Fortsatt satsning på kreativa näringar skapar framtidens jobb
Med en ambitiös politik för företagande och innovationer kan jobben bli fler och komma fler till del. Jobb skapas av företag som startar, växer och anställer. Det skapar också grunden för fler jobb i offentlig sektor. Det var därför alliansregeringen gjorde det mer lönsamt att driva företag och minskade krångel för företagare och entreprenörer. Jobben blir fler när fler människor vill och kan arbeta, när fler företag startar och växer och när arbetsgivare vågar anställa.
Sverige byggs starkt genom fler i arbete. Vårt mål är att alla som vill och kan arbeta ska ha ett jobb att gå till. Att ha ett arbete och en inkomst ger människor makt över sina liv, liksom en känsla av gemenskap och av att vara behövd. När vi är många som jobbar hjälps vi åt att skapa mer resurser till det som är gemensamt. På så sätt skapar vi förutsättningar för ett mer jämlikt och jämställt samhälle och stärker sammanhållningen i vårt land. Alliansregeringen har visat att det är möjligt då utanförskapet har minskat med närmare 200 000 personer sedan 2006. Vi har idag högst sysselsättningsgrad och högst arbetskraftsdeltagande i hela EU. Utmaningarna är dock alltjämt stora.
Det är genom öppenhet och handel vi bygger vårt välstånd. Samtidigt utmanas företag och jobb i Sverige ständigt av entreprenörer och innovationer från hela världen. För att kunna konkurrera på den globala marknaden behöver vi förbättra villkoren för företagsamhet och entreprenörskap. Mycket kan göras för att främja svensk export och skapa ett gott näringslivsklimat. Bland annat föreslår vi moderater att kravet på aktiekapital för bildandet av nya aktiebolag halveras till 25 000 kronor samt att vi underlättar för företag att exportera. På sikt vill vi även se en harmonisering av momsen på digitala böcker och andra bokformat. Sverige rankas högt i internationella jämförelser när det gäller företagsklimatet, men vi kan fortfarande bli bättre. Därför måste vi också använda oss av de resurser vi har på ett bättre sätt.
Kreativa näringar skapar framtidens jobb
De kreativa näringarna växer allt snabbare i Sverige och sysselsätter idag fler personer än vad exempelvis fordonsindustrin gör. Det handlar om allt ifrån arkitektur, dataspel, design, film, fotografi, konst, konsthantverk, bibliotek, museum, kulturarv, media, musik, reklam och tryckt media. Det är dessutom framtidssektorer som spås växa ytterligare de kommande åren. En huvuduppgift för vår ekonomiska politik är att fortsätta stärka förutsättningarna för att nya jobb ska växa fram. Det är därför nu dags att ta nästa steg.
I detta arbete är inte minst de kreativa näringarna av stor betydelse. Totalt omsätter kreativa näringar cirka 285 miljarder kronor per år och stod 2010 för drygt 3 procent av BNP. Hela 117 000 företag är verksamma inom området och antalet företag ökade dessutom med i genomsnitt drygt 5 procent per år mellan 2008 och 2010.
Sverige betraktas idag som ett av världens mest kreativa länder, i vissa mätningar som det mest kreativa. Orsaker som ofta nämns är öppenhet och tolerans. Detta är viktiga värden i sig, men forskning visar dessutom att de är avgörande för länders förmåga till ekonomiska framsteg.
Alliansregeringen har genomfört flera reformer som på olika sätt gynnar de kreativa näringarna. En särskild handlingsplan för de kulturella och kreativa näringarna har tagits fram. Det nyligen införda investeraravdraget underlättar tillgång till kapital i tidiga skeden. Genom arbetskraftsinvandringen har det blivit lättare att rekrytera spetskompetens från länder utanför EU. De halverade arbetsgivaravgifterna har gjort det billigare att ge unga kreativa människor jobb.
Kulturella och kreativa näringar skapar varumärken för Sverige. ABBA, Robyn och Astrid Lindgren är några exempel på detta. Staten bör, bland annat via Business Sweden, i ännu högre utsträckning se på näringen som en viktig exportmöjlighet som genererar jobb, skatteinkomster och skapar en positiv bild av landet Sverige. För att långsiktigt säkerställa branschens utveckling, och inte minst den svenska musikindustrin, måste upphovsmäns rätt till ersättning värnas oavsett det sätt deras verk förmedlas på. Teknikneutralitet är i detta sammanhang en självklarhet.
Bättre statistik
De kreativa näringarna är viktiga branscher för exporten, jobben och för bilden av Sverige utomlands. Dock är det svårt att få en samlad bild av omsättning, antal jobb och tillväxt. Detta är något som har uppmärksammats av branscherna. Det är en fråga som andra länder redan löst. Det är viktigt att synliggöra potentialen och att kunna sätta gemensamma mål för branscherna. Eventuella insatser från statens sida ska även kunna utvärderas och då är statistiken avgörande. Vi vill därför att det görs en översyn av SNI-koder och att man tar fram en gemensam definition på kulturella och kreativa näringar.
