Svensk livsmedelsstrategi med konsumentfokus
Matlandet Sverige och ökat förädlingsvärde
Småföretagarens villkor, jordbrukets och fiskets konkurrenskraft
Främjad livsmedelsexport – en förutsättning för en livskraftig landsbygd
Gårdsförsäljning av egenproducerat öl och vin
EU bör arbeta för minskad livsmedelsförfalskning
Ursprungsmärkning av livsmedel
Hantering av matsvinn med etappmål, projekt och ändrad märkning
Svenska djurskyddsregler och miljöhänsyn i upphandling
Den svenska maten är världsberömd och något vi ska vara stolta över. Sverige är bland de länder som har högst djurskydd i hela världen och har lägst antibiotikaförbrukning i EU inom djurhållningen. God mat som är näringsriktig, sund, säker och hållbar skapas med hjälp av investeringar i den svenska landsbygden, proaktiva livsmedelsföretag och konsumenter som ställer krav i kombination med god djurvälfärd och miljöhänsyn.
Centerpartiet och Alliansen har under åren i regeringsställning arbetat för att förbättra förutsättningarna för bönderna, stärka konsumentmakten, mathantverket och för att hela landet ska leva. En sådan satsning är ”Sverige – det nya Matlandet” som har lett till drygt 9 000 fler jobb, fler livsmedelsföretag och fler små slakterier på landsbygden. Målet har hela tiden varit att all matproduktion i Sverige ska hålla en hög klass genom god livsmedelskontroll, livsmedelssäkerhet och bra miljö- och djuromsorg.
I upphandlingar är det däremot snarare priset som styr än kvaliteten på maten. Vi vill nyttja potentialen vid upphandlingar att verka för att stärka livsmedel som producerats med höga djurskydds- och miljökrav. Maten som barnen eller de äldre får på tallriken ska vara både sund, säker och hållbar utan onödiga tillsatser eller kemikalier.
Konsumenternas roll behöver stärkas och det ska vara enkelt att handla närproducerat, hållbart och miljövänligt. Med fullständiga innehållsförteckningar och märkningar som talar om varifrån maten kommer blir det lättare för konsumenten att göra bra val i affären.
Den svenska matproduktionen har en stor potential i och med att den svenska bonden och de svenska livsmedelsföretagen producerar sund och säker mat. Den svenska livsmedelsproduktionen behöver öka och få förutsättningar att växa. Därför vill vi ta fram en nationell livsmedelsstrategi som en vidareutveckling av satsningen på Matlandet Sverige. Den livsmedelsstrategin bör bland annat innehålla mål om ökad svensk livsmedelsproduktion totalt sett. För att stärka den svenska livsmedelsproduktionens konkurrenskraft och lönsamhet vill vi, som en central åtgärd i livsmedelsstrategin, tillsätta en matkommission. I matkommissionen vill vi se att representanter från bönderna, livsmedelsindustrin, handel och konsumenter ingår, men även representanter från riksdagens partier. Syftet är att såväl politiken som näringen ska göra verkliga åtaganden för att tillsammans vända trenden.
Vi ser att den svenska livsmedelsproduktionen har problem med konkurrenskraften och lönsamheten i en tävlan mot importerad billig mat. Importerad billig mat som har producerats med sämre skydd och hänsyn till djur och miljö. Det är en negativ utveckling för svensk livsmedelsproduktion som Centerpartiet vill ändra på. Centerpartiet anser att vi ska producera mer mat i Sverige, framförallt för att minska den miljöpåverkan i andra länder som vår livsmedelsimport ger. Det kan även finnas skäl att ur ett beredskapsperspektiv ha en stor inhemsk livsmedelsproduktion, vilket även Försvarsberedningen påtalat.
Samtidigt behöver konsumentens roll i livsmedelsstrategin prioriteras. Om konsumenterna väljer att köpa importerade livsmedel spelar åtgärderna och ambitionsökningen för svensk livsmedelsproduktion mindre roll. Därför behöver den svenska livsmedelsstrategin vid sidan av producentfokus även ha ett tydligt konsumentperspektiv. Konsumenterna har en enorm makt i de val de gör. Trenden pekar mot att hälsa och hållbarhet blir allt viktigare val för konsumenten varför en ambition om att höja medvetenheten om hållbarhet och de mervärden som svensk livsmedelsproduktion erbjuder kan behöva lyftas.
