Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter ska tas till vara. Det ska ske på ett sätt som bidrar till hållbar utveckling – ekonomiskt, socialt och miljömässigt.
Sveriges produktion av mat och livsmedel spelar en betydande roll i detta. Genom att producera mer mat i Sverige skapar vi ekonomisk tillväxt, arbetstillfällena växer till runt om i landet, samtidigt som vi tar ansvar för miljön.
Svensk mat är förstklassig tack vare vårt höga djurskydd, vår låga antibiotikaanvändning och vår miljö- och klimathänsyn. Nya moderaterna vill vända utvecklingen, som innebär en minskad svensk livsmedelsproduktion. Vi måste därmed fokusera på hur vi kan förbättra svenska livsmedelsproducenters konkurrensvillkor och deras möjligheter till export, hur vi kan göra regelbördan lättare att bära, hur vi gör kontroller enklare och hur vi får fler att äta sund mat producerad under goda villkor.
Svensk livsmedelsexport är en av våra mest framgångsrika exportgrenar. Under 2014 ökade svensk livsmedelsexport med 9,4 procent, medan varuexporten som helhet ökade med 3,1 procent. Under 2014 uppgick livsmedelsexporten till närmare 70 miljarder kronor. Vi ser att potentialen är betydligt större än så.
För att nå bättre konkurrenskraft inom livsmedelsproduktionen måste vi ta ett samlat grepp kring livsmedelsfrågorna ur flera perspektiv – konsument, primärproducent, livsmedelsföretag, handeln samt stat, kommun och landsting. För Nya moderaterna är det viktigt att värna frihandel och öppna gränser. Det tjänar Sverige på. Samtidigt måste vi arbeta för att svenska bönder och livsmedelsföretag i Sverige i allt större utsträckning kan verka under lika goda konkurrensförutsättningar som sina europeiska grannar. Vår vision är att svenska bönder ska få betalt för sin mat direkt av konsumenterna utan skattebetalarnas stöd och bidrag. En utfasning av jordbruksstöden och en ökad marknadsorientering måste dock göras gemensamt inom EU för att inte snedvrida konkurrensen ytterligare.
Svensk livsmedelsexport är en av våra mest framgångsrika exportgrenar och en ökad export är en grundbult för att öka svenskt livsmedelsföretagande och svensk livsmedelsproduktion. Svensk livsmedelsproduktion behöver stå på fler ben än den inhemska marknaden för att öka lönsamheten och möta den internationella konkurrensen. Svensk mat är i världsklass och vi har all anledning att arbeta för en ökad livsmedelsexport. Fler och fler får upp ögonen för bra mat, fler och fler oroas över antibiotikaresistens och fler och fler vill äta mat som producerats under bra förhållanden. Där har svensk mat allt att vinna.
Då Sverige gick med i EU och blev en del av EU:s inre marknad fick vi en hemmamarknad med 500 miljoner konsumenter istället för endast 9 miljoner svenska konsumenter. Det skapar fantastiska möjligheter för livsmedelsföretagen i Sverige, och vi ser att det finns stor potential att öka exporten till EU-länderna. Det finns även fler länder utanför EU där vi har potential att öka exporten.
Genom att införa en webbaserad exportportal kan vi förenkla svensk livsmedelsexport. Exportportalens syfte bör vara att marknadsföra svensk mat och göra det enkelt för importörer att välja svenska livsmedel. Det bör även undersökas huruvida en sådan exportportal kan erbjuda information och blanketter för att underlätta import och export.
Alliansregeringen arbetade hårt för att vi ska kunna exportera mer mat till Kina genom handelsavtal. Sverige exporterar även mycket spannmål till tredjeland. Det finns flera länder där svensk mat borde vara attraktiv och där vi bör verka för handelsavtal, däribland Japan. Det är därför viktigt att driva frågan om handelsavtal i fler länder utanför EU. Det kommande frihandelsavtalet mellan EU och USA oroar många livsmedelsproducenter, men faktum är att ett frihandelsavtal kan förenkla livsmedelsexporten till USA och vissa beräkningar visar att det finns möjligheter till att det är just livsmedelsexporten som kommer att öka mest. Med fler handelsavtal kan svenska livsmedelsproducenter utöka sin export, vilket gynnar både primärproducenter och livsmedelsföretag. Därför anser vi att det är av yttersta vikt att regeringen fortsätter i samma anda som i Matlandet Sverige och verkar för fler handelsavtal med tredjeland.
