Yrkeshögskolan spelar en stor roll när det gäller kompetensförsörjningen för svensk arbetsmarknad. Näringsliv, kommuner och landsting har ett stort behov av utbildad personal för att kunna försörja och säkerställa behovet av framtidens arbetsmarknad både lokalt, regionalt och nationellt. Runt om i landet finns det flera exempel på ett väl fungerande samarbete mellan kommuner och näringsliv när det gäller att initiera och analysera behovet av specifika yrkesgrupper. Analyser som sedan lett fram till ansökningar och beviljade utbildningar från tidigare KY-myndigheten och nuvarande YH-myndigheten. De satsningar som regeringen nu aviserar i budgetpropositionen är välkomna och ger ökade förutsättningar att möta de behov som nu finns på arbetsmarknaden.
I Kronobergs län har Vård- och omsorgscollege arbetat mycket med karriärvägar, vilket har medfört att arbetsgivarna ser yrkeshögskolan som en allt viktigare utbildningskälla.
I samverkan med länets kommuner och region Kronoberg har man skapat ett relevant och brett utbud av vård‐ och omsorgsutbildningar med hög kvalitet som leder till arbete och anställning efter utbildningstiden. Här främjas en god samverkan mellan utbildningsanordnare och arbetsliv för att i framtiden kunna möta upp arbetsmarknadens fortsatta behov av utbildad arbetskraft.
Under de närmaste fem åren beräknas de kommande åldersavgångarna inom yrkesgruppen undersköterskor vara drygt 450 personer. Under tidsperioden 2013–2022 förväntas var fjärde av dagens undersköterskor att gå i pension. Stora åldersavgångar väntas även för exempelvis vårdbiträden, skötare, vårdare och tandsköterskor. Nästan 40 procent av tandsköterskorna kommer att gå i pension inom de närmaste tio åren.
Detta i kombination med en beräknad befolkningstillväxt bidrar till att efterfrågan på kompetent vård- och omsorgspersonal kommer vara fortsatt hög. I Kronobergs län uppskattas antalet äldre öka med drygt 5 200 personer mellan 2013 och 2022.
Exemplet ovan visar på behovet av ett omfattande stöd från staten och det offentliga samhället. Men det visar också på behovet av långsiktighet, kvalitet och resultat i form av anställningsbarhet efter genomförd yrkesutbildning.
Regeringen aviserar nu förändringar i regelverket som förbättrar förutsättningarna att bedriva kvalificerade yrkeshögskoleutbildningar. Det är angeläget att utbildningar kan pågå och utvecklas under en längre tid – något som förbättrar förutsättningarna att investera i teknisk utrustning, rätt lärarkompetens m.m. De tidigare reglerna riskerade medföra försämrad kvalitet och kortsiktig planering för kommande yrkeshögskoleutbildningar. Därför bör föreslagna förändringar övervägas att följas upp i syfte att förstärka och premiera långsiktighet och kvalitetsmedvetenhet. Ett uppdrag att bedriva utbildningen under längre tid, ger bättre förutsättningar för anordnarna att både förstärka och utveckla kvaliteten, men också bygga upp väl fungerande samverkansformer med relevanta branscher.
Det är med andra ord angeläget att se över möjligheterna att följa upp förändringarna i yrkeshögskoleverksamheten i syfte att säkerställa att anordnarna ges bättre förutsättningar att utveckla kvalitet och samverkansformer.
[Motionärernas namn]
|
Tomas Eneroth (S) |
Monica Haider (S) |