Motion till riksdagen
2015/16:2607
av Ulf Berg m.fl. (M)

Skogspolitik


 

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om inriktningen för ett nationellt skogsprogram och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna den nationella beslutanderätten över skogsfrågor och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta arbetet med att förenkla regler för skogsbruket och skogsindustrin och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om avsättningar av skyddsvärd skog och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av skogens roll för klimatomställningen och tillkännager detta för regeringen.

 

Motivering

Skogen är en av Sveriges viktigaste naturtillgångar och skogsnäringen en viktig del av svensk ekonomi. Den svenska skogens betydelse för vårt land kan inte nog understrykas. Skogen ger jobb, skatteintäkter och är väsentlig i vår handel med andra länder. Trots att bara 1 procent av världens skogar växer i Sverige står svensk skogsindustri för 10 procent av den globala produktionen av virke, massa och papper. Skogsindustrin står för 55 000 jobb i Sverige och tillsammans med underleverantörer för 175 000 jobb. Samtidigt är skogen en av våra viktigaste tillgångar för omställningen mot ett fossiloberoende samhälle. Utöver att vara en viktig naturresurs är skogens värde för den biologiska mångfalden, friluftsliv, jakt och turism en tillgång som bidrar till de mervärden som gör vårt land rikt.

Nationellt skogsprogram

Vi anser att dagens skogspolitik i grunden fungerar väl. Skogsvårdslagens två jämställda mål om miljö och produktion utgör en god grund för ett hållbart brukande av skogen. Samtidigt står skogsindustrin inför en rad utmaningar i och med omställningen till ett mer papperslöst samhälle. Viktiga framtidsområden som hållbar skogsskötsel, ökad export och utveckling av nya biobaserade produkter är central för skogsindustrins framtid. Alliansregeringen påbörjade därför arbetet med ett nationellt skogsprogram med utgångspunkt i de jämställda målen för miljö och produktion. Vi kan konstatera att den rödgröna regeringen har tagit på sig att fortsätta arbetet med att ta fram ett nationellt skogsprogram. Vi vill understryka vikten av att det arbete som alliansregeringen påbörjade fortsätter i samma anda. Skogsprogrammets inriktning bör vara att det ska omfatta ekonomiska, sociala och miljömässiga värden och syfta till att skogen och dess värdekedja ytterligare bidrar till utvecklingen mot ett hållbart samhälle och en växande biobaserad samhällsekonomi. Det ska ta ett brett och samlat grepp och syfta till att med det hållbara brukandet som grund skapa fler jobb med skogen som bas. 

EU har ingen gemensam skogspolitik. Ansvaret för skogspolitiken ligger istället hos de enskilda medlemsstaterna. När Sverige, Finland och Österrike gick med i EU 1995 fördubblades unionens samlade skogsareal, vilket föranledde behovet av inrättande av en gemensam skogsbruksstrategi som antogs av EU 1998. Strategin var tänkt att fungera som ett ramverk för skogsrelaterade åtgärder på EU-nivå och strävade efter bättre samordning av politikområden när det gäller frågor som rör skog och skogsbruk. Skogsbruksstrategin betonade skogarnas multifunktionella roll för samhällets utveckling och vikten av hållbart skogsbruk. För närvarande pågår inom EU ett arbete med att ta fram en ny skogsstrategi som ska möta framtidens utmaningar bättre. Det är positivt att ett redskap för att samordna EU-politik för att ta tillvara på skogens bidrag till ett hållbart samhälle och dess potential för jobb och tillväxt tas fram. Dock måste ett sådant tydligt avgränsas för att undvika att EU får inflytande över detaljer i den svenska skogspolitiken. Svenska förutsättningar för skogen är inte desamma som på andra platser i EU. Redan idag påverkas svensk skogspolitik av en lång rad direktiv och förordningar som påverkar skogsbruket, till exempel timmerförordningen. En stor risk med för stort inflytande från EU i den svenska skogspolitiken är att onödiga administrativa och byråkratiska hinder tillkommer. Regeringen måste därför fortsätta slå vakt om och värna vår rätt att i Sverige fatta beslut för en av våra viktigaste naturresurser.

Alliansregeringen drev ett ambitiöst arbete för att förenkla reglerna för skogsbruket och skogsindustrin. Bland annat slogs de olika skogsmyndigheterna samman till Skogsstyrelsen, SMÖR-redovisningen avskaffades och giltighetstiden för avverkningsanmälningar förlängdes – regelförenklingar som minskar administrativ börda. Vi anser att det förenklingsarbetet ska fortsättas.

Avsättningar av skyddsvärd skog

Det är viktigt att uppfylla de svenska åtagandena om att skydda skog som är värdefull för den biologiska mångfalden. Den svenska skogspolitiken är utformad enligt principen frihet under ansvar, och skogsägarna tar ett stort ansvar för att frivilligt göra avsättningar av skyddsvärd skog. Vi anser att det är ett system som bör värnas.

När frivilliga avsättningar inte räcker till, kan naturvårdsavtal, biotopskydd eller naturreservat upprättas. Det är viktigt att upprättande av naturvårdsavtal, biotopskydd och naturreservat föregås av god dialog med markägare, att goda förvaltningsplaner upprättas och att syftet med avsättningen långsiktigt följs upp. Vi ser dessvärre att det finns en tendens för att avsättningar skogsmark, i vilka ägarbyte sker, leder till att syftet med avsättningen inte fullföljs. Risken med det är att skyddsvärd skog blir misskött och dessutom kan utgöra en riskfaktor avseende tillväxt av skadeinsekter m.m., som riskerar att påverka omkringliggande skog negativt. Vi anser därför att formellt skydd av skog bör göras med tydliga mål för hur de avsatta områdenas naturvärden ska bevaras och utvecklas. De avsatta områdenas förvaltningsplaner ska fullföljas.

Skogsbrukets roll för klimatomställningen

Skogen har en central roll i den gröna omställningen och är en av nycklarna för att bryta vårt fossilberoende. Skogsråvara kan användas i produkter som substituerar till exempel energikrävande material och fossila drivmedel. Skogsmarken i sig binder kol. För att få bästa resultat för klimatets skull behöver skogen brukas. Därför är det viktigt att det nationella skogsprogram som nu tar form på allvar ser möjligheten att minska klimatpåverkan genom insatser för att höja produktionen och öka uttaget av biomassa. Att skapa förutsättningar för en ökad tillväxt och ökad produktion i de svenska skogarna ökar också potentialen för substitution av fossila produkter. Skogsprodukter för byggindustrin både i Sverige och i andra länder bidrar också till att minska klimatpåverkan från andra, mer energikrävande byggmaterial, varför ökad export av trä också kan bidra till minskad klimatpåverkan. Vi anser att skogens potential för minskad klimatpåverkan ska tas fasta på.

 

Ulf Berg (M)

 

Johan Hultberg (M)

Åsa Coenraads (M)

Gunilla Nordgren (M)

Jesper Skalberg Karlsson (M)