Den svenska skogen har långsiktigt utvecklats till den värdefulla resurs som den är idag. Teknikutveckling och forskning har tillsammans med utvunna erfarenheter utvecklat en tillgång för det svenska samhället som är, och än mer kan bli, en avgörande del av utvecklingen mot ett hållbart och fossiloberoende samhälle. Det är värt att notera att det svenska skogsbruket på ett i internationell jämförelse ovanligt sätt har kombinerat tillgänglighet för allmänhet med en stark råvaruproducent som under cirka hundra år har vuxit i både volym skog och uttagbar tillväxt. Att förvalta skog är en långsiktig verksamhet, och förändrade mål tar decennier att se resultaten av. Den skogspolitik som nu verkat under ett par decennier där skogsägaren har att förvalta skogen inom relativt fria ramar, har tjänat Sverige väl. Produktion och tillväxt har ökat samtidigt som vi nu börjar se effekterna av att miljömålet jämställs med ekonomimålet, t ex i form av mer gamla och döende träd, mer lövinslag i ungskogarna och bättre naturhänsyn runt vatten och våtmarker. Vi vill betona vår uppfattning att även en fortsatt utveckling mot ett mer hållbart och miljöanpassat skogsbruk effektivast och flexiblast sker inom ramen för nuvarande skogspolitik. Vi vill slå fast betydelsen av att de politiska ambitioner av klåfingrighet och detaljstyrning som ibland flyter upp inte tillåts blomma ut. Flera av de nationella miljömålen är beroende av rätt utförda åtgärder i skogsbruket, åtgärder som vi menar sköts bäst av engagerade skogsägare som känner att de har tilldelats ett starkt mandat att ta hand om sin skog.
Slutligen menar vi att i de internationella sammanhangen och i jämförelse med andra länders skogstillstånd, är det viktigt att man tar hänsyn till den situation där många små skogsägare med lite olika mål med sin skog ger blandade skogar som varierar efterhand beroende på ägaren. Det är också viktigt att de möjligheter till frivilliga avsättningar och särskilda miljöhänsyn som tas kopplas till de många skogsägarnas olika preferenser och värderas fullt ut för sin betydelse vid sidan av de mycket dyrare och mer drastiska former som naturreservat och andra tvingande naturvårdshänsyn medför. Då är det viktigt att inte klåfingrig byråkrati går in med reservatsbildningar eller andra beslut som medför restriktioner för de intentioner som skogsägaren har. Effekten av sådana myndighetsbeslut leder ofta i praktiken till stora avbräck för en rationell produktion och bryter mot den plan som skogsägaren lagt upp. Med kostnader för samhället som blir uppenbart orimliga i förhållande till deras förväntade nytta. Inte minst kostnader i form av förlorade jobb.
|
Göran Lindell (C) |
Daniel Bäckström (C) |