I den svenska livsmedelsstrategin som Centerpartiet vill utforma är hållbarhet ett nyckelord. Däri är en fossiloberoende produktion och distribution av livsmedel en nödvändighet för att klara omställningen. Sverige kan göra denna omställning till en affärsmöjlighet för vår livsmedelsproduktion. Detta bör ske i kombination med gröna skatteväxlingar och styrmedel för att till exempel stimulera teknisk utveckling av jordbruksmaskiner som drivs av förnybara bränslen. Strategin bör involvera forskning och innovation för en ständig utveckling av lantbrukets odlingsmetoder. Även förnybara bränslen, logistik, effektiva transporter och mer säsongsvarierad konsumtion av livsmedel är viktiga delar för att öka hållbarheten i livsmedelskedjan. Detta kan stödjas av en offentlig upphandling som ställer tydliga miljö- och djurskyddskrav.
”Sverige – det nya Matlandet” är den största satsningen någonsin för svensk mat som Alliansregeringen satsade över en miljard kronor på. Matlandet Sverige är en samlad satsning för hela matsektorn och kan ses som en plattform för att lyfta fram alla de mervärden som finns i svensk mat, matproduktion och upplevelser kopplat till detta. Matlandet innehöll både åtgärder för att stärka den svenska produktionen av mat och förädlingsvärdet men det var också ett nytt sätt för att kommunicera den svenska maten och dess mervärden både i och utanför Sverige. Matlandet Sverige har varit lyckosamt för jobben och spridit glädje och stolthet bland våra matproducenter samtidigt som den gjort att svenska konsumenter fått upp ögonen för svensk mat.
Matlandet samlade alla aktörer som jobbar med mat och fick dem att jobba åt samma håll. Till visionen om Matlandet Sverige fanns en handlingsplan med fem fokusområden. Dessa fokusområden inkluderar offentlig mat, primärproduktion, förädlad mat, matturism och restaurang. Genom att jobba med alla fem områdena samlat kan de olika delarna dra nytta av varandra så att vi därmed kommer längre. Men den som är slutlig mottagare av ”Sverige – det nya Matlandet” är trots allt konsumenten som står på butiksgolvet och funderar på om det är värt att betala en krona mer för svenskt bacon.
Satsningen på Matlandet Sverige har levererat konkreta resultat i form av drygt 9 000 fler jobb, ökad livsmedelsexport från 47 miljarder kronor 2008 till 63 miljarder kronor 2013. Dessutom har det skett en kraftig ökning av livsmedelsföretag, större lokal förankring i offentliga upphandlingar och vi har fått fler mindre slakterier för att nämna några framgångar. Projektet blev på bara några år en etablerad del av Livsmedelssverige vilket medförde att det snabbt resulterade i en rad positiva resultat. Därför är det mycket beklagligt att regeringen valde att lägga ner Matlandet Sverige. Centerpartiet anser att det är mycket viktigt att det arbete som genomfördes i Matlandetsatsningen ligger som en grund för livsmedelsstrategin så att den kunskap, de erfarenheter och det engagemang för svensk mat som Matlandet Sverige bidragit till inte tappas bort.
Det svenska jordbruket handlar om öppna landskap, god omsorg om djuren och en säker matproduktion. Svenskt jordbruk är bäst i världen när det exempelvis gäller låg antibiotikaresistens och liten förekomst av salmonella. Vi behöver den svenska maten i hela landet. Vi behöver fler matföretagare, öka den svenska matexporten och skapa fler jobb i de gröna näringarna. För att hela landet ska växa behövs regelförenklingar för lantbruk och fiske och fortsatta satsningar på Sverige som matland och på hållbart fiske, bland annat genom att satsa på unga bönder, stärka den biologiska mångfalden genom att ha fler betande djur och skydda marina områden liksom att tillåta gårdsförsäljning av egenproducerat vin och öl.
