Läkarprogrammen hör till Sveriges mest populära utbildningar. Det var drygt 5 600 förstahandssökande till någon av de 950 nybörjarplatserna på landets läkarutbildningar. Betygssnittet för de som antas ligger mycket högt, i de allra flesta fall med ett meritvärde på över 21,5.
Trots att antalet utbildningsplatser ökar de senaste åren är underskottet fortfarande stort. Samtidigt väntas efterfrågan på läkare växa fram till 2025 på grund av stora pensionsavgångar bland personalen, befolkningstillväxt och att antalet äldre ökar.
I utredningen För framtidens hälsa – en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) föreslås att AT-tjänstgöringen efter läkarexamen avskaffas. I remissvaren till utredningen lyfter bland annat Svenska Läkaresällskapet risken för att mindre sjukhus kan få rekryteringsproblem vid ett borttagande av AT.
Den kliniska delen av den nya utbildningen kommer sannolikt att ske i samarbete med större sjukhus då mindre enheter ofta saknar den omfattande lärandemiljö som krävs vid grundutbildning av läkare. Många mindre kliniker kommer då att sakna kontaktytor med läkare under utbildning.
Om den nya läkarutbildningen kommer att genomföras behöver en översyn av den nationella dimensioneringen och den regionala fördelningen göras. Staten bör premiera de lärosäten som kan bidra till att säkerställa att de delar av landet som inte har en läkarutbildning i länet också får kontakter med läkare under utbildning för att på så vis underlätta rekryteringen av nyutexaminerade läkare till sina sjukhus.
I över tio års tid har mer än hälften av alla nya svenska läkarlegitimationer gått till läkare som är utbildade i andra länder. Det är utmärkt att hälso- och sjukvårdens arbetsmarknad är öppen för att anställa människor med utländsk examen. Samtidigt är det oroande att antalet examinerade på läkarutbildningen i Sverige är så få jämfört med det rekryteringsbehov som råder under den närmaste tioårsperioden.
Särskilt stor brist råder det på läkare med specialistkompetens, vilket leder till många vakanta läkartjänster i primärvården. Speciellt utsatta är de norra delarna av landet samt glesbygden. Det ger i sin tur långa väntetider för patienter och hög arbetsbelastning på befintlig personal.
Fler utbildningsplatser på läkarutbildningar kopplat till bra samarbeten med landsting – över hela landet – krävs för att kötider inte ska växa ytterligare.
|
Lars-Axel Nordell (KD) |
|