Den statliga utredningen Hela lönen – hela tiden, SOU 2015:50, visar på att det är speciellt två områden som måste förändras för att vi ska komma åt ett rättvisare och mer jämställt arbetsliv. Det är tiden på arbetet och ersättningen för arbetet. Då det gäller arbetstiden finns alla fakta för att förändra den, vilket tämligen lätt går att åtgärda. När det gäller lönenivåer finns idag inget bra system för att tydliggöra skillnaderna. Vi vet alla att orättvisor i löner ger stora konsekvenser när det gäller sämre pensioner, lägre föräldrapenning, lägre sjukpenning och sjukersättning för att nämna några exempel. De som har lägst löner är kvinnor och det finns all anledning att ändra på det. Utredningen har visat på och rekommenderar en modell som de benämner JA-modellen.
Ett sätt att belysa de strukturella löneskillnaderna är något som varit svårt. I utredningen använder man sig av en yrkesklassificering som Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK 96) har använt. Diskrimineringsombudsmannen har tagit fram ett analysverktyg benämnt Lönelots. Det jämför samma typ av faktorer som visar likvärdighet i utbildning, problemlösning, ansvar, sociala färdigheter, fysiska arbetsförhållanden och psykiska arbetsförhållanden.
Vi vet genom forskning och beprövad erfarenhet att ett mer jämställt yrkesliv beror på flera olika faktorer. Men för att snabbast komma till rätta med problemet finns nu för första gången en modell för att förändra löneskillnaderna. Genom att ålägga alla arbetsgivare att nyttja JA-modellen kan skillnader i lönesättning förändras på några år.
Med hänvisning till ovanstående bör regeringen omgående medverka till att JA- modellen används.
|
Solveig Zander (C) |
|