Det är hundra år sedan det fanns så många bryggerier som det gör i Sverige i dag. Det finns runt 200 lokala bryggerier runt om i landet, varav de flesta återfinns på landsbygden och flera drivs av lantbrukare. Därtill finns det ett 100-tal vinproducenter och många cidertillverkare. Utvecklingen av småskalig livsmedelsproduktion har bl a medfört positiva effekter för landsbygdens möjligheter att utvecklas, t ex för att bönder återigen kan ta upp odlande av svensk humle.
Numera skapar lokala bryggerier, musterier och vingårdar jobb, därför att svenska och utrikes turister vill ta del av denna kunskap, upplevelser och drycker. Årsarbetare i näringen har ökat, och mångdubbelt större antal i form av timanställda, råvaruleverantörer, producenter, hantverkare, restauratörer och transportörer. Bryggerierna bidrar till landsbygdsutveckling och det finns mer potential.
Sverige bör därför se hur man kan genomföra EU-förordningen om differentierad alkoholskatter. De som varje dag jobbar med detta menar på att det skulle inte bara leda till landsbygdsutveckling utan också möjliggöra export av svenska lokalproducerade produkter i större skala.
Till exempel uppgår de svenska mikrobryggeriernas samlade produktion till cirka fem miljoner liter per år. Ett sätt att räkna detta på skulle kunna vara att säga att alkoholskattereduktionen i sig är en minskning av statens intäkter men i kostnaden för en anställd ligger direkt återbetalning till staten på 10 till 15 miljoner. Plus en indirekt intäkt i form av uteblivna arbetsmarknadsåtgärder.
Lokala bryggerier runt om i landet har även potential att stärka besöksnäring på landsbygden. Förutom dryckestillverkning arrangerar de flesta bryggerier ölprovningar och bryggerivisningar, och vissa erbjuder även ölbryggarkurser, restaurang, pub, hotell och konferens. Efterfrågan på att ta med de produkter hem som man precis testat ökar, och skulle leda till ytterligare turism, menar man.
Gårdsförsäljning av lokalproducerade drycker skulle ändå vara i sådan liten skala att den i sig själv, inte skulle utgöra ett hot mot folkhälsan. Lokalproducerade produkter har en betydligt högre prisbild. Det är till största del turister och finkänsliga experter som utgör en potentiell kundbas. Verksamheter i denna ringa omfattning kommer heller inte utgöra något reellt hot mot Systembolaget och dess roll inom ramen för det svenska monopolet.
Att ge fler lokala producenter reell möjlighet att växa och utöka sin verksamhet för mer positiva effekter med hjälp av differentierad alkoholskatt och tillåtelse till gårdsförsäljning, är att möta framtidens utmaningar och skapa en mer levande landsbygd. Låt Sverige belysa denna fråga ytterligare och jämför med länder som inom EU redan idag har dessa differentierade skatter.
|
Cecilia Widegren (M) |
|