Föräldrapresumtion
Eftersom familjekonstellationer kan se olika ut bör politiken anpassas efter det. När en kvinna i ett samkönat par får barn genom assisterad befruktning kan hennes maka, registrerade partner eller sambo, inte bli förälder i lagens mening innan föräldraskapet fastställts. Det gör att man som förälder kan hamna i en situation utan rättigheter.
Föräldraskapet bör därför kunna slås fast så tidigt som möjligt. Därför bör det ses över hur lagstiftningen kan förändras så att förfarandet för anmälan av föräldraskap kan förenklas. Det vore också önskvärt att kunna göra föräldraskapsbekräftelse redan innan ett barn är fött. Detta bör gälla såväl för olikkönade som samkönade par, oavsett om dessa är gifta eller inte.
Modernare adoptionsregler
Vid vuxenadoptioner gäller samma regler som vid adoption av minderåriga. Det är inte rimligt. Vuxenadoption kan exempelvis ske när ett barn vuxit upp med fosterföräldrar och efter att ha fyllt 18 år vill bli adopterad av dessa, och det inte längre föreligger någon naturlig kontakt med de biologiska föräldrarna. Med tanke på att dagens lagstiftning fortfarande inte korrelerar med verkligheten behöver föräldrabalken moderniseras och uppdateras till att tydligt skilja på adoption av barn och adoption av vuxna.
Registrering av föräldraskap
Det finns idag inte någon tydlig reglering i lagen om hur en registrering av föräldraskap får gå till efter att en förälder har gjort en könskorrigering. Detta är en fråga som blivit ännu mer aktuell efter att steriliseringskravet vid könskorrigering togs bort. Lagen bör förtydligas så att det framgår att man får fullt erkännande av sitt juridiska könsbyte. Det finns exempel där en man stått som biologisk mor i folkbokföringen, vilket kan innebära problem i kontakt med exempelvis skola och sjukvård. En reformering av lagen innebär en stärkt ställning för såväl föräldern som för barnet.
|
Ewa Thalén Finné (M) |
|
|
Jessika Roswall (M) |
Mats Green (M) |
|
Carl-Oskar Bohlin (M) |
Thomas Finnborg (M) |
|
Maria Malmer Stenergard (M) |
|