Sverige har en lång och vacker kust. Ett kustnära boende blir allt mer attraktivt. I och med att fler väljer att bosätta sig vid kusterna, ökar också risken för omfattande skador till följd av översvämningar. Dessa risker är som störst i södra Sverige där landhöjningen är mindre än i övriga landet.
I Skandinavien har vi fortfarande en relativt stor landhöjning, varför havsvattennivån i många delar upplevs sjunka. I södra Skandinavien är landhöjningen mindre och där har havsvattennivåerna i stället börjat öka i relation till land. Mätningar från SMHI visar att under åren 1978–2007 steg havsvattennivån med cirka tre millimeter per år. I områden där landhöjningen är större än tre millimeter upplevs därför en sänkning av havsvattennivån. I exempelvis Furuögrund i norra Norrland är landhöjningen fortfarande tio millimeter per år. I Simrishamn däremot, visar Lantmäteriets mätningar på en landhöjning om betydligt mindre än en millimeter per år, vilket får till följd att havsvattennivåerna stiger.
Vetenskapen tycks vara överens om att havsvattennivåerna kommer att stiga, men prognoserna för hur mycket de kommer att stiga med skiljer sig. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap räknar med att havet höjs med en meter till år 2100. Med den begränsade landhöjningen i södra Sverige kan detta på sikt bli förödande för Skånes kuster. I ett scenario som Länsstyrelsen i Skåne har utgått från, riskerar exempelvis stora delar av Kristianstads kommun, Malmö, Falsterbonäset samt flera andra delar i Skåne att hamna under vatten om 100 år.
Vattenhöjningen drabbar enskilda, kommuner och försäkringsbolag hårt. För att begränsa framtida skador krävs strategier för långsiktig planering och ett omfattande arbete med t.ex. invallning. Många kommuner genomför ett förtjänstfullt arbete med att ta fram åtgärder för att stävja havsnivåhöjningar, men motarbetas tyvärr ofta av länsstyrelsen. Vallar tillåts inte byggas i syfte att skydda befintlig bebyggelse utan tillstånd för detta ges endast för att skydda nybyggnation. Situationen är ohållbar.
Men hänsyn till att det är stora områden som drabbas, krävs en nationell strategi. Staten bör därför tillsätta en nationell samordnare som kan kartlägga och identifiera de åtgärder som behövs för att minimera skadorna. Man behöver också ta fram en plan för hur åtgärderna ska kunna finansieras.
Denna motion ställer sig samtliga skånska moderata riksdagsledamöter bakom.
|
Maria Malmer Stenergard (M) |
|
|
Tobias Billström (M) |
Thomas Finnborg (M) |
|
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) |
Anders Hansson (M) |
|
Ulrika Heindorff (M) |
Olof Lavesson (M) |
|
Gunilla Nordgren (M) |
Patrick Reslow (M) |
|
Ewa Thalén Finné (M) |
Hans Wallmark (M) |
|
Boriana Åberg (M) |
Anette Åkesson (M) |