Demokratin är lyckligtvis någonting de flesta svenskar i dag ser som en självklarhet, men det betyder inte att den inte behöver försvaras eller stärkas. I Sverige är demokratin delvis uppbyggd genom primär- och sekundärkommuner. I dessa finns styrelser och nämnder vars medlemmar utses av de politiska partierna baserat på storlek. Det är positivt, även om det också på detta område kan bli bättre för att säkerställa att partier får representation och insyn på lika villkor baserat på folkviljan vid det senaste valet.
Ett problem kan vara att en företrädare missköter sitt jobb så pass grovt att förtroendet försvunnit från det parti vederbörande representerar. I dessa fall hindrar kommunallagen att det aktuella partiet får byta ut representanten. Skulle det gå så långt att representanten blir politisk vilde har det helt plötsligt blivit ett allvarligt demokratiskt problem, eftersom tusentals väljare riskerar sakna den representation som de är berättigade till, genom sitt val av parti.
För att försvara folkviljan i våra kommuner, landsting och regioner krävs en ändring av kommunallagen. Ändringen bör innebära att partierna kan styra vilka ledamöter och ersättare som ska vara dessa representanter i nämnder, beredningar och styrelser i primär- och sekundärkommuner. Partierna bör med andra ord få möjligheten att byta ut passiva representanter och så kallade politiska vildar då platserna ska ses som partianknutna snarare än personligt anknutna. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
|
Markus Wiechel (SD) |
|