Insatser för att bekämpa förtryck mot minoriteter eller oliktänkande grupper behöver prioriteras. Med goda demokratiska värden som grund kommer även den socioekonomiska utvecklingen i världen att gå snabbare framåt, men på alltför många håll förföljs människor idag för sin tro och drivs på flykt från sina hem under de mest vedervärdiga hot. De mänskliga fri- och rättigheterna är universella och inbördes jämlika i betydelse, men idag finns skäl att betona religionsfriheten särskilt.
Terrororganisationer som Islamiska staten kan förstås inte hejdas genom dialog om religionsfrihet, men extremistiska religiösa rörelser växer inte fram ur ett vakuum. Genom att stärka religionsfrihetens ställning i samhällen runt om i världen minskar risken för tillväxt av denna typ av rörelser. Det krävs helt uppenbart en mer aktiv politik på området, och det är anmärkningsvärt att religionsfrihet inte nämns uttryckligen bland målen i den nyligen antagna 2030-agendan för hållbar utveckling. I FN bör Sverige kräva att insatser för ökad religionsfrihet måste ingå i det 16:e utvecklingsmålet om fredliga och inkluderande samhällen.
Religions- och övertygelsefriheten ägs av varje enskild människa, men kränks i dag i många samhällen. Inskränkningar av denna frihet måste därmed uppmärksammas och fördömas. Sverige har som få länder tagit emot människor som flytt från Mellanöstern undan förföljelse för att de är kristna. Södertälje har blivit känt världen över som en fristad för denna kristna minoritet som sedan tusentals år har haft sina rötter i länder som Irak, Syrien och Turkiet. Utifrån denna unika situation och det kritiska läge som den kristna minoriteten i Mellanöstern lever under, är det märkligt att regeringen i sin utrikesdeklaration inte nämnde det religiöst motiverade dödandet. Varken mot kristna, yazidier eller de muslimer som faller offer för den Islamiska statens framfart omnämndes av utrikesministern.
Islamiska staten har satt hela regionen i gungning och vårt engagemang för de utsatta minoriteterna är viktigt. Att stycka upp Irak i enklaver är inte en långsiktigt framkomlig väg. Däremot skulle avgränsade områden kunna fungera som fredade zoner med hjälp av internationella styrkor som garanterar säkerheten. Kristdemokraterna stödjer idén om fredade zoner och lyckades också få Europaparlamentet att ställa sig bakom kravet på en fredad zon i norra Irak som en dellösning på den humanitära katastrof som nu utspelar sig. Kravet på en fredad zon skickar viktiga signaler om att de internationella ansträngningarna för att bekämpa IS inte kan ske halvhjärtat utan kräver långtgående gemensamma åtaganden från världens demokratiska stater.
Religions- och övertygelsefrihet är en viktig fråga att ta hänsyn till i utformningen av svenskt utvecklingssamarbete. Det handlar om frihet från tvång, frihet att uttrycka sig och om icke-diskriminering. Sverige bör uppdra åt en särskild ambassadör att verka för att respekten för religionsfriheten stärks. Vi menar att arbetet med dessa frågor måste komma betydligt högre upp på den internationella dagordningen. Vidare bör UD och Sida ta vara på trosbaserade rörelser och samfund som informationskälla och främjande av interreligiös dialog i samarbetsländer. Vi anser att nya landstrategier som tas fram alltid bör innehålla en analys av situationen för religions- och övertygelsefriheten.
Regeringen har inlett arbetet med att ta fram en ny strategi för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. I detta arbete vill Kristdemokraterna se tydliga initiativ som sätter religionsfriheten högt upp på agendan.
Kristdemokraterna välkomnar att EU har tagit fram nya riktlinjer för att främja och skydda religions- och övertygelsefrihet. Där slås fast att EU ska främja dessa rättigheter i unionens externa relationer. Sverige måste nu inom ramen för EU-samarbetet driva på för att få till stånd konkretion och vi föreslår att EU:s utrikestjänst EEAS får ökade resurser på området religions- och övertygelsefrihet.
Kränkningar av religionsfriheten förekommer också i Sverige. En av alla dem som drabbats är en kvinna som växte upp i Somalia som muslim, men när hon flyttade till Sverige konverterade hon till kristendomen. I dag lever denna kvinna under dödshot och med överfallslarm. Religionsfriheten är grundlagsstadgad i vårt land och vi måste kunna garantera religionsfrihet för alla människor. Man ska kunna leva i trygghet i Sverige oavsett religion. Polisen har en viktig roll i arbetet för att värna människors grundläggande fri- och rättigheter och att bekämpa hatbrott. Det arbetet behöver stärkas ytterligare. Kristdemokraterna vill också stärka stödet till Säkerhetspolisen genom att öka anslaget med 15 miljoner i enlighet med utgiftsområdesmotion 4, anslag 1:2 Säkerhetspolisen.
Det krävs politisk handlingskraft för att skydda religionsfriheten. Det är en utmaning som kräver både politiskt ledarskap och en tydlig fokusering på ämnet hos Utrikesdepartementet och Sida, men också inom det svenska rättsväsendet. För att vi ska nå framgång krävs kunskap och en fördjupad förståelse för religionens och religionsfrihetens roll i människors liv.
|
Sofia Damm (KD) |
|
|
Andreas Carlson (KD) |
Mikael Oscarsson (KD) |
|
Tuve Skånberg (KD) |
|