Moderaterna vill ta vara på hela Sveriges potential. Vi vill att konkurrenskraften hos landsbygdens företag ska stärkas. Mjölkböndernas svåra situation behöver lösas. På kort sikt bidrar vi med minskade kostnader för jordbruksdiesel, på längre sikt vill vi förenkla regler som hämmar mjölkböndernas konkurrenskraft. Rovdjuren blir fler, vilket orsakar ökad risk för att tamdjur dödas. Därför ökar vi anslaget för ersättningar för viltskador. Vi vill se mer viltkött i de offentliga köken.
Tabell 1. Moderaternas förslag till anslag för 2016 uttryckt som differens gentemot regeringens förslag (tusental kronor).
|
Anslagsförslag 2016 för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel |
|||
|
|
|||
|
Tusental kronor |
|||
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen (M) |
|
|
1:1 |
Skogsstyrelsen |
413 452 |
−7 000 |
|
1:2 |
Insatser för skogsbruket |
328 206 |
−100 000 |
|
1:3 |
Statens veterinärmedicinska anstalt |
118 572 |
|
|
1:4 |
Bidrag till veterinär fältverksamhet |
104 305 |
|
|
1:5 |
Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder |
14 933 |
|
|
1:6 |
Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar |
124 349 |
|
|
1:7 |
Ersättningar för viltskador m.m. |
57 778 |
|
|
1:8 |
Statens jordbruksverk |
530 700 |
−13 000 |
|
1:9 |
Bekämpande av växtskadegörare |
5 000 |
|
|
1:10 |
Gårdsstöd m.m. |
7 632 000 |
|
|
1:11 |
Intervention för jordbruksprodukter m.m. |
128 000 |
|
|
1:12 |
Finansiella korrigeringar m.m. |
75 472 |
−30 000 |
|
1:13 |
Strukturstöd till fisket m.m. |
24 250 |
|
|
1:14 |
Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. |
137 000 |
|
|
1:15 |
Livsmedelsverket |
314 814 |
−11 000 |
|
1:16 |
Konkurrenskraftig livsmedelssektor |
76 160 |
−10 000 |
|
1:17 |
Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. |
42 913 |
|
|
1:18 |
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur |
4 007 866 |
|
|
1:19 |
Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur |
2 230 764 |
|
|
1:20 |
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket |
72 830 |
−30 000 |
|
1:21 |
Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. |
4 116 |
|
|
1:22 |
Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. |
1 029 |
|
|
1:23 |
Främjande av rennäringen m.m. |
107 915 |
|
|
1:24 |
Sveriges lantbruksuniversitet |
1 801 598 |
−15 000 |
|
1:25 |
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning |
564 354 |
|
|
1:26 |
Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien |
1 177 |
|
|
|
Nya anslag |
|
|
|
|
Justerad PLO-uppräkning |
|
|
|
|
Summa |
18 919 553 |
−216 000 |
Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter ska tas tillvara. Människor och företag över hela vårt land ska ges möjligheter att växa och utvecklas. Den svenska ekonomin är till stor del beroende av landsbygdens produktion – staden och landsbygden behöver varandra. För att den svenska konkurrenskraften ska vara stark måste hela landet leva. Jordbruket, livsmedelsindustrin och skogsindustrin lägger grunden för en livskraftig landsbygd. Det är för oss självklart att stärka förutsättningarna för företagande, handel och konkurrenskraften så att fler jobb skapas i hela landet. Vår politiska inriktning för att stärka landsbygden handlar främst om reformer och regelförenklingar, vilket presenteras mer ingående i våra kommittémotioner.
Mjölkbönderna har under en längre tid drabbats av låg lönsamhet, med låga världsmarknadspriser på mjölk och samtidigt med höga produktionskostnader. Samtidigt lägger regeringen sten på börda genom att höja skatten på drivmedel. Regeringens ytterligare skatterabatt på diesel som används i jordbruket blir en klen tröst, eftersom den inte tar hänsyn till ökade transportkostnader. Vi avvisar därför regeringens höjning av drivmedelsskatter. För att lätta mjölkböndernas kostnadsbörda gör vi istället temporär satsning 2016–2018 och avsätter 170 miljoner kronor per år för att stärka avdraget för diesel som används i jordbruket, vilket motsvarar en nedsättning av dieselskatten från 90 öre/liter till 140 öre/liter. Beteskravet anses också av många mjölkbönder vara hämmande och fördyrande. Vi vill se över reglerna i beteskravet för att öka flexibiliteten och ge möjligheter till stärkt produktion, med fortsatt starkt djurskydd. Vi är också beredda att se över andra modeller, bland annat med ekonomiska incitament, för beteskravets framtida utveckling.
Tack vare en framgångsrik rovdjurspolitik har våra stora rovdjur gynnsam bevarandestatus. En ökad närvaro av stora rovdjur som varg och björn medför att risken för attacker mot tamboskap blir större. Därför är det viktigt att ändamålsenlig licensjakt och skyddsjakt ska kunna genomföras, liksom att den som förlorar tamdjur kan få skälig ersättning. Vi höjer anslaget 1:7 Ersättningar för viltskador i linje med förslaget i vårpropositionen om 20 miljoner kronor per år.
Viltkött är klimatsmart och helt ekologiskt. En ökad konsumtion av viltkött, bland annat i de offentliga storköken, kan bidra till minskad klimatpåverkan från köttproduktion, samtidigt som det kan bidra till att minska viltskador från framförallt vildsvin. Vildsvinsstammen i södra Sverige har vuxit mycket snabbt under en relativt kort period, vilket har medfört skador i odlingar och trafikolyckor. För att begränsa vildsvinsstammens utbredning och snabba tillväxt behöver jakttrycket ökas och möjligheterna att ta tillvara på skjutna djur förbättras. Vi vill att Livsmedelsverket gör ett tidsbegränsat pilotprojekt i samråd med Jordbruksverket, Naturvårdsverket och lämpliga jägarorganisationer för att öka tillgång och efterfrågan på viltkött, däribland vildsvinskött, bl.a. till offentliga upphandlingar. Vi avsätter årligen 6 miljoner kronor för detta syfte under fyra år.
För att finansiera prioriterade satsningar görs från 2017 en justering av de anslag som berörs av PLO-uppräkning. Effekten blir att uppräkningen av vissa anslag blir något lägre jämfört med regeringens förslag.
|
Ulf Berg (M) |
|
|
Johan Hultberg (M) |
Åsa Coenraads (M) |
|
Gunilla Nordgren (M) |
Jesper Skalberg Karlsson (M) |