Att ungdomar engagerar sig politiskt är en viktig del i ett demokratiskt samhälle. Att unga engagerar sig är viktigt både utifrån ett påverkansperspektiv och utifrån ett lärande perspektiv. Det är därför mycket oroväckande att allt färre unga väljer att engagera sig i ett politiskt parti. Att antalet unga med praktisk kunskap om den representativa demokratins beslutsprocesser minskar är skadligt för det demokratiska samhället.
Samtidigt som allt färre unga engagerar sig politiskt minskar de naturliga mötesplatserna mellan unga och de politiska partierna. Skolan har länge varit en naturlig mötesplats för elever och politiska partier genom ungdomsförbundens möjlighet att göra skolbesök. Därigenom har elever fått möjlighet att ställa frågor och informera sig om de politiska partiernas politik. För ungdomsförbundens del har det varit en möjlighet att finna ungdomar som är intresserade av att engagera sig politiskt. Idag är situationen sådan att många politiska ungdomsförbund ofta får avslag på en förfrågan om att besöka en skola. Det är rektorn som avgör om ungdomsförbundet ska tillåtas komma in. Orsaken till rektorns avslag är inte sällan grundat i en oro för att ungdomsförbund med odemokratiska eller kränkande budskap ska komma. Demokratin värnas emellertid inte heller vid en uteslutning. Ungdomsförbunden tappar i medlemmar som är potentiella framtida politiker. För att öka ungas engagemang i politiska partiorganisationer måste ungdomsförbunden få chansen att göra sig tillgängliga för frågor där unga människor finns – i skolan. Situationen som råder idag leder varken till mer kunskap kring politik eller till ökat intresse för att engagera sig i demokratins tjänst. Om detta är en utveckling som är önskvärd kan minst sagt ifrågasättas.
|
Sanne Eriksson (S) |
|
|
Alexandra Völker (S) |
Mathias Tegnér (S) |
|
Johan Büser (S) |
Kalle Olsson (S) |
|
Adnan Dibrani (S) |
Björn Wiechel (S) |
|
Erik Ezelius (S) |
Lawen Redar (S) |
|
Teresa Carvalho (S) |
Veronica Lindholm (S) |
|
Anna Wallentheim (S) |
Hanna Westerén (S) |