I ett fritt och öppet samhälle ska man kunna leva med och älska vem man vill. Man ska få tro på det man vill. Oavsett varifrån man kommer eller hur man ser ut är det en självklarhet att alla ska bemötas med respekt. Alla människor har rätt att känna trygghet. Tyvärr ser verkligheten inte ut så. Det finns de som provoceras av andras kärlek, utseende eller religion. Det finns de som går över gränsen – som hotar, kränker och misshandlar personer på grund av deras sexuella läggning, etniska tillhörighet eller religion. Fördomar som bitit sig fast, okunskap och bristande respekt kan få vedervärdiga konsekvenser och är ett problem som måste tas på stort allvar.
Sverige ska vara ett land där alla människor ska ha lika möjligheter att förverkliga sina drömmar och ambitioner utan att hållas tillbaka av fördomar och diskriminering. Alla ska kunna leva sina liv utan att behöva dölja sin sexuella läggning, religion eller etniska tillhörighet på grund av rädsla för att utsättas för diskriminering, våld eller andra kränkningar. Det borde vara en självklarhet men så ser verkligheten dessvärre inte ut.
I Sverige anmäls cirka 5 000 hatbrott varje år. Benämningen hatbrott avser i första hand brotten hets mot folkgrupp och olaga diskriminering, men det kan även vara andra brott där ett motiv för brottet har varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet.
Bestämmelsen om hets mot folkgrupp finns i brottsbalken, men för att den även ska träffa hets som förekommer i grundlagsskyddade medier såsom tryckta skrifter och radio- och tv-sändningar samt på webbsidor med grundlagsskydd har den även tagits in i tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens brottskataloger. Som en del av det starka, svenska skyddet för tryck- och yttrandefriheten måste ett brott finnas med i dessa brottskataloger för att vara straffbart om det begås i grundlagsskyddade medier. Varje förändring av dessa brottskataloger utgör således en grundlagsändring.
En fråga som uppmärksammats är det straffrättsliga skyddet för transpersoner, som inte idag omnämns bland de grupper eller personkretsar som omfattas av hetslagstiftningen. Moderaterna anser att även hets mot personer som motiveras av personernas könsuttryck och/eller könsidentitet ska omfattas av lagstiftningen om hets mot folkgrupp. Det skulle innebära att bland annat transpersoner skulle skyddas av denna lagstiftning.
En utredning som alliansregeringen tillsatte den 31 juli 2014 ser bland annat över frågan om huruvida transpersoner borde omfattas av tryckfrihetsförordningens, yttrandefrihetsgrundlagens och brottsbalkens bestämmelser om hets mot folkgrupp. Det är angeläget att hets- och hatbrott motverkas och samhällets ställningstagande kring detta bör vara tydligt. Eftersom ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen kräver två likalydande beslut med ett riksdagsval emellan kan en regeländring tidigast träda i kraft efter riksdagsvalet 2018. När utredningens arbete är slutfört bör därför frågan om inkludering av transpersoner i nämnda bestämmelser hanteras på sådant sätt att det första av de två likalydande besluten kan fattas i god tid före 2018 års val.
|
Andreas Norlén (M) |
|
|
Annicka Engblom (M) |
Maria Abrahamsson (M) |
|
Patrick Reslow (M) |
Lisbeth Sundén Andersson (M) |
|
Marta Obminska (M) |
|