Vid en granskning som Skolinspektionen genomfört har man funnit att samtliga 58 granskade kommuner felaktigt placerat barn i gymnasiesärskolan.
Försäkringskassan har tillsammans med Arbetsförmedlingen gjort en utvärdering och konstaterat: ”Antalet nybeviljade med förlängd skolgång har ökat kraftigt och står idag för mer än hälften av det totala nybeviljandet. Den starka ökningen av antalet elever i särskola skapar en inkörsport till aktivitetsersättningen.”
I samma rapport kan man läsa att det finns få specialinriktade insatser för att få unga med aktivitetsersättning i sysselsättning eller till jobb.
De av kommunerna felaktigt placerade barnen riskerar att ramla mellan stolarna. Detta eftersom deras arbetsförmåga inte bedöms som nedsatt på grund av sjukdom eller funktionshinder när de ansöker om en ny period med aktivitetsersättning efter avslutad gymnasieskola. Det innebär i praktiken att många ungdomar får avslag på sin ansökan.
De här ungdomarna är först felplacerade, många gånger för att lösa skolans problem och inte för att de har behov av särundervisning. Sedan har de gått miste om den skolgång och utbildning de har rätt till och därmed blivit utestängda från högre utbildningar. Nu står de inför en framtid med små utsikter att någonsin komma in på den reguljära arbetsmarknaden och dessutom utan möjlighet till ekonomisk ersättning.
Skadestånd kan vara ett sätt att kompensera dessa ungdomar men många behöver också stöd och hjälp med att komplettera sin utbildning och att komma in på arbetsmarknaden.
Därför bör regeringen se över hur man kan stötta och hjälpa dessa personer.
|
Anna-Lena Sörenson (S) |
|
|
Eva Lindh (S) |
Johan Andersson (S) |
|
Mattias Ottosson (S) |
|