Medelåldern inom de offentliga köken är hög och få söker jobb. Många valideras till jobbet, eftersom så få som söker har relevant utbildning. Många av de som idag går kök- och restaurangutbildning inom gymnasieskolans program kommer aldrig ut i yrket av olika anledningar.
Att laga mat i storkök är ett viktigt och svårt jobb. Finns det utbildad personal på alla positioner så uppstår det bra rutiner om hur måltiderna ska komponeras för de som behöver specialkost. Det handlar dels om att ta bort det som allergiker inte tål, dels om att maten ändå ska vara näringsriktig och aptitlig.
Skolmatens vänner har i sin sammanställning från 2013 visat att drygt två av tre medarbetare (69 procent) inom de kommunala förskolornas skolmåltidsverksamhet har en storköksutbildning, kockutbildning eller liknande. Skillnaderna mellan kommunerna är dock stora och i 15 procent av kommunerna är det en minoritet av förskolornas skolmåltidspersonal som har denna typ av utbildning. Samtidigt uppger nästan var fjärde kommun (23 procent) att alla eller nästan alla medarbetare inom förskolornas skolmåltidsverksamhet har storköksutbildning, kockutbildning eller liknande.
Det finns ett visst samband mellan kommunens storlek (räknat utifrån antalet barn och elever i förskolor och skolor) och skolmåltidspersonalens utbildningsnivå; ju större kommun, desto mer välutbildad är personalen inom skolmåltidsverksamheten.
Samtidigt ska vi komma ihåg att medelåldern är hög och att de som har utbildning på många ställen är på väg att gå i pension. Vikten av yrkesutbildad personal inom storkök bör beaktas.
Johan Andersson (S) |
|
Agneta Gille (S) |
Ann-Christin Ahlberg (S) |
Hans Unander (S) |
Jennie Nilsson (S) |
Jonas Gunnarsson (S) |
Krister Örnfjäder (S) |
Lennart Axelsson (S) |
Marianne Pettersson (S) |
Paula Holmqvist (S) |
Suzanne Svensson (S) |
Veronica Lindholm (S) |
|