Den som förvärvar en fastighet betalar i dag en expeditionsavgift till Lantmäteriverket. Expeditionsavgiften motsvarar myndighetens kostnader för handläggningen av ägarbytet.
Därutöver betalar den som har köpt en fastighet eller tomträtt stämpelskatt. För privatpersoner och bostadsrättsföreningar är stämpelskatten 1,5 procent av antingen köpeskillingen eller taxeringsvärdet (det som är högst); lägsta kostnad är 50 kronor. För juridiska personer – aktiebolag, föreningar med flera – är stämpelskatten 4,25 procent. Även den som tar ut inteckningar i fastighet debiteras expeditionsavgift samt en stämpelskatt om 2 procent av det inteckningsbeloppet.
Stämpelskatten motsvarar inga faktiska administrativa kostnader knutna till förvärvet, utan dessa täcks av expeditionsavgiften. Stämpelskatten ska i stället ses som en form av omsättningsskatt.
Den som säljer en bostad och förvärvar en fastighet betalar först kapitalvinstskatt avseende den tidigare bostaden och sedan stämpelskatt vid förvärvet av den nya fastigheten. När bostadsbyte förknippas med transfereringskostnader, inverkar det naturligtvis negativt på rörligheten på bostadsmarknaden.
När företags och människors rörlighet och handlingsutrymme begränsas, hindras också tillväxten, vilket på sikt är negativt för skatteintäkterna. Därutöver kan det ifrågasättas ur ett moraliskt perspektiv om en människas beskattningsbörda bör vara beroende av hur många gånger han eller hon flyttar. I den mån staten behöver intäkter bör dessa genereras genom andra, mer synliga inkomstkällor. Regeringen bör därför överväga om stämpelskatten bör avskaffas.
|
Maria Malmer Stenergard (M) |
|