Fortsatta satsningar på Sverige som skogsrike och matland bör genomföras för att öka produktionen och exporten av material och livsmedel och för att skapa arbetstillfällen. Att fortsätta det framgångsrika arbete med regelförenklingar som alliansregeringen genomförde för lantbruken är en viktig åtgärd.
Levande hav och vatten är en av våra viktigaste frågor. Därför behöver vi en fiskepolitik som är långsiktig och som både bevarar och utvecklar fiskbestånden. Att det finns stora och livskraftiga fiskbestånd är viktigt för den biologiska mångfalden. Det är också viktigt för den som fiskar på fritiden och för den svenska fiskeindustrin. Vi behöver också enklare regler så att det blir lättare att köpa och ta över fiskeföretag.
De flesta reglerna för den svenska fiskeripolitiken styrs genom EU:s lagstiftning och
Centerpartiet kommer inom EU fortsatt att vara drivande för ett maximalt hållbart uttag
där fiskbestånden får återhämta sig och tillväxa för att på sikt ge hållbara fångster och minskade
utkast. Centerpartiet önskar att regeringen har samma ambitioner, och med tanke på att torsken var nära att vara utfiskad 2006 bör regeringen fortsätta på Alliansens linje. Bestånden kan skyddas genom framtagande av selektiva fiskeredskap, mer småskaligt fiske och hållbara fiskekvoter vilket också kan bidra till att sysselsättningen ökar, den biologiska mångfalden och ekosystemen tryggas.
Investeringar i våra hav ger god långsiktig lönsamhet och kan främja utvecklingen av innovationer samt bidra till svenska arbetstillfällen och export av miljöteknologi. Stora miljövinster kan också fås genom att långsiktigt planera för hur havet ska nyttjas hållbart. En långsiktigt hållbar planering i kombination med ett skydd av kust- och havsområden, enligt de internationella Nagoyamålen som Sverige ska uppfylla, skapar förutsättningar att säkra de marina ekosystemtjänsterna för framtida generationer. Centerpartiet vill införa en ekosystembaserad havsförvaltning nationellt för att uppnå god miljöstatus och driver även detta internationellt. Centerpartiet vill också att Sverige genom regeringen fortsättningsvis verkar för att skydda tio procent av sina kust- och havsområden med utgångspunkt i deras ekologiska värden.
Förra året uppgick den totala livsmedelsexporten till 63,4 miljarder kronor, vilket var en ökning med 9 procent jämfört med 2012. År 2012 exporterade Sverige mat och dryck för 58 miljarder kronor, vilket var mer än exporten av läkemedel samma år. Ett mål bör vara att exporten av mat ska öka ytterligare. En viktig del av visionen Sverige – det nya Matlandet är ambitionen att fördubbla exporten av livsmedel från 50 miljarder år 2008 till 100 miljarder år 2020.
Som en liten öppen ekonomi med en högteknologisk industri är en växande export särskilt viktig för Sverige. I Sverige är vi kända för att ha sunda och säkra livsmedel. Dessa lämpar sig ypperligt att exportera. Ett strategiskt arbete med att öka livsmedelsexporten startades i och med satsningen på Matlandet. Nu måste också livsmedelsexporten bli en naturlig del i den kommande nationella livsmedelsstrategin.
Det är viktigt att regeringen vidtar de åtgärder som krävs för att kunna öka livsmedelsexporten även fortsättningsvis. Arbetet med att skapa fler landgodkännanden och att strategiskt placera ut personal på våra ambassader som har till uppgift att hjälpa till att öppna upp fler marknader för svenska produkter.
Centerpartiets arbete syftar till att hela Sverige ska ha förutsättningar för att växa och utvecklas. Med satsningar på svenska livsmedel kan fler jobb skapas, turism och upplevelser kan utvecklas och vi kan se fler olika former av verksamheter på landsbygden.
