Av olika skäl uppstår intressekonflikter mellan boende, enskilda markägarnas vilja och samhällets önskemål att kunna utnyttja mark för olika ändamål. Två traditionella områden som ofta innebär intressekonflikter är vägar och järnvägar. Idag handlar det lika ofta om ledningsdragningar av olika slag, med därtill hörande anläggningar. Exempel som på senare tid har medfört infekterade diskussioner mellan markägare och exploatörer är byggande av nya stamnät för elöverföring. Ledningsdragningar som tar väldigt mycket mark i anspråk.
Ofta innebär nya ledningsdragningar att redan hårt exploaterade områden, där markägare har fått sina möjligheter att utnyttja sin mark kringskurna, ytterligare drabbas.
I ett modernt samhälle kommer man då och då till situationer då man behöver utnyttja mark för allmänna ändamål. Markägarens krav på avkastning från marken finns dock kvar både vad gäller mark avsedd för jordbruk och skogsbruk. Vi vet att markens koldioxidsänkande förmåga, den kolsänka som växande skogsmark utgör, kraftigt reduceras vid t.ex. exploatering av ledningsgator. Skogsbruk som näring är därtill en av landets viktigaste industribaser med ett högt exportnetto. Därtill kan vi konstatera att det är välståndspåverkande om betydande områden skogsmark görs improduktiv pga. ledningsgator. Boendemiljöer påverkas av luftburna ledningar som av de flesta människor uppfattas som fula och störande.
Enligt vårt synsätt är det därför rimligt att marksnål teknik används vid exploatering för t ex ledningssträckningar. I praktiken innebär detta att ledningar förläggs under markytan, i syfta att spara mark men också att minimalt påverka boendemiljöer. Regeringen bör i regleringsbrev till berörda myndigheter och företag föreskriva att marksnål teknik ska användas.
|
Eskil Erlandsson (C) |
Per Lodenius (C) |