För att Sverige ska ligga i framkant vad det gäller livsmedel och för att svenska företag ska kunna nischa sig på den globala marknaden behövs mer forskning för ännu bättre mat och stärkt konkurrenskraft, från primärproduktion till högförädlade produkter. I Konkurrenskraftsutredningens slutbetänkande presenteras olika förslag för inriktning i jordbruks- och livsmedelsforskningen, vilka bör tas tillvara på. Mer behovsdriven forskning som stärker konkurrenskraften inom jordbruks- och trädgårdssektorn behövs. Några av framtidens viktigaste utmaningar berör hälsa och en hållbar livsmedelsproduktion, som är områden som Sverige ligger i framkant inom. Det är därför på flera plan viktigt att vi värnar och utvecklar livsmedelsforskningen i Sverige. Vi anser att regeringen bör beakta behovet av stärkt forskning inom livsmedelsproduktionen i den kommande forsknings- och innovationspropositionen.
Sedan Sverige gick med i EU är livsmedelslagstiftningen i stor utsträckning EU-gemensam. Visst utrymme ges dock att på nationell nivå införa ytterligare krav på bland annat kontroller. Vi menar att nationella, mer långtgående regler riskerar att försvaga svenska livsmedelsproducenters konkurrenskraft än mer och medför en ökad administration och kostnad för främst små livsmedelsproducenter. Därför anser vi att det bör göras en översyn huruvida det finns nationella, mer långtgående regler som går att förbättra och förenkla utan att för den delen försämra det som gör svenska livsmedel så bra, däribland god djurhälsa och liten negativ miljö- och klimatpåverkan.
Ansvaret för livsmedelskontrollerna ligger främst på kommunal nivå. Vanligtvis betalar livsmedelsföretaget en fast avgift varje år för de kontroller kommunen ska göra. I dagsläget genomförs det sammantaget för få livsmedelskontroller runt om i landet. Det leder till att många livsmedelsföretag upplever att de inte får de kontroller som de betalar för och det kan även vara ett problem för livsmedelssäkerheten gentemot konsumenten. Vi föreslår i stället en ny modell, där företagen betalar en mindre fast administrativ avgift varje år, därefter faktureras företagen efter utförd kontroll. Fokus på kontrollerna bör dessutom vara en gemensam dialog mellan inspektör och företag, där målet är att gemensamt lösa eventuella problem innan företaget får ett föreläggande. Vi föreslår därför att Livsmedelsverket ges i uppdrag att arbeta fram en policy för livsmedelskontroll som grundar sig på dialog och en tydligare koppling mellan avgift och faktiskt utförd kontroll.
I bland annat Danmark och Finland har man ett system med standardiserade kontrollsymboler som gör det enkelt för kunden att se hur företaget har klarat sig i livsmedelskontrollen. Det bör övervägas huruvida ett liknande system bör införas även i Sverige, det gör det enkelt för kunden att välja säker mat och de företag, butiker och restauranger som har en god livsmedelssäkerhet kan marknadsföra det gentemot kunderna.
Om ett livsmedelsföretag och en livsmedelsinspektör inte kan enas kring ett beslut går det att överklaga till kommunen. Går det inte att hitta en lösning går ärendet vidare till högre instans, förvaltningsrätten. Det är ett krångligt och tidskrävande system. I flera fall fungerar livsmedelskontrollerna utmärkt, men om problem skulle uppstå måste det finnas andra vägar att gå framåt. Därför föreslår vi att livsmedelsföretag ska ges rätt att få byta livsmedelsinspektör. Dock vet vi att det i vissa kommuner bara finns en livsmedelsinspektör. För att kunna tillgodose möjligheten att byta inspektör föreslår vi att kommuner/regionförbund bör samverka för att kunna erbjuda möjligheten till byte. Genom fördjupad samverkan ökar det även möjligheten till specialisering för de olika inspektörerna, jämfört med idag då en inspektör måste kunna allt.
Sverige har ett av världens högsta djurskydd och vår syn på djur skiljer sig från många andra länders. De flesta lantbrukare i Sverige gör ett fantastiskt jobb med sin tamboskap och ser ett mervärde i djuren. Tack vare att svenska lantbrukare dagligen sköter om sina djur på ett bra sätt har vi en mycket god djurhälsa och därför behöver svenska djur inte lika mycket antibiotika som djur i resten av världen.
Faktum är att Sverige har EU:s lägsta antibiotikaanvändning vad gäller tamboskap. Exempelvis använder man i Tyskland 16 gånger mer antibiotika än i Sverige. Två tredjedelar av all antibiotika i världen går till djuruppfödning och är ett resultat av jakten på billigt kött. Det är därmed ett globalt problem och Sverige har, som föregångsland i frågorna, all anledning att vara en stark och drivande röst.