På grund av förbud mot gårdsförsäljning har svenska vin-, öl- och fruktvinsproducenter halkat efter i utvecklingen om man jämför med gårdar som säljer exempelvis ost, saft eller sylt. Detta trots att det är produkter som i likhet med vin tillverkats på den egna gården av egna råvaror – en verksamhet som har gynnat landsbygdsekonomin och gårdarna har kunnat nyanställa och utvecklas vidare.
Allt fler vinodlingar växer fram i det svenska landskapet och fler och fler mikrobryggerier startas. Det skapar inte bara nya produkter. Vingårdar och små bryggerier kan också bli fantastiska besöksmål. Många besökare kommer till Sverige för att uppleva de smaker som finns i landets mat och dryck. Att också kunna besöka den gård där maten producerats eller där druvan vuxit och köpa med sig lite hem är för många en självklarhet. Särskilt när etiketten på förpackningen annars är enda kopplingen till produktens ursprung.
Företrädare för olika tillverkare av alkoholdrycker har samstämmigt uppgett att konsumenter i samband med studiebesök och liknande arrangemang med anknytning till de tillverkade produkterna genomgående efterfrågar möjligheten att få köpa med sig någon flaska vid besökstillfället.
Gårdsförsäljning av alkohol skulle därför kunna vara ett sätt att skapa såväl arbetstillfällen på landsbygden som att stödja besöksnäringen. Idag finns en växande näring som utgörs av små bryggerier, destillerier och vinodlare. Dessa entreprenörer är viktiga jobbskapare på framförallt mindre orter och landsbygden och viktiga företag inom besöksnäringen. Centerpartiet vill därför att det ska bli tillåtet med gårdsförsäljning hos de små lokala bryggerierna.
För att gårdsförsäljning ska kunna införas får den inte äventyra de alkoholpolitiska målen, som till exempel folkhälsa. Därför vill Centerpartiet se en utformning så att mängdförsäljning inte är möjligt. Detta skulle medföra att besökare på en gård kan köpa med sig en begränsad mängd alkohol hem som souvenir vilket vi har svårt att se kan inverka på folkhälsa. Därför tror vi att det är möjligt att behålla Systembolagets övergripande detaljhandelsmonopol och samtidigt tillgodose den stora efterfrågan som vi ser runt om i landet efter att få köpa med sig en närodlad produkt hem efter ett studiebesök på en gård.
För att visa på att gårdsförsäljning fungerar likt goda exempel som finns i våra grannländer vill Centerpartiet införa gårdsförsäljning i ett antal provlän runt om i landet. De län som skulle kunna komma i fråga är Södermanlands, Gotlands och Gävleborgs län.
På senare tid har alltmer matfusk uppmärksammats. I Sverige minns vi fallet med hästkött i lasagne och falsk oxfilé. Som konsument är det viktigt att kunna lita på att det som står i innehållsförteckningen är korrekt. Matfusk är däremot mer utbrett än så.
2013 tog Europaparlamentets miljöutskott fram en rapport om de tio vanligaste livsmedelsförfalskningarna. Förfalskad mat beräknas omsätta över 400 miljarder kronor varje år i hela världen och bakom matförfalskningen står ofta kriminella nätverk. Grunden i den europeiska livsmedelslagstiftningen är att den som producerar och säljer livsmedel också ansvarar för att dessa är säkra och rätt märkta. Det gäller i alla led i livsmedelskedjan – produktion, tillverkning, import, transport, försäljning och servering till konsumenten – och det gäller både stora och små företag.
Risken att åka fast för livsmedelsbedrägeri är förhållandevis liten. Efter de senaste skandalerna har EU fastställt att livsmedelsbedrägerier ska vara ett prioriterat område.
I Sverige är kommunerna ansvariga för att utföra livsmedelskontroller i butik, restauranger, kontroll av huvudkontor med mera. Livsmedelsverket är ansvarigt för att kontrollera slakterier, styckningsanläggningar och större anläggningar som handhar animaliska livsmedel. I och med att grunden för vår lagstiftning vilar på EU:s livsmedelslagstiftning behöver vi stärka arbetet på EU-nivå för att minska livsmedelsfusket. Centerpartiet vill därför att EU med kraft ska verka för att minska livsmedelsförfalskning för att trygga konsumenternas tillit till livsmedelsindustrin.