Värna och stärk upphovsrätten
Den nya tekniken, särskilt bredbandsutvecklingen, har förändrat villkoren för dagens upphovsmän. Men grundtanken bakom upphovsrätten är fortfarande densamma: att upphovsmän ska kunna leva på och få bestämma över sitt skapande. Det finns inte siffror från alla kreativa branscher över hur hårt den illegala publiceringen – och nedladdningen – drabbar dem i ekonomiska termer. Mediavisions senaste rapport visar att piratkopieringen av film och tv i Sverige (streaming och nedladdning) har ökat med drygt 30 procent sedan förra mätningen för ett år sedan. Under 2015 piratkopierades cirka 290 miljoner filmer och tv-avsnitt jämfört med 220 miljoner filmer och tv-avsnitt år 2014. Detta är inte bara en stor förlust för upphovsmännen, det är dessutom ett stort problem för företagen och för staten. När allt försvinner ut i en svart marknad försvinner även moms och andra skatteintäkter som väl kan behövas för att öka resurserna till skola, vård och omsorg. Det är också problematiskt för den allmänna rättsmoralen att det idag är mer eller mindre socialt accepterat att bryta mot upphovsrättslagen. När människor bryter mot en lag, utan att staten reagerar, uppstår risk för att även andra lagar kan tillåtas att brytas. Moderaterna vill därför att man ska se över ett förtydligande i lagstiftning avseende streaming av film. Men även möjligheten till skärpta straffskalor, införandet av grovt upphovsrättsbrott, möjlighet att efter domstolsbeslut blockera sajter som olovligen sprider upphovsrättsligt material, samt att ta fram statistik som visar hur immateriella rättighetsintrång och hur det påverkar jobben.
Dessa insatser kan minska den brottslighet som tjänar pengar på att sprida upphovsrättsskyddat material olovligt. Vi vill se över möjligheten att ge PRV ett uppdrag att informera människor om upphovsrätten. För att lyckas måste informationsinsatsen vara en långsiktig satsning för att påverka människors kunskap, attityd och beteende när det gäller upphovsrätten. Redan idag har PRV uppdrag att informera företag om immateriella rättigheter som en strategisk resurs för att utveckla deras företag. Detta syftar till att underlätta för upphovsmännen att kunna leva på sitt yrke.
Betydelsen av att attrahera intellektuella investeringar är stor, på grund av övergången mot en alltmer kunskapsbaserad ekonomi samt en global konkurrens där immateriella investeringar flödar över gränserna. Därför verkar många länder för att införa strategier för att främja immateriella investeringar. Sverige bör se över möjligheten att ta fram en nationell strategi för att främja immateriella investeringar.
Stor exportpotential
Den inhemska marknaden för musik, mode och dataspel är liten. Därför har de kreativa näringarna varit prioriterade i Sveriges export- och handelspolitik. Bland annat genom kommunikationsstrategin Symbio Create och den så kallade Främjarkalendern som är ett initiativ för att främja exporten av de kreativa näringarna.
För att underlätta exporten av kreativa näringar används kommunikationskonceptet Symbio Create. Det är en gemensam plattform med idéer, verktyg och goda exempel. Syftet är att samla Svenska resurser för att maximera möjligheterna till ökad export för kulturella och kreativa näringar.
Alliansregeringen tog initiativ till Främjarkalendern. Syftet är att, via utlandsmyndigheterna, marknadsföra sju kreativa näringar – musik, film, gaming, marknadskommunikation, mode, design och litteratur. Varje näring lyfts fram en månad i taget på ett rullande schema. Urvalet av branscher baseras på deras exportpotential. Det är en del av visionen att fördubbla exporten.
Nationell strategi för den kreativa sektorn
Det har gått flera år sedan alliansregeringen tog fram en särskild handlingsplan för den kulturella och kreativa näringen. Det finns anledning att utvärdera hur implementeringen av handlingsplanen har fallit ut. Fram för allt finns den anledning till att skapa förutsättningar för att den kreativa sektorn kan lyfta sig till ytterligare en nivå, med fler företag och fler jobb som resultat. Det är många olika aktörer som kan skapa det fundament som behövs för att Sverige ytterligare ska bli världens bästa land för kreativa näringar. För att få alla aktörer att dra åt samma håll föreslår Moderaterna att vi ser över möjligheten att ta fram en nationell strategi för den kreativa sektorn.
|
Lars Hjälmered (M) |
|
|
Hans Rothenberg (M) |
Cecilie Tenfjord-Toftby (M) |
|
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) |
Jörgen Warborn (M) |