Regeringen har föreslagit ett nytt sätt att göra en indexuppräkning av skatterna över tid. Den är satt till konsumentprisindex (KPI) plus 2 procent. Den nya indexuppräkningen är ett förslag som ska börja gälla 2017, d.v.s. den påverkar inte budgeten för 2016 som riksdagen då i ett klubbslag beslutar om. Därmed är min bedömning att förslaget inte heller är budgetpåverkande utan ett förslag som ska träda i kraft först i 2017 års budget. Det gör att riksdagen redan nu har möjlighet att tydligt deklarera att man säger nej till en ny indexuppräkning. Om regeringen vill höja skatter och avgifter så får man göra detta i budgeten inför 2017. Indexjusteringen är tänkt att bevara punktskattens styrande effekt men regeringens förslag innebär att gå betydligt längre än så. Men man kan inte hävda att nya indexuppräkningssystem som träder i kraft i framtiden ingår i budgeten. Landsbygden, åkerinäringen, lantbruket, företagen och jobben är redan idag hotade av stenhård konkurrens och att i det läget införa nya skyhöga indexuppräkningar på bensin och diesel är inte acceptabelt. Sverige borde istället fundera fram nya förslag som stärker landets konkurrenskraft och gör att svenska företag kan växa och anställa. Sverige har redan idag Europas högsta skattetryck på bensin och diesel samtidigt som vi är Europas till ytan femte största land med mycket stora avstånd och långa transportvägar både för invånarna och för företagen.
|
Sten Bergheden (M) |
|