Intresset för mat är stort i Sverige idag. Allt fler människor vill göra aktiva val i affären och söker sund och säker mat som är producerad på ett hållbart sätt. Centerpartiet bejakar detta och tycker inte att man som konsument ska behöva vara detektiv i kyldiskarna för att hitta det man söker.
En grundprincip för Centerpartiet är att flytta makten så nära dem det berör som möjligt. Detta gäller även maten vi konsumerar. Därför anser vi att det bör vara en självklarhet att konsumenter ska ha kännedom om varifrån maten är producerad för att möjliggöra medvetna val. För att kunna välja livsmedel som är producerade med god djurhänsyn och höga miljökrav. Därför vill vi att det på EU-nivå införs en ursprungsmärkning på fler grupper av livsmedel, i första hand på mejeriprodukter, likt den som idag finns för bland annat nötkött. På så vis kan konsumenter själva fatta medvetna beslut baserade på om man tycker att det är viktigt att kon har gått på grönbete eller inte transporterats alltför långt.
En stor del av all miljöpåverkan sker genom hushållens konsumtion – med mat, transporter och boende. Att konsumenterna får information och möjlighet att göra aktiva val är avgörande för att minska miljöpåverkan. Både miljön och hushållens plånböcker tjänar mycket på att minska livsmedelssektorns klimatpåverkan. Inte minst gäller detta när det handlar om matsvinn. En barnfamilj slänger fullt ätbar mat för ca 6 000 kronor varje år.
För att minska mängderna mat som slängs i onödan, behöver medvetenheten om matsvinnets betydelse för miljön öka. Den svenska livsmedelsproduktionen står för ca 50 procent av vår totala övergödning och 20–25 procent av vår totala klimatpåverkan. Var femte matkasse som vi köper med oss hem från affären går rakt ner i soporna och således skulle matens miljöpåverkan kunna vara lägre om vi minskade matsvinnet.
Centerpartiet vill därför införa ett etappmål som komplement till miljökvalitetsmålen om att minska matsvinnet likt det förslag Naturvårdsverket utformade på uppdrag av den tidigare alliansregeringen. Förslaget innebär att matavfallet ska minska till 2020 med 20 procent jämfört med 2010, sammantaget för hela livsmedelskedjan utom primärproduktionen. Utöver detta vill Centerpartiet att regeringen ska initiera projekt med syfte att förebygga och minska matsvinn likt det treåriga uppdrag som alliansregeringen gemensamt gav till Naturvårdsverket, Livsmedelsverket och Jordbruksverket 2013–2015, för att fortsätta att arbeta med frågan. Inte minst är detta relevant för hushållen som slänger allra mest mat.
En annan bidragande faktor till matsvinnet anser Centerpartiet är den missvisande bäst-före-märkningen på produkter. En bäst-före-märkning kan uppfattas som att livsmedlet blir oätligt efter det passerade datumet trots att så inte är fallet allt som oftast. Medvetenheten behöver öka hos konsumenterna, samtidigt kan en förändring i märkningen till ”minst hållbar till” öka förståelsen för att livsmedlet håller sig ytterligare en tid efter att datumet passerats. På vissa livsmedelsgrupper kan det vara befogat att överväga att ta bort märkningen, såsom matprodukter med lång hållbarhet som pasta och kaffe. Centerpartiet önskar därför ändra ”bäst-före”-märkningen till ”minst hållbar till”.
Sverige tillhör en liten skara länder i världen som har högst djurskydd. Vi ligger långt över hur det ser ut i övriga länder i EU. Våra kor får gå ute och beta på sommaren. Grisar får röra sig fritt, har knorren kvar och smågrisarna får dia hos suggan längre än i övriga Europa. Det goda djurskyddet lönar sig. Vi har också Europas friskaste djur och använder i särklass minst antibiotika till djur i EU.
