Digitalt stöd och innehåll behövs för att höja kvaliteten på undervisningen i små skolor och säkra tillgången på modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål över hela landet. I Skolverkets lägesbedömning för 2015 står att det finns ett behov av att utveckla digitala fjärrlösningar för att säkerställa tillgång till studiehandledning och modersmål i hela landet.
Nyligen beslutade riksdagen att öppna för försöksverksamhet med modersmålsundervisning via fjärrundervisning. Det är en början men om vi ska kunna säkerställa att alla elever med annat modersmål än svenska får rätt stöd behövs flera åtgärder.
En bra grund i sitt modersmål och möjligheten att få stöd på sitt modersmål under skoltiden är viktigt för att fler elever ska kunna nå målen. I Sveriges skolor idag har cirka var femte elev ett annat modersmål. Det finns en del språk, exempelvis arabiska, som talas av många elever men också flertalet språk där elevgruppen är relativt liten. För många skolor och kommuner är det idag en utmaning att få tag i behöriga modersmålslärare och att organisera undervisningen på ett sätt som ger kvalitet.
Att öppna för fjärrundervisning är ett bra första steg men den digitala tekniken skulle kunna tillföra så mycket mer speciellt för elever med ett annat modersmål. Infrastrukturen när det gäller it blir bättre och bättre, men samtidigt saknas i mångt och mycket ett bra innehåll. Att skapa innehåll på många olika modersmål är kostsamt och för vissa språk bli avsättningen liten, vilket gör att få kommersiella aktörer kan förväntas ge sig på den utmaningen.
Vi föreslår därför att Skolverket ska få ett tydligt uppdrag att ta fram digitalt innehåll på flera språk för att kunna underlätta för elever med annat modersmål att tillgodogöra sig det kunskapsinnehåll som finns i skolans läroplaner och kursplaner.
Idag har 29 procent av Sveriges grundskolor färre än 100 elever. I dessa skolor går cirka 8 procent av Sveriges skolelever, enligt statistik framtagen av riksdagens utredningstjänst. De nya styrdokumenten för skolan kombinerat med de nya reglerna för behörighet och legitimation gör att det ibland är svårt att säkerställa en utbildning av hög kvalitet och likvärdighet i dessa små skolor. Många av de små skolorna ligger i mindre kommuner som enligt Riksrevisionen är sämre på att ta del av alla de riktade statsbidrag som erbjuds från staten. Den situation som dessa små skolor har är unik, och det behövs särskilda insatser för att säkerställa en utbildning av hög kvalitet i dessa skolor. Vi föreslår därför att Skolverket ska få i uppdrag att ta fram särskilda utvecklingsprogram och insatser som riktar sig till mindre skolor med färre än 100 elever och som är i behov av stöd för att kunna säkerställa en likvärdig utbildning med behöriga lärare. Vi föreslår också en utredning för att se över hur distans- och fjärrundervisning och annat stöd med hjälp av it-teknik kan höja kvaliteten på undervisningen i dessa mindre skolor.
|
Camilla Waltersson Grönvall (M) |
|
|
Betty Malmberg (M) |
Michael Svensson (M) |
|
Erik Bengtzboe (M) |
Maria Stockhaus (M) |
|
Ida Drougge (M) |
|