo är en central del av självbestämmandet och välbefinnandet. RUT-tjänsterna har underlättat vardagen för de cirka 180 000 äldre som använder sig av dem. Den tidigare alliansregeringen har öppnat upp för nya boendeformer för äldre. Vi har också satsat på ett särskilt investeringsstöd för byggande av särskilda boenden och trygghetsboende vilket har lett till att över 10 000 äldrebostäder har byggts. Dock är det fortfarande 40 procent av kommunerna som inte täcker sitt behov. En ny bestämmelse slår fast att äldre så långt det är möjligt ska kunna välja när och hur stöd och hjälp i hemmet ska ges och sedan 2012 finns en lagstadgad parboendegaranti. Därför är det mycket beklagligt att regeringen tar bort det särskilda investeringsstödet, trots att behovet finns.
Vi menar att alternativen behöver bli fler, både på den vanliga bostadsmarknaden och i form av olika trygghets- och äldreboenden. På så sätt kommer möjligheterna till självbestämmande förbättras, rörligheten på bostadsmarknaden öka och behovet av särskilt boende skjutas upp, vilket skapar möjlighet för äldre i behov av särskilt boende att få del av det i tid. Genom förbättrade möjligheter och en ny skyldighet för kommunerna att erbjuda plats i trygghetsboenden minskar otryggheten för äldre som undrar om det kommer att finnas plats för dem den dag de behöver flytta till ett äldreboende. Det ökar också drivkraften för kommuner att ha bra hemtjänst och satsa mer på trygghetsboenden. Vi vill att alla kommuner ges möjlighet att erbjuda trygghetsboende eller särskilt boende utan biståndsbedömning.
Vårdvalet inom primärvården innebar en stor och positiv förändring när det gäller tillgänglighet, innovationsfokus och effektivitet. Men fortfarande är primärvårdens andel av den öppna vården låg jämfört med många andra länder och primärvården kommer ofta sämre ut än den specialiserade vården i utvärderingar. Vi vill därför driva på kvalitetsutvecklingen inom primärvården. Vi anser också att det behövs ytterligare reformer för att stärka patientmakten. Bland annat bör reformer för ytterligare valfrihet övervägas. Regeringen lägger tvärtom förslag om att avskaffa vårdvalet inom primärvården. Det betyder att möjligheten att själv välja vårdcentral kraftigt försämras. Följden av förslaget kommer att bli nedlagda vårdcentraler, försämrad kvalitet, minskad tillgänglighet och begränsad valfrihet. Regeringen väljer att begränsa medborgarnas valfrihet och istället öka landstingspolitikernas inflytande över människors valmöjligheter.
Patienternas och brukarnas behov ska styra utformningen av välfärdstjänsterna. Äldreomsorgen ska präglas av god kvalitet. Rätten till egna val blir ännu viktigare för de äldre vars möjlighet att styra vardagen begränsas av att de behöver omsorg. År 2009 infördes lagen om valfrihetssystem (LOV). Numera tillhandahålls omkring en sjundedel av välfärdstjänsterna av privata utförare. Ökade valmöjligheter stärker människors egenmakt och gör att det går att välja bort de utövare som uppvisar brister eller otillräcklig kvalitet i sin verksamhet. Det är denna valfrihet den nya vänsterregeringen nu vill stoppa. Alliansen anser att det inte är rimligt att kommuner ska kunna neka äldre valfrihet. Den värdegrund som nu är fastlagd i lag inriktar äldreomsorgen på att varje äldre person ska uppleva största möjliga välbefinnande. Vi välkomnar också att det växer fram alternativ, såsom äldreboenden med inriktning på särskilda diagnoser, språkgrupper eller med hbtq-kompetens. Vi vill fortsätta att utveckla valfriheten på områden där den idag är starkt begränsad för den som behöver omsorg, men självklar för andra. Det gäller t.ex. rätten att välja mat eller färdtjänst. Vi vill införa ett krav på kommunerna att tillhandahålla valfrihet för äldre, antingen genom upphandling, ramavtal eller LOV. Vi vill även ytterligare stärka den enskildes inflytande över omsorgens innehåll genom en förenklad biståndsprövning. Äldreomsorgen fungerar i huvudsak bra. Det förekommer dock att aktörer, både privata och offentliga, har oacceptabla kvalitetsbrister. Välfärdstjänster ska bedrivas ansvarsfullt, effektivt och långsiktigt. Egenmakt och valfrihet behöver kompletteras med ytterligare stärkt tillsyn och uppföljning.
Tillsammans med huvudmännen vill vi utveckla ett system för att stärka kommunernas egenkontroll av verksamhet i såväl kommunal som privat regi. På så sätt stärker vi tillsynen och kontrollen. Vi vill att Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) ska utveckla sin tillsyn till att även omfatta hur kommunerna fullgör sin egenkontroll. Det är viktigt att förbättra kvalitet och uppföljning genom att utveckla bättre bedömningsverktyg såsom e-hälsa, öppna jämförelser och ett bedömningsstöd för handläggare i syfte att bättre kartlägga anhörigas behov och situation vid en biståndsbedömning.