Vi ska vara mycket stolta över svensk djurproduktion och värna vårt djurskydd, och vi är övertygade om att vårt svenska djurskydd och djurhälsan i Sverige har goda möjligheter att vara en större nisch på den globala marknaden. Därför är det viktigt att vi inte försämrar djurhälsan i Sverige utan i stället utvecklar det till en fördel.
Vi måste även fortsätta att arbeta för att höja djurskyddet inom EU så att det närmar sig svensk standard. De djurskyddsbestämmelser som gäller i EU ska efterlevas och länder som bryter mot vår gemensamma lagstiftning ska också bemötas med tillbörliga konsekvenser.
Samtidigt anser vi att en översyn och modernisering av djurskyddslagstiftningen är eftersträvansvärt. Vi menar att det finns möjlighet till översyn av djurskyddslagstiftningen som förenklar för djuruppfödaren utan att djurhälsan försämras. Syftet och målet med svensk djurskyddslagstiftning bör vara att djuren ska må bra och vara hälsosamma. Vi vill se en mer målstyrd lagstiftning som säkerställer detta men där vägen dit kan variera. Till exempel anser vi att reglerna i beteskravet behöver ses över för att öka flexibiliteten och stärka produktionen och är beredda att på sikt överväga andra modeller, bland annat ekonomiska incitament, för beteskravets framtida utveckling.
Vår utgångspunkt är att det aldrig ska löna sig att fuska eller bryta mot lagen. Dessvärre kommer rapporter om att livsmedelsbedrägerierna breder ut sig och att kriminella grupperingar runt om i Europa tjänar pengar på att exempelvis sälja olivolja som innehåller smörjolja eller honung som innehåller sockerlösning. Det absolut viktigaste för att motverka livsmedelsbedrägeri är att alla länder inom EU gemensamt arbetar med denna fråga, eftersom mycket mat handlas inom EU:s inre marknad. Livsmedelsbedrägerier är också ofta kopplad till annan brottslighet, varför frågan är särskilt viktig att belysa.
Därför vill vi att denna fråga ska prioriteras högre på EU-nivå och att gemensamma insatser görs, inte minst för att fördjupa samverkan mellan EU:s medlemsstater och dess berörda myndigheter vad beträffar exempelvis informationsutbyte. Samarbetena mellan myndigheter, både i och utanför Sverige, bör förbättras och göras mer strategiskt och systematiskt för att upptäcka livsmedelsbedrägerier. Konsumenter ska känna sig trygga med maten de äter och bedrägerier ska aldrig löna sig.
År 2013 upphandlades livsmedel i den offentliga sektorn för 8,9 miljarder kronor. Kommuner och landsting är med andra ord stora aktörer på livsmedelsmarknaden, och har därmed stora möjligheter att påverka. Det är även viktigt att barnen i skolan, patienterna på sjukhusen och våra äldre ska få bra och näringsrik mat. Vi tycker att pris inte ensamt ska styra val av mat, utan även miljöpåverkan, djurskydd och antibiotikaanvändning borde vara viktiga faktorer att ta hänsyn till vid livsmedelsupphandling.
I många länder använder man rutinmässigt antibiotika till tamboskap som kompensation för en sämre djurhälsa. I Sverige har vi en mycket god djurhälsa och rutinmässig användning av antibiotika är sedan länge förbjudet. Den antibiotikaresistens som sprider sig världen över är ett stort problem som måste tas på största allvar.
Genom att ta hänsyn till alla dessa faktorer har svensk mat goda möjligheter att vinna upphandlingar. Vi vill att fler ska upphandla smart, och på så sätt kan vi få bättre mat i offentlig verksamhet och stödja mat som producerats under goda förhållanden.
Fler småskaliga slakterier runt om i landet leder till kortare djurtransporter och skapar samtidigt arbetstillfällen. De småskaliga slakterierna är viktiga för att möjliggöra ett ökat utbud av närproducerade livsmedel samt skapar en viktig infrastruktur för att stärka turism och den ökade gastroturismen. Alliansregeringen sänkte avgiften för både primärproducenter och slakterierna, och under Alliansens tid fördubblades antalet småskaliga slakterier. Vi vill gärna att fler småskaliga slakterier ska kunna etableras och vill därför få förenklade regler.
|
Ulf Berg (M) |
|
|
Johan Hultberg (M) |
Åsa Coenraads (M) |
|
Gunilla Nordgren (M) |
Jesper Skalberg Karlsson (M) |