För att fler unga människor ska ha ett jobb att gå till och för att fler företag ska finna rätt kompetens måste yrkesutbildningarna stärkas. Alliansregeringen återinförde lärlingsutbildningarna i Sverige vilket har gett fler unga möjligheten till jobb. Lärlingsutbildning är också viktig för tillväxten, inte minst för de små och medelstora företagen. Efterfrågan från företagen är stor på kompetent arbetskraft. Det ska vara en långsiktigt hållbar utbildning som är relevant, verklighetsnära och leder till jobb.
Lärlingssystem som finns i exempelvis Tyskland, där lärlingsplatserna är knutna till gymnasiet och som framgångsrikt pressat ungdomsarbetslösheten är en inspiration för Sverige. Det hjälper unga att få in en fot i yrkeslivet samtidigt som företagen får skräddarsydd kompetens. Lärlingsvägen kan också vara viktig för att fånga upp gruppen NEET:are (not in education, employment or training), vilket är en grupp unga människor som står långt från arbetsmarknaden.
Lärlingsplatserna måste likna en anställning, med en riktig lärlingslön och förväntas övergå i anställning, där det offentliga inledningsvis tar en större del av lönekostnaden. Företagen måste bli fullt involverade och ansvariga för att utforma den arbetsplatsförlagda yrkesutbildningen och garantera dess kvalitet. Företagen väljer sedan vilka lärlingar de vill ta emot, som vanliga anställningsintervjuer. Utbildningarna får då kvalitet och status. För att svara på arbetsmarknadens efterfrågan på duktigt yrkesfolk och ge fler unga möjlighet till jobb måste lärlingsutbildningar utökas och breddas. Därför anser vi att införande och konsekvenser av en breddad och förstärkt lärlingsutbildning bör utredas. Detta ges regeringen tillkänna.
|
Christer Nylander (FP) |
|
|
Camilla Waltersson Grönvall (M) |
Ulrika Carlsson i Skövde (C) |
|
Annika Eclund (KD) |
|