Kvaliteten i äldreomsorgen skapas av medarbetarna, genom deras kompetens och agerande. De beskriver ofta sitt arbete som meningsfullt och fyllt av glädje. Men också som slitigt och stressigt. De vill göra ett bra jobb, men hindras ibland av bristande ledarskap, begränsat inflytande och dåliga villkor. Alliansen är tydlig med att det är medarbetarna och de verksamhetsnära cheferna som bäst vet hur verksamheten ska bedrivas och vad som behöver prioriteras lokalt. Arbete inom äldreomsorgen behöver bli mer attraktivt för att säkerställa att det även framöver finns kvalificerad personal som väljer att stanna längre på samma arbetsplats. På så sätt tillvaratas erfarenhet och kunskap. Jobbskatteavdraget har gjort att ett vårdbiträde har fått 1 800 kronor mer i plånboken varje månad. Valfriheten gör att det finns flera olika arbetsgivare att välja mellan och det finns möjlighet att byta jobb om man inte är nöjd med situationen. Det stärker också yrkets status.
Ett gott ledarskap är viktigt för att öka motivationen och locka fler till äldreomsorgen. Alliansen har tagit initiativ till en ledarskapssatsning som varit mycket efterfrågad. Vi vill ge fler chefer chansen att utbilda sig för att på så sätt skapa en bättre arbetsmiljö och för att öka attraktionskraften. Kommunerna har även goda möjligheter att på andra sätt stärka ledarskapet inom äldreomsorgen, t.ex. genom traineeprogram för att hitta potentiella chefer och genom tydligare karriärsteg i verksamheten. Vi vill förlänga omvårdnadslyftet för att fortsätta stärka såväl den grundläggande som den specialiserade kompetensen bland personal inom äldreomsorgen, samt fortsätta ledarskapsutbildningen för chefer i äldreomsorgen.
God och näringsriktig mat är viktig för vårt välmående och trivsel. Många i äldreomsorgen äter inte tillräckligt bra. Det beror ofta på brister i måltidens kvalitet och utformning. Kvaliteten på maten i offentligfinansierade verksamheter runt om i landet och möjligheterna att kunna välja och vara delaktig i hur maten tillagas är därför av stor betydelse. Människor ska kunna få påverka maten även på äldre dagar. Boenden där personalen lagar mat tillsammans med de äldre eller anpassar sig efter de äldres önskemål om mat vid olika tidpunkter får ofta nöjdare och friskare äldre. Äldre som bor kvar hemma men har svårt att kunna laga mat själva kan få hjälp med matleveranser. Ofta sker det i form av fasta portionsstorlekar från storkök. Många kommuner söker idag former för att förbättra matens kvalitet och måltidssituationen för de äldre. Goda exempel kan hämtas från kommuner som hittat bra lösningar för att öka valfriheten. Det kan till exempel handla om avtal med lokala restauranger som erbjuder hemleverans av mat till äldre. Vi vill se en fortsatt utveckling i den riktningen.
Delaktighet i måltiden ger ytterligare en dimension. Alliansen vill därför att delaktighet ska bli ett uttalat mål i fler kostplaner.
Det offentliga ska ha högt satta ambitioner i sin upphandling av mat avseende djurskydd och miljö. Inom ramen för Matlandet Sverige inrättade alliansregeringen ett nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg som arbetar med att stödja och stimulera kommuner och landsting. Det arbetet bör fullföljas.
Det är viktigt att fortsätta skapa förutsättningar för apoteken att kunna utveckla ännu högre kvalitet och tillgänglighet avseende tjänster och service. Omregleringen av apotek har medfört att vissa receptfria läkemedel kan säljas i detaljhandeln och den har inneburit att tillgängligheten av apotek ökat i hela landet. Tätheten av apotek per invånare är som högst i glesbygdslän. Vi vill säkra kvalitet och tillgänglighet genom att slå vakt om och utveckla omregleringen av apoteken.
De hot som vänsterregeringens politik innebär för valfrihet för kunder och etableringsfrihet för utförare tar vi på fullaste allvar. Vi vill kunna säkra mångfald av alternativ, stimulera utveckling, innovationer och uppmuntra konkurrens oavsett var i landet man bor. Det är viktigt att slå vakt om valfrihet och etableringsfrihet. Därtill säkra detaljhandelns rätt att sälja vissa receptfria läkemedel.
Det är viktigt att öka tillgänglighet och kvalitet gällande läkemedel och andra hälsotjänster som stärker patienten i hela vårdkedjan. Bibehållen valfrihet och etableringsfrihet är en stabil grund för detta. Stimulera och uppmuntra utvecklandet av hälsotjänster mellan vård, omsorg och apotek i syfte att gemensamt stärka patienternas väg i vårdkedjan.
Vi menar att det är viktigt att kontinuerligt och systematiskt öka kunskaperna om och förbättra läkemedelsanvändningen. I detta skulle apoteken kunna ha en viktig roll. En viktig uppgift är att skapa rimliga förutsättningar att kunna använda nya mer effektiva läkemedel, inte minst inom bekämpningen av cancer i alla delar av landet.
Vi vill öka samarbetet i patientens hela vårdkedja och uppmuntra utvecklandet av apotek- och hälsotjänster mellan vård, omsorg och apotek. Vi ser gärna en samverkansmodell som etablerar och utvecklar ökat samarbete mellan såväl akademi, industri som vård.
|
Emma Henriksson (KD) |
|
|
Cecilia Widegren (M) |
Anders W Jonsson (C) |
|
Barbro Westerholm (FP) |
|