Sammanfattning
Samtliga former av uttryck för våldsbejakande extremism är farliga. Inom vit makt-miljön, den autonoma vänstermiljön och den våldsbejakande islamistiska extremistmiljön finns det människor som kan utgöra ett hot mot andra eller mot samhället. Enligt Säkerhetspolisens årsrapport för 2014 är det den våldsbejakande islamismen som i dagsläget utgör det största hotet mot Sverige och svensk säkerhet.
Extremism, terrorism och antidemokratiska strömningar måste motverkas på flera plan. Dels genom att kriminalisera resor för att strida med av EU eller FN terrorlistade organisationer och även förberedelse, finansiering och rekrytering till detta, dels genom att arbeta långsiktigt och förebyggande genom ett ökat samarbete mellan till exempel civilsamhälle, skolor, Säpo, polis och kommuner. Samhället måste tydligt visa sitt avståndstagande mot extremism och terrorism genom att straffa dem som kommer tillbaka efter att ha stridit i andra länder. När det gäller personer som inte är svenska medborgare finns också möjlighet att döma till utvisning efter avtjänat straff.
Terrorresor
Svenska medborgare som åker för att strida med terrororganisationer utgör ett hot inte bara mot Sverige vid sin hemkomst utan mot lokalbefolkningen i de länder de strider i. Dessa hot måste tas på stort allvar. Det finns även många i Sverige som har anhöriga som riskerar att bli utsatta för terrorgruppernas framfart i andra länder och som har behov av hjälp och stöd. Resor samt finansiering och rekrytering till resor för att strida med av EU eller FN terrorlistade organisationer bör kriminaliseras och de som återvänder till Sverige efter att ha stridit straffas för det.
Radikalisering
Det förebyggande arbetet för att hindra människor från att radikaliseras, till exempel genom ett ökat engagemang från civilsamhället och dialog mellan bland annat Säkerhetspolisen, Polisen, religiösa samfund och enskilda individer måste lyftas. Det är också viktigt att kommunerna tar sitt ansvar i detta, till exempel i samtal inom skolan eller som en del i den brottsförebyggande verksamheten. När det gäller att stävja radikaliseringen måste vi arbeta brett och långsiktigt på många fronter. Samhällets kontakt med föräldrar till de som riskerar att radikaliseras är viktigt liksom kontakten med de religiösa samfunden.
Utreda stödet till våldsbejakande organisationer
Yttrandefriheten är grundläggande och varje människa har rätt att uttrycka sina åsikter, men i de fall dessa åsikter manar till våld, krigsbrott och terror ska inte det offentliga vara med och stödja det. Regeringen bör se över hur man kan hindra att offentliga medel går till organisationer som sprider våldsbejakande och antidemokratiska budskap, eller som verkar för rekrytering eller uppmanar till stöd för av EU eller FN terrorlistade organisationer.
Johan Hedin (C) |
|
Per-Ingvar Johnsson (C) |
Ola Johansson (C) |