Sverige har hittills klarat sig väl trots en global finans- och skuldkris. Vi står emellertid inför en tid med minskad export och färre utländska investeringar. Svensk ekonomi kommer därför i allt större utsträckning bäras upp av inhemsk konsumtion. Ett mer uppmuntrande och välkomnande företagsklimat är därför viktigt för att fler ska våga starta företag och nya jobb ska säkras.
Till grund för bildandet av nya företag är individers idéer och drivkraft. Därför behöver vi ett klimat som uppmuntrar, och inte avskräcker, företagande. Bland annat behövs ett regelverk för insolvens som följer tiden och som speglar hur samhället ser ut idag. Insolvensregler har flera funktioner – allt från att hantera hur någon befinns insolvent via reglering och hur man kommer ur insolvens till hur man skall förhindra att den insolvente i framtiden inte uppfyller sina ekonomiska åtaganden.
Enligt den granskning som OECD gjorde av Sverige år 2007 behöver de risker som förknippas med företagande begränsas och även insolvenslagstiftningen ändras. Enligt OECD har Sverige en alltför restriktiv lagstiftning beträffande näringsidkares möjligheter att få skulder avskrivna. Väldigt många företagare behöver erfarenheten från misslyckade projekt för att kunna skapa konkurrenskraftiga bolag i framtiden. En snabbare skuldavskrivning underlättar för entreprenören att starta om och skapa morgondagens arbetstillfällen.
Insolvens bör samtidigt inte heller leda till att man blir försatt i skuld på livstid. Det finns flera argument som stödjer detta – från att det är orättvist till att det är ekonomiskt skadligt för hela ekonomin om risktagande bestraffas alltför hårt. Få är villiga att starta företag när det är omöjligt att komma på benen igen efter det att affärsidén inte har burit.
Regelverket för insolvens har setts över i SOU 2010:2 och är en förbättring jämfört med den äldre lagstiftningen, bland annat gällande den tid som en person måste vänta innan han eller hon kan bli av med skulderna. Dock kvarstår en hel del för att bättre möta vår tid och hur ekonomin ser ut i dag.
En balans måste finnas där risk uppmuntras utan att skapa instabilitet för andra. En modell som kan beaktas är att staten inför en form av pantkonto där den insolvente kan överföra kontanter som fungerar som en säkerhet för företag som personen innehar en affärsrelation med. Det skulle vara en enkel modell för att överbrygga de vardagsproblem som insolventa möts av – svårighet att få kreditkort och telefonabonnemang vilka i princip är nödvändiga instrument idag.
Människor skall och bör inte diskvalificeras på livstid på grund av en konkurs. Såväl människor som idéer behöver testa sin bärkraft. Även den som hamnat i konkurs bör kunna få en andra chans att bedriva näringsverksamhet. Regeringen bör därför se över möjligheten att överväga ett regelverk för insolvens som syftar till en effektivare skuldavskrivning samt att göra det lättare för insolventa att få näringstillstånd.
|
Ulrika Karlsson i Uppsala (M) |
|