Djur ska ha det bra, skyddas från lidande och så långt som möjligt kunna få utlopp för sina instinkter och kunna utföra sitt naturliga beteende. För Centerpartiet är det därför lika självklart som att bonden har goda villkor, att också djur som ger oss köttet, mjölken och äggen ska ha det bra och tas väl om hand.
Under vår tid i regeringsställning har vi gjort mycket för att förbättra villkoren för bönderna. Bland annat har vi gjort djurskyddskontrollerna kostnadsfria för bonden genom att göra den statlig och satsa över 100 miljoner kronor på att ha kontrollanter som ser till att alla djur verkligen har det bra. Vi har infört en ersättning för grisbönder på ungefär 1 000 kronor per sugga. Vi vill också införa en liknande ersättning för kor och får. Vi har även sänkt skatter och avgifter för svenska bönder motsvarande 2,2 miljarder svenska kronor om året. Det arbetet bör fortgå.
Men när vi som lagstiftare ställer krav på våra producenter att hålla en hög nivå sett till kvalitet och djurvälfärd med mera, så måste även det avspeglas i upphandlingsledet. För att ytterligare stärka de svenska producenternas möjligheter att leverera mat till det offentliga vill vi att kraven vid offentlig upphandling skyndsamt ändras för att främja miljöhänsyn oh djurskyddsregler motsvarande svensk nivå i upphandling.
Det är lätt att stirra sig blind på kronor och ören i upphandlingar och konsekvensen av det blir att våra barn i skolor och äldre inom omsorgen och sjuka inom vården får äta billigt kött från Cypern där man använder 30 gånger mer antibiotika till sina djur än i Sverige. Det är inte bara en fråga om djurskydd utan även en fråga om folkhälsa och möjligheten att fortfarande bota sjukdomar med antibiotika i framtiden. Eller att man importerar kött från Brasilien där regnskog har skövlats för att skapa betesmark, en effekt som leder till en stor förlust av biologisk mångfald, och rubbningar i ekosystemen när vi samtidigt har goda betesmarker i Sverige som bidrar till det rika djur- och växtlivet. Då handlar det inte bara om djurskydd utan även om miljö.
Centerpartiet vill att Sverige ska vara ett land där vi producerar och kan erbjuda näringsriktig och hållbar mat av god kvalitet. Och den visionen gäller såklart också i välfärden – för våra barn och gamla. Att äta god och näringsriktig mat är viktigt för både vårt välbefinnande och för vår hälsa. Trots det är det ofta priset som styr vid upphandlingar av mat till offentlig sektor. Man ska kunna lita på att den mat som såväl far- och morföräldrar som barnen får ska vara sund, säker och hållbar. Därför är det viktigt att upphandlingarna görs med fokus på bra djurskydd, minskad antibiotikaanvändning och god miljöhänsyn.
Den svenska mjölken är dubbelt så klimatsmart som genomsnittet i världen. När du köper en liter svensk mjölk ger den bara hälften så mycket utsläpp av växthusgaser som en liter utländsk. Djur som betar håller markerna öppna och bidrar till biologisk mångfald. Vissa av de hagar och ängar där våra djur betar är mer artrika än Amazonas regnskog. Svenska djur använder lägst antibiotika i hela EU. Det finns all anledning att värna om svenska mervärden.
Centerpartiet vill använda kraften i den offentliga upphandlingen för en bättre miljö och fler innovationer. Varje år upphandlar myndigheter, landsting och kommuner varor och tjänster för minst 500 miljarder kronor. Om dessa pengar används smartare kan de aktivt bidra till ett konkurrenskraftigare näringsliv och en bättre miljö. Centerpartiet vill därför att kraven vid offentlig upphandling skyndsamt ändras inom ramen för den översyn av LoU som pågår för att främja miljöhänsyn och djurskyddsregler motsvarande svensk nivå i upphandling. Det är också viktigt att det arbete som sjösattes under alliansregeringens tid som exempelvis Nationellt centrum för måltiden, som är ett utbildningscentrum som riktar sig till alla som arbetar med människor och måltider inom skola, vård och omsorg, får fortsätta.
|
Kristina Yngwe (C) |
|
|
Eskil Erlandsson (C) |
Rickard Nordin (C) |