I FN:s handlingsplan från Peking för kvinnors rättigheter, redan 1995, konstaterades att könsstereotypa framställningar i reklam är ett hinder för jämställdhet. I SOU 2008:5, Könsdiskriminerande reklam – kränkande utformning av kommersiella meddelande konstaterades samma sak. Det har inte skett någon förändring ännu. Av det skälet är det hög tid att Sverige lagstiftar mot könsdiskriminerande reklam. Våra nordiska grannländer (Norge, Finland, Danmark och Island) har redan lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam. I Sverige ska vi också inkludera reklam för produkter och tjänster, så är det i den norska Markedsforingsloven.
Syftet med en lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam är att främja jämställdheten mellan könen. Det räcker inte med nuvarande system där näringslivets egen institution Reklamombudsmannen (RO) självreglerar detta. RO har idag inga sanktioner att förhindra könsdiskriminerande reklam vare sig med ekonomiska sanktioner eller med krav om att avbryta reklamen.
Sveriges Kvinnolobby har agerat för en lag mot könsdiskriminering. Reklamen har ökat då den tekniska utvecklingen har förändrat förutsättningarna för kommersiella budskap. En allt större anspelning på pornografi i reklam och medier förekommer enligt forskningen. Könsdiskriminerande reklam bidrar till, upprätthåller och förstärker maktordningen mellan kvinnor och män.
Med hänvisning till ovanstående är det hög tid att lagstifta mot könsdiskriminerande reklam. Det har nu gått 20 år sedan FN:s handlingsplan i Peking där vi förband oss att exempelvis lagstifta mot könsdiskriminerande reklam med stereotypa och kränkande framställningar. Någon förändring har inte skett. Det finns då en åtgärd som skulle ge effekt och det är lagstiftningsvägen. Låt oss medverka till det.
|
Solveig Zander